Genomförande av plattformsdirektivet

c) förbättrar transparensen när det gäller plattformsarbete, även i gränsöverskridande situationer.

Plattformsdirektivet innehåller sex olika kapitel.

• Kapitel I Allmänna bestämmelser, som anger direktivets syfte och tillämpningsområde.

• Kapitel II Sysselsättningsstatus, med bestämmelser om sysselsättningsstatus och om en ram för stödjande åtgärder.

• Kapitel III Algoritmisk verksamhetsledning, som innehåller regler om automatiserade övervaknings- och beslutssystem.

• Kapitel IV Transparens när det gäller plattformsarbete, med bestämmelser om att plattformsarbete ska anmälas till behöriga myndigheter.

• Kapitel V Rättsmedel och efterlevnad, som innehåller bestämmelser om efterlevnaden av direktivet.

• Kapitel VI Slutbestämmelser, med bl.a. bestämmelser om främjande av kollektiva förhandlingar inom plattformsarbete och att direktivet ska vara genomfört senast den 2 december 2026.

Plattformsdirektivet ska genomföras i en särskild lag

Plattformsdirektivet gäller för personer som utför s.k. plattformsarbete, oavsett om personerna är att anse som arbetstagare eller uppdragstagare. Direktivet är tillämpligt både på personer som har träffat avtal om att utföra plattformsarbete med en digital arbetsplattform och i fråga om de som träffat avtal med en intermediär. Vad som avses med plattformsarbete, en digital arbetsplattform och en intermediär definieras i direktivet. Plattformsdirektivet motiveras dels av den särskilda teknik som används vid plattformsarbete, dels av att personer som utför plattformsarbete ofta befinner sig i en utsatt position på arbetsmarknaden.

I svensk rätt saknas till stor del bestämmelser som motsvarar plattformsdirektivets regler. Det är därför svårt att genomföra direktivet i befintliga lagar. Vi föreslår därför att det ska införas en ny lag: lagen om plattformsarbete.

Lagen ska vara tvingande, men det ska finnas vissa möjligheter att avvika från lagen genom kollektivavtal.

Vi föreslår även ett tillägg till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gällande ärenden enligt lagen om plattformsarbete.

Vilka omfattas av lagen?

Lagen om plattformsarbete är tillämplig på digitala arbetsplattformar . Därmed avses en fysisk eller juridisk person som tillhandahåller en tjänst som uppfyller följande fyra krav:

1. Tjänsten ska tillhandahållas, åtminstone delvis, på distans genom elektroniska medel.

2. Tjänsten ska tillhandahållas på begäran av en mottagare av tjänsten.

3. Tjänsten ska, som en nödvändig och väsentlig del, inbegripa organisering av arbete som utförs av enskilda mot betalning.

4. Tjänsten ska inbegripa användning av automatiserade övervaknings- eller beslutssystem.

Lagen gäller enskilda personer som utför plattformsarbete , dvs. arbete som organiseras genom en digital arbetsplattform och utförs av en enskild till följd av ett avtalsförhållande mellan den digitala arbetsplattformen eller en intermediär och den enskilda.

Sysselsättningsstatus

Kapitel 2 i lagen har rubriken Sysselsättningsstatus. I kapitlet finns en rättslig presumtion om när en person som utför plattformsarbete och har ett avtal med en digital arbetsplattform ska anses vara arbetstagare. Om en person som utför plattformsarbete visar omständigheter som ger anledning att anta att arbetet utförs under den digitala arbetsplattformens ledning och kontroll ska personen presumeras vara arbetstagare. Med ledning och kontroll avses att huvudmannen har ett bestämmande inflytande över när, var och hur den arbetspresterande parten utför arbetet. Omständigheter som talar för att arbetet utförs under huvudmannens ledning och kontroll kan avse sådant som visar att huvudmannen bestämmer över eller övervakar när och var arbetet närmare utförs och det sätt på vilket arbetsuppgifterna genomförs.

Presumtionen bryts genom att den digitala arbetsplattformen visar omständigheter som medför att personen som utför plattformsarbete vid en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet inte ska anses vara arbetstagare. Helhetsbedömningen ska göras på samma sätt som enligt nu gällande rätt, med den skillnaden att utgångspunkten är att plattformen har åberops- och bevisbördan för de omständigheter som medför att ett anställningsförhållande inte föreligger.

Av direktivet framgår att personer som utför plattformsarbete och har ett avtal med en intermediär ska ha samma skyddsnivå som de som har ett avtalsförhållande direkt med en digital arbetsplattform. Därför föreslås en rättslig presumtion även för personer som har ett avtalsförhållande med en intermediär.

