Förutsättningar för en likvärdig och språkutvecklande förskola

• föreslå hur det kan införas tydligare krav på kunskaper i svenska språket för personalen i förskolan, och

• lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget skulle ursprungligen redovisas senast den 18 december 2025 men genom tilläggsdirektiv (dir 2025:102) förlängdes utredningstiden till senast den 11 juni 2026.

I tilläggsdirektivet ändrades även utredningens uppdrag. Utredningen ska

• lämnas förslag om hur det kan upplysas i skollagen om att det följer av språklagen att språket i skolväsendet är svenska med de avvikelser som anges i skollagen och förordningar som ansluter till den, och

• lämnas nödvändiga författningsförslag.

Eftersom utredningen gör bedömningen att en likvärdig förskola av god kvalitet är en grundläggande förutsättning för diskussionen om obligatorisk förskola för vissa barn redovisas utredningens bedömningar och förslag avseende en likvärdig förskola av god kvalitet först, och uppdraget avseende obligatorisk förskola för vissa barn därefter.

1.1 Uppdraget en likvärdig förskola av god kvalitet

Alla barn ska ha tillgång till undervisning av god kvalitet. De fastställda målen för utbildningen ska nås oavsett var i landet barnen bor eller i vilken förskola de går. Villkoren för att erbjuda en likvärdig utbildning varierar emellertid och det finns därför anledning att se över förskolans förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet.

1.1.1 Förslag för en likvärdig förskola av god kvalitet

Den svenska förskolan har länge haft ett gott internationellt rykte för sin höga kvalitet och sitt pedagogiska ledarskap. Samtidigt står förskolan nu inför stora utmaningar, särskilt när det gäller likvärdighet. Alla barn möter inte alltid en förskola med tillräckligt god kvalitet. Det framgår inte heller av skollagen eller i läroplanen vad som kännetecknar en likvärdig utbildning av god kvalitet i praktiken, eller hur kvaliteten ska mätas och följas upp. Det ger utrymme för olika tolkningar, som i sin tur kan bidra till att utbildningen varierar mellan olika förskolor.

Av skollagen framgår att utbildning inom skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att detta ska vara möjligt behövs en sammanhållen stödplattform som gör det möjligt för verksamma inom skolväsendet att på ett enkelt sätt få tillgång till det kunskapsstöd som behövs.

Regeringsuppdrag om ytterligare forskning och kunskapsutveckling i förskolan

Utredningen föreslår att Skolforskningsinstitutet ges i uppdrag av regeringen att under minst fem år samordna, utlysa och finansiera tvärsektoriell forskning om svensk förskola. Syftet ska vara att främja kvalitet och likvärdighet i förskolan.

Institutets roll i uppdraget ska vara att främja och koordinera forskningsinsatser, samla tvärvetenskaplig kompetens och tillgängliggöra forskningsresultat för såväl beslutsfattare som yrkesverksamma i förskolan.

Stödmaterial för likvärdighet och god kvalitet i förskolan ska tas fram

Utredningen konstaterar att det saknas en samlad och tydlig vägledning om hur huvudmän och förskolor kan främja en god kvalitet i utbildningen. I avsaknad av till exempel stödmaterial kan kvaliteten variera bland annat beroende på kompetens, lokala prioriteringar och resurser.

Utredningen föreslår därför att Skolverket får i uppdrag att ta fram ett stödmaterial för huvudmän, rektorer, förskollärare och annan pedagogisk personal. Stödmaterialet ska beskriva vad som kännetecknar god kvalitet i förskolan och hur den kan utvecklas, upprätthållas och eventuellt mätas.

Statlig strategi för förskolans framtida kompetensförsörjning

Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att utbildad personal har betydelse för kvaliteten i förskolan. Det gäller särskilt personal med lärarkvalifikationer. Dagens brist på utbildad personal i förskolan påverkar dessutom möjligheten att erbjuda en likvärdig kvalitet negativt.

Utredningen föreslår att regeringen tillsätter en statlig utredning med uppdrag att utreda, analysera och utarbeta en samlad nationell strategi för hur kompetensförsörjningen inom förskolan kan säkerställas, på kort och lång sikt och i hela landet.