De nu beskrivna rättsliga presumtionerna är tillämpliga i tvistemål.

Den rättsliga presumtionen ska enligt plattformsdirektivet vara tillämplig även i relevanta administrativa förfaranden. Utredningen föreslår därför även en presumtion som ska vara tillämplig vid Arbetsmiljöverkets tillsyn enligt lagstiftningen om arbetsmiljö, arbetstid, utstationering och skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Den presumtionsbestämmelsen är utformad på ett delvis annat sätt än de som tillämpas i tvistemål.

Enligt bestämmelsen ska en digital arbetsplattform anses vara arbetsgivare till den eller de som utför plattformsarbete, om den utredning som Arbetsmiljöverket gör, visar att det föreligger omständigheter som ger anledning att anta att arbete utförs under plattformens ledning och kontroll. Bestämmelsen gör att myndighetens utredning av frågan om avtalsstatus kan inriktas på omständigheter som ger anledning att anta att arbete utförs under plattformens ledning och kontroll.

Presumtionen bryts om den digitala arbetsplattformen visar omständigheter som medför att den arbetspresterande parten vid en helhetsbedömning inte är att anse som arbetstagare. För att presumtionen ska brytas måste alltså plattformen tillföra ärendet utredning som medför att den arbetspresterande parten vid en helhetsbedömning inte ska ses som arbetstagare. Detta kan t.ex. ske i samband med att Arbetsmiljöverket, innan beslut fattas, kommunicerar ärendet med plattformen.

Vi föreslår även en bestämmelse om att en person som utför plattformsarbete ska få föra en fastställelsetalan om att han eller hon är arbetstagare.

Algoritmisk verksamhetsledning

Inledning

Direktivet anger inte vad som menas med algoritmisk verksamhetsledning, men av ingressen framgår att begreppet syftar på att uppgifter i stället för att utföras av chefer, utförs genom automatiserade system. Det kan handla om att fördela arbete, prissätta enskilda uppgifter, fastställa scheman, ge instruktioner, utvärdera det utförda arbetet och ge uppmuntran. Algoritmisk verksamhetsledning avser alltså i korthet arbetsledning som sker genom eller med stöd av automatiserade system. Den algoritmiska verksamhetsledningen kan även avse beslut som medför att en person inte längre kan utföra plattformsarbete.

Vad i artiklarna 7–11 rör dataskyddsfrågor?

Regler om algoritmisk verksamhetsledning finns i artiklarna 7–15

i plattformsdirektivet. Av artikel 24.1 framgår att tillsynen av artiklarna 7–11 till den del de rör ”dataskyddsfrågor” ska skötas av tillsynsmyndigheten som är ansvarig för EU:s dataskyddsförordning. I Sverige är det Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Direktivets regler om algoritmisk verksamhetsledning måste alltså, till den del de avser dataskyddsfrågor, omfattas av IMY:s tillsyn.

De bestämmelser i artiklarna om algoritmisk verksamhetsledning som utredningen bedömer rör dataskyddsfrågor har placerats i lagens kapitel 3. Tillsynsmyndigheten utövar tillsynen över bestämmelserna i kapitlet och har då de befogenheter som framgår av EU:s dataskyddsförordning.

De bestämmelser som enligt utredningen inte rör dataskyddsfrågor har placerats i kapitel 4 och omfattas inte av tillsynsmyndighetens tillsyn.

Brott mot bestämmelserna i kapitel 3 och 4 ger personer som utför plattformsarbete och i vissa fall berörda arbetstagarorganisationer rätt till skadestånd.

Dataskyddsfrågor vid algoritmisk verksamhetsledning

I kapitel 3 – som alltså behandlar dataskyddsfrågor vid algoritmisk verksamhetsledning – finns ett förbud för digitala arbetsplattformar att genom automatiserade övervaknings- eller beslutssystem behandla vissa personuppgifter om en person som utför plattformsarbete.

Förbudet omfattar bl.a. uppgifter om det emotionella tillståndet hos personen och privata samtal. Den digitala arbetsplattformen får inte heller genom automatiserade övervaknings- eller beslutssystem samla in personuppgifter om en person som utför plattformsarbete under tiden när personen inte erbjuder eller utför plattformsarbete.