Det råder stor brist på förskollärare. Det gör att det i nuläget inte är möjligt att föreslå ett krav på en viss förskollärartäthet i förskolan. Utredningen föreslår i stället att kompetensförsörjningsstrategins mål bör vara att ta fram förslag på åtgärder som gör det möjligt att införa ett krav på minst en förskollärare i varje barngrupp till 2033.

Vidare föreslår utredningen att kompetensförsörjningsstrategin ska ta fram förslag på insatser för samtliga personalkategorier. Det gäller att attrahera fler till lämpliga utbildningar, att behålla fler redan verksamma inom förskolan samt skapa incitament för att redan utbildad personal ska återvända till förskolan. Strategin bör särskilt fokusera på åtgärder för att stärka kompetensförsörjningen i förskolor med mer utmanande förutsättningar.

Stärkt tillsyn utifrån ett likvärdighetsperspektiv

En fungerande tillsyn är en central förutsättning för likvärdighet i förskolan. Utredningen bedömer att det finns behov av ytterligare initiativ från regeringen för att stärka tillsynen av förskolan utifrån ett likvärdighets- och kvalitetsperspektiv. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör ta fram en skärpt tillsynsvägledning utifrån ett likvärdighetsperspektiv.

1.1.2 Förslag om reglering av barngruppsstorlekar och personaltäthet

Barngruppens storlek spelar en viktig roll för kvaliteten i förskolan. Den kan påverka barnens trygghet, lärande och utveckling, liksom personalens arbetsmiljö. Det finns i dag inte någon lagreglerad övre gräns för antalet barn i en barngrupp.

I skollagen (2010:800) anges att huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek samt att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. Regleringen syftar till att säkerställa att gruppernas storlek anpassas efter barnens behov och förskolans förutsättningar, i stället för att följa ett statiskt normtal.

Skolverket fick 2015 i uppdrag av regeringen att återinföra ett riktmärke för barngruppernas storlek i förskolan. Riktmärket skulle baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, främst med utgångspunkt i pedagogisk, utvecklingspsykologisk- och socialpsykologisk forskning. Skolverket tolkade regeringsuppdraget som att ett kvantitativt riktmärke skulle införas och att riktmärket skulle gälla i förhållande till barnens ålder. Det skulle emellertid inte tolkas statiskt, utan sättas i relation till ett antal andra faktorer, såsom personalens utbildning och kompetens, personaltäthet, barngruppens sammansättning samt förskolans fysiska miljö.

Maximalt antal barn i en barngrupp i förskolan ska regleras

Utredningen konstaterar att det nuvarande riktmärke i Skolverkets allmänna råd om barngruppsstorlekar inte följs i tillräcklig utsträckning. Stora barngrupper riskerar att begränsa barns möjligheter att bli sedda och förstådda, försvårar det pedagogiska arbetet och bidrar till ökad stress och personalomsättning. Detta understryker behovet av en tydligare reglering av barngruppernas storlek.

Utredningen föreslår att en nationell reglering av barngruppernas storlek införs i skollagen och att det ska finnas en fastställd övre gräns för antalet barn i en barngrupp. För varje förskoleenhet föreslås att barngrupperna ska bestå av högst

– 12 barn för barn i åldern 1–2 år,

– 15 barn för barn i åldern 3–5 år, eller

– 12 barn för barn i åldern 1–5 år (åldersblandad grupp).

Undantag från gruppstorlekarna ska bara få göras kortare stunder under dagen eller om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Det kan exempelvis vara i samband med öppning eller stängning i början och slutet av dagen, eller om det endast finns en förskola och ett barn skulle behöva resa flera mil till en annan förskola.

En definition av barngrupp ska införas i skollagen

Frågan om barngruppernas storlek i förskolan är komplex och hur barngrupp definieras påverkar hur storleksfrågan förstås och problematiseras.

Det saknas en tydlig definition av barngrupp i läroplanen. Men där betonas att förskollärare ska utvärdera hur förskolan möter barnens utveckling enligt läroplanens mål, vilket implicerar att gruppindelningarna behöver justeras löpande. Skolverket definierar sedan 2019 barngrupp som ”den konstellation barnen tillhör större delen av dagen i förskolan”.

Utredningen bedömer att en reglering av barngruppernas storlek förutsätter en tydligare definition av vad en barngrupp är. Utredningen föreslår att en barngrupp ska definieras som ”den varaktigt sammansatta grupp av barn inom förskoleenheten, där barnet har sin grundtillhörighet, vilket innebär den grupp där barnet regelbundet vistas under huvuddelen av dagen tillsammans med i huvudsak samma barn och personal”. Definitionen ska införas i skollagen.