Enligt EU:s dataskyddsförordning ska en konsekvensbedömning avseende dataskydd göras avseende automatiserade övervaknings- och beslutssystem. I lagen anges att digitala arbetsplattformar ska inhämta synpunkter från berörda arbetstagarorganisationer i samband med att konsekvensbedömningen genomförs.

Vidare ska digitala arbetsplattformar informera personer som utför plattformsarbete om de automatiserade övervaknings- och beslutssystem som tillämpas. Det är fråga om information som på förhand ska utvisa hur dessa system fungerar. Informationen ska vara skriftlig och lämnas senast den första arbetsdagen samt vid vissa andra tillfällen.

Personer som utför plattformsarbete har rätt till portabilitet när det gäller personuppgifter som genereras genom att de utför arbete inom ramen för en digital arbetsplattforms automatiserade övervaknings- och beslutssystem. Plattformen ska kostnadsfritt tillhandahålla verktyg för att underlätta portabiliteten.

I kapitel 3 finns också en regel om att vissa beslut ska fattas av en människa. Det gäller varje beslut om att begränsa, tillfälligt avbryta eller stänga av eller avsluta avtalsförhållandet eller kontot för en person som utför plattformsarbete eller varje annat beslut som är till motsvarande nackdel.

Kapitlet innehåller även bestämmelser om det som benämns mänsklig granskning. Personer som utför plattformsarbete kan begära en förklaring av beslut som rör dem och som fattas eller stöds av ett automatiserat beslutssystem. När det gäller beslut som är av väsentlig betydelse ska den digitala arbetsplattformen lämna en skriftlig redogörelse av skälen till beslutet.

Inflytande vid algoritmisk verksamhetsledning

I 4 kap. lagen om plattformsarbete finns bestämmelser om inflytande vid algoritmisk verksamhetsledning. Digitala arbetsplattformar som är arbetsgivare ska förhandla med berörda arbetstagarorganisationer före beslut som kan medföra införande av eller förändringar i användningen av automatiserade övervaknings- eller beslutssystem. Arbetstagarorganisationen har, om det är nödvändigt, rätt att biträdas av en expert. Om den digitala arbetsplattformen sysselsätter fler än 250 arbetstagare ska plattformen betala skäliga kostnader för experten.

Vidare ska den digitala arbetsplattformen lämna den konsekvensbedömning avseende dataskydd som ska upprättas enligt EU:s dataskyddsförordning till berörd arbetstagarorganisation.

Digitala arbetsplattformar ska också genomföra en granskning och minst vartannat år skriftligen utvärdera hur enskilda beslut som fattas eller stöds av automatiserade övervaknings- och beslutssystem påverkar personer som utför plattformsarbete. Om det vid utvärderingen framkommer en hög risk för diskriminering på arbetsplatsen i samband med användningen av automatiserade övervaknings- eller beslutssystem ska plattformen vidta nödvändiga åtgärder. Detsamma gäller om enskilda beslut som har fattats eller stötts av automatiserade övervaknings- och beslutssystem har kränkt rättigheter för en person som utför plattformsarbete. Om det är lämpligt ska den digitala arbetsplattformen ändra det automatiserade övervaknings- eller beslutssystemet eller upphöra med dess användning.

Berörd arbetstagarorganisation får begära att den digitala arbetsplattformen genomför utvärderingen. Utvärderingen ska också lämnas till berörd arbetstagarorganisation.

Den digitala arbetsplattformen ska utse en kontaktperson med vilken den som utför plattformsarbete ska kunna diskutera beslut som fattas eller stöds av ett automatiserat beslutssystem. En person som utför plattformsarbete kan begära att plattformen omprövar sådana beslut. Plattformen ska svara skriftligen på en sådan begäran inom två veckor.

Om ett beslut som fattas eller stöds av ett automatiserat beslutssystem kränker rättigheter för en person som utför plattformsarbete ska plattformen rätta beslutet. Med kränkningar av rättigheter avses överträdelser av lag eller kollektivavtal. Om rättelse inte är möjligt ska plattformen i stället erbjuda lämplig ersättning.

Information till myndigheter och berörda arbetstagarorganisationer

I 5 kap. lagen om plattformsarbete finns regler om att den digitala arbetsplattformen ska lämna viss information till Arbetsmiljöverket. Det handlar bl.a. om antalet personer som utför plattformsarbete kategoriserade på vissa sätt samt även information om de intermediärer som plattformen har ett avtalsförhållande med. Informationen ska lämnas senast när någon börjar utföra plattformsarbete via den digitala arbetsplattformen i Sverige. Den ska vid samma tidpunkt lämnas till berörd arbetstagarorganisation.

Informationen ska uppdateras var sjätte månad. Arbetsmiljöverket och berörd arbetstagarorganisation kan begära ytterligare information samt även förtydliganden och preciseringar av informationen.

Kommunikationskanaler

Digitala arbetsplattformar ska, enligt 6 kap. lagen om plattformsarbete, tillhandahålla en elektronisk kommunikationskanal eller liknande ändamålsenliga medel som gör det möjligt för personer som utför plattformsarbete att på ett privat och säkert sätt kommunicera med varandra. Kommunikationskanalen ska även möjliggöra kontakt mellan berörda arbetstagarorganisationer och personer som utför plattformsarbete. Plattformen får inte bereda sig tillgång till eller övervaka kommunikationen.

Tillsyn och påföljder

I 7 kap. lagen om plattformsarbete finns bestämmelser om tillsyn och påföljder.

Den eller de tillsynsmyndigheter som ansvarar för att övervaka tillämpningen av EU:s dataskyddsförordning ska utöva tillsyn över 3 kap. i lagen om plattformsarbete. I de fall EU:s dataskyddsförordning utpekar svensk myndighet ska uppgiften fullgöras av IMY. Tillsynsmyndigheten ska ha de befogenheter som följer av EU:s dataskyddsförordning. Överträdelser av lagen om plattformsarbete kan medföra att tillsynsmyndigheten tar ut en sanktionsavgift. Sanktionsavgiften får inte beslutas om den som avgiften ska tas ut av inte har fått tillfälle att yttra sig inom fem år från den dag då överträdelsen ägde rum.

Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över att de skyldigheter som ska fullgöras gentemot myndigheten utförs.

Myndigheternas tillsyn hindrar inte att berörda arbetstagarorganisationer, med sedvanliga fackliga medel, bevakar lagens efterlevnad, ytterst genom att kräva skadestånd till organisationen eller dess medlemmar.

Lagen om plattformsarbete innehåller ett skydd mot repressalier för den som hävdar sin rätt enligt lagen. Vid prövning av om den digitala arbetsplattformen eller intermediären vidtagit en repressalie finns en särskild bevisbörderegel, som innebär en lättnad för den som påstår sig ha blivit utsatt för repressalier. Om en person som utför plattformsarbete anser att hans eller hennes avtalsförhållande avslutats för att vederbörande hävdat sin rätt får denne begära att plattformen uppger de omständigheter som ligger till grund för att avtalsförhållandet avslutades. Om det inträffade omfattas av anställningsskyddslagen tillämpas den lagen i stället i dessa situationer.

En digital arbetsplattform som bryter mot lagen om plattformsarbete ska betala ekonomiskt och allmänt skadestånd till personer som utför plattformsarbete och även till berörda arbetstagarorganisationer. Det förutsätter att den digitala arbetsplattformen bryter mot regler i lagen som avser att skydda dem. I lagen finns även en bestämmelse om ett solidariskt skadeståndsansvar för intermediärer.

Överklagande, rättegång och preskription

IMY:s och Arbetsmiljöverkets beslut får överklagas till förvaltningsdomstol. För prövning i kammarrätten krävs prövningstillstånd.

Tvister mellan enskilda om tillämpning av lagen om plattformsarbete ska handläggas enligt arbetstvistlagen och Arbetsdomstolen är således högsta instans. Detta gäller även om personen som utför plattformsarbete inte är arbetstagare.

Plattformsdirektivet saknar regler om preskription. Utredningen anser att det dock behövs särskilda preskriptionsbestämmelser i lagen om plattformsarbete. Enligt den regleringen ska en person som utför plattformsarbete väcka talan senast fem år efter det att brottet mot lagen ägde rum. Det är samma tid inom vilken en sanktionsavgift kan utkrävas. För berörda arbetstagarorganisationers talan för egen del ska medbestämmandelagens regler om preskription tillämpas. Om förhandling inte begärs eller talan inte väcks inom föreskriven tid är rätten till förhandling respektive talan förlorad. Preskriptionsbestämmelserna är semidispositiva.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Lagen om plattformsarbete och föreslagen ändring i offentlighets- och sekretesslagen föreslås träda i kraft den 2 december 2026.

Bestämmelserna om en rättslig presumtion för personer som utför plattformsarbete ska inte tillämpas i mål där talan väckts före ikraftträdandet. De digitala arbetsplattformarnas informationsskyldighet till Arbetsmiljöverket och berörd arbetstagarorganisation ska fullgöras första gången 2027.