En miniminivå av antal personal per barn ska införas

Utredningen bedömer att det finns en risk för att en reglering av barngruppernas storlek skulle försämra personaltätheten. Utredningen föreslår därför att det ska framgå av skollagen att personaltätheten per heltidsanställd personal på en förskoleenhet ska vara

– fyra barn i åldern 1–2 år,

– fem barn i åldern 3–5 år, eller

– fyra barn i åldern 1–5 år.

Med heltidsanställd personal avses personal som arbetar i barngrupp. Regleringen innebär att det per förskoleenhet behöver vara ett snitt utifrån barnens ålder. Det innebär att det finns en viss flexibilitet att ha en högre eller lägre nivå av personal i en barngrupp så länge snittet på en förskoleenhet motsvarar de nivåer som föreslås.

Undantag från miniminivån för personaltäthet ska endast få göras kortare stunder under dagen eller om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Det kan till exempel handla om pedagogiska projekt där en viss åldersgrupp av barn bör ingå med färre personal. Det kan också handla om en grupp femåringar som deltar i ett särskilt arbete som förberedelse inför skolstarten.

Det är angeläget att den totala kompetensnivån i förskolan höjs. Utredningen föreslår därför att endast personal med utbildning för att arbeta med barn ska få inkluderas i beräkningen av personaltäthet. Skolverket ska ges i uppdrag att ta fram ett underlag om vilken utbildning som ska krävas för att kunna räknas in i personaltätheten.

Utredningen är medveten om bristen på personal med rätt kompetens i förskolan i dag. Förslaget är därför att kravet på att endast personal med utbildning för att arbeta med barn ska inkluderas i beräkningen av personaltäthet ska gälla först från och med 2033.

1.1.3 Förslag om förskolepersonalens språkkunskaper

Personalens kompetens är avgörande för att barn ska få en utbildning av god kvalitet och stimuleras i sin språkutveckling i svenska. Många barn går i en förskola där de får möta barn och vuxna som pratar bra svenska och får därigenom goda möjligheter att utvecklas i det svenska språket. Men det finns också indikationer på att personal på vissa förskolor har svaga kunskaper i svenska, vilket kan påverka barnens möjligheter att utveckla såväl det svenska språket som andra kunskaper.

Huvudmannen ska ansvara för att personal som arbetar i barngrupp har tillräckliga språkkunskaper i svenska

För att tydliggöra att all personal ska ha de kunskaper som krävs för att stimulera barnens språkutveckling i svenska föreslås en ändring i skollagen. Ändringen ska tydliggöra att huvudmannen ska arbeta för att personal som arbetar i barngrupp i förskolan ska ha sådana kunskaper i svenska som är nödvändiga för att uppnå de krav som ställs i föreslagna föreskrifter om språkkrav. Detta gäller dock inte för förskolor som bedriver hela undervisningen på finska, meänkieli respektive samiska. Kravet innebär inte heller i övrigt någon inskränkning av huvudmannens skyldigheter att tillgodose rätten till förskola på nationella minoritetsspråk eller att ge barn som använder svenskt teckenspråk förutsättningar att utveckla och använda sitt språk.

Vilka åtgärder en huvudman behöver vidta för att uppfylla kravet att arbeta för personalens kunskaper i svenska, måste enligt utredningen få variera utifrån lokala förutsättningar och behov. Det innebär att bestämmelsen inte är en uttrycklig skyldighet för huvudmannen att i alla situationer medge ledighet för studier eller göra vissa specifika insatser. Huvudmannens ansvar ska i stället bedömas utifrån de organisatoriska och verksamhetsmässiga möjligheter som finns.

Förslaget innebär dock att huvudmannen ska bedriva ett aktivt, systematiskt och kontinuerligt arbete för att främja att personal som ännu inte uppnått de nödvändiga språkkunskaperna ges förutsättningar att göra det. Kravet syftar till att säkerställa att verksamheten långsiktigt har den kompetens som behövs för att upprätthålla hög kvalitet och ge barnen en likvärdig utbildning.

Föreskrifter om vilken nivå av svenska som ska krävas ska tas fram

Utredningen föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska meddela föreskrifter om den kunskapsnivå

i svenska språket som behövs för att personal som arbetar i barngrupp i förskolan ska kunna stimulera barnen i deras språkutveckling i svenska.

Språkkraven ska gälla både kommunala och enskilda huvudmän. Det ska innefatta förmågan att kommunicera med barnen på ett sätt som främjar deras språkliga utveckling, att kunna följa och tillämpa läroplanens mål samt att samverka med kollegor och vårdnadshavare. Denna lägsta nivå bör utgå från vad som är skäligt i förhållande till läroplanens mål.

Genom att fastställa en lägsta nivå i föreskrifter skapas förutsättningar för en enhetlig och rättssäker bedömning av kunskaper i svenska för de huvudmän som ser ett behov av att använda sig av språktest, både vid anställning och vid bedömning av språkkunskaper hos befintlig personal.

Skolverket ska ges i uppdrag att ta fram ett kartläggningsmaterial

Utredningen föreslår att Skolverket får i uppdrag att ta fram ett kartläggningsmaterial som ska användas av fristående och kommunala huvudmän som ser behov av att bedöma kunskaperna i svenska hos personal i förskolan. Materialet ska kunna användas både när huvudmännen identifierar behov av kompetensutveckling hos befintlig personal och vid nyrekrytering.

Kartläggningsmaterialet ska utgå från en lägsta kunskapsnivå hos personalen, för att den i sin tur ska kunna stimulera barnen i sin språkutveckling i svenska. Eftersom kartläggningen ska omfatta all personal som arbetar i barngrupp är det viktigt att materialet är både relevant och användarvänligt.

1.1.4 Förslag om språket i skolväsendet

Språklagen gäller för utbildning inom hela skolväsendet om det inte finns bestämmelser i skollagen eller andra lagar eller förordningar som avviker från detta. Utredningens genomgång av regelverk och praktik visar också att svenska dominerar i skolväsendet och fungerar som språklig norm, men att tillämpningen påverkas av lokala förutsättningar, barn- och elevgruppernas sammansättning, personalens kompetens och verksamheternas pedagogiska profiler, särskilt vad gäller utbildningen i förskolan.

Enligt utredningen kan avsaknaden av en uttrycklig hänvisning till språklagen i skollagen göra att språklagens bestämmelser inte alltid uppmärksammas i den dagliga tillämpningen. Detta gäller särskilt eftersom regleringen i skolförfattningarna om undervisningsspråk i dag är fragmentarisk och i vissa delar indirekt.

En upplysningsbestämmelse ska införas i skollagen om att språklagen gäller i hela skolväsendet.

Utredningen föreslår att det införs en ny bestämmelse i skollagen som upplyser om att språklagen gäller för utbildning inom skolväsendet om det inte finns bestämmelser i annan lag eller förordning som avviker från detta. I den nya bestämmelsen ska det också upplysas om att språklagen föreskriver att svenska ska användas av förvaltningsmyndigheter och andra offentliga organ som fullgör uppgifter i offentlig förvaltning.

Eftersom språklagen är av övergripande karaktär och det finns en viss flexibilitet i användandet av svenska respektive andra språk bör också ett stödmaterial tas fram som kan vägleda verksamheterna.

En upplysningsbestämmelse om svenska som språk i skolväsendet förändrar emellertid inte de rättigheter som följer av skollagen och språklagen när det gäller nationella minoritetsspråk, svenskt teckenspråk eller barns möjlighet att utveckla sitt modersmål. Dessa rättigheter har stöd i såväl skollagen som språklagen och gäller även i fortsättningen. Den föreslagna bestämmelsen innebär därmed inte någon inskränkning av befintliga rättigheter, utan tydliggör den övergripande språkliga huvudregeln i förhållande till de särskilt reglerade undantagen.

Särskilt om förskolan

Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och har en central betydelse för barns språkutveckling. Utredningen anser därför att det är särskilt viktigt att lagstiftningen skapar tydlighet om barns rätt att utveckla svenska språket.

I dag framgår av skollagen att förskolan ska medverka till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. I bestämmelsen framstår det som att förskolans ansvar för barns språkutveckling gäller bägge språken i lika hög grad. I utredningens kontakter med tillsynsmyndigheterna framkommer att det kan vara svårt att tolka hur stor del av utbildningen i förskolan som får bedrivas på annat språk än svenska. Det finns därför anledning att tydliggöra förskolans ansvar för att alla barn ska få möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska.

Utredningen förslår att det ska framgå av skollagen att förskolan ska lägga särskild vikt vid att alla barn ges förutsättningar att lära sig, utveckla och använda svenska. Förskolan ska därutöver medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål.

1.2 Uppdraget en obligatorisk förskola för vissa barn

Utredningen har i uppdrag att föreslå en obligatorisk förskola för barn som inte i tillräcklig utsträckning exponeras för det svenska språket i sin hemmiljö och som därför behöver språkstärkande insatser i svenska. Målet är att fler barn ska utveckla sina kunskaper i svenska och vara bättre rustade inför grundskolan.

I stort sett alla barn som börjar i svensk grundskola har gått i förskola. Med undantag för marginella minskningar under enstaka år har andelen inskrivna barn under den senaste tioårsperioden ökat

i alla åldersgrupper. För de flesta grupper av barn är inskrivningsgraden över 90 procent vid fem års ålder.

Forskning visar visserligen att barn till föräldrar födda utomlands har en något lägre inskrivningsgrad i förskolan än barn till föräldrar födda i Sverige. Men skillnaden beror nästan enbart på att inskrivningsgraden är lägre bland barn till arbetskraftsinvandrare och andra icke-flyktinggrupper. Inskrivningen av barn med flyktingbakgrund är däremot mycket hög och nästan i nivå med barn med svenskfödda föräldrar.

En anledning till att inskrivningen är låg bland barn till icke flyktingar kan vara att föräldrarna bor tillfälligt i Sverige för att arbeta eller studera. De skriver inte in barnen i förskolan eftersom de inte planerar att stanna varaktigt i Sverige. Många av barnen lämnar också Sverige innan de börjar i grundskolan.

1.2.1 En förskola för barn med behov av språkstärkande insatser förutsätter en likvärdig förskola av god kvalitet för alla barn

Under senare år har flera insatser gjorts för att fler barn ska skrivas in i förskolan och för att närvaron ska öka. Skolverket informerar bland annat om vikten av ett tidigt deltagande i förskolan. Kommunerna gör olika insatser, både för att höja inskrivningsgraden och för att öka närvaron. Sedan den 1 juli 2023 är kommunerna dessutom skyldiga att bedriva uppsökande verksamhet och informera vårdnadshavare om utbildningen i förskolan, dess syfte och barnets rätt till förskola. Kommunen ska också erbjuda en reserverad förskoleplats till barn som särskilt skulle gynnas av förskolans språkutvecklande undervisning.

För att undervisningen ska vara meningsfull och ge den utveckling som eftersträvas måste dock förskolan hålla god kvalitet. Det gäller alla barn, inte bara dem som behöver utveckla det svenska språket.

Men även en förskola som i och för sig har god kvalitet kan sakna specifika förutsättningar som är viktiga för att stärka barnens språkutveckling. Forskningen framhåller fyra förutsättningar som väsentliga för barns språkutveckling och som går utöver vad som krävs för att anse att verksamheten håller god kvalitet: personalens kompetens, ett vidareutvecklat arbetssätt i svenskundervisningen, exponering för språket och en samverkan med vårdnadshavare.

Utredningen konstaterar att de barn som ska bli föremål för särskilda språkstärkande insatser i förskolan behöver identifieras. Ett sätt att göra det är att lagstifta om att insatserna ska gälla en speciell kategori, till exempel barn som är födda utomlands eller har utlandsfödda föräldrar. Ett annat är att använda språkscreening eller språkbedömning, eller att utgå från vilka bostadsområden barnen bor i.

Ytterligare ett är att öka incitamenten för ett frivilligt deltagande, till exempel genom mer information om förskolans uppdrag och undervisning.

Sammanfattningsvis konstaterar utredningen att det finns flera utmaningar att ta hänsyn till vid en diskussion om en obligatorisk språkutvecklande förskola. Inledningsvis kan konstateras att de stora kvalitetsskillnaderna inom svensk förskola i dag gör att inte alla barn kan garanteras en möjlighet att utvecklas i det svenska språket i förskolan. Om syftet med åtgärden är att fler barn ska utveckla sina kunskaper i svenska krävs att kvaliteten är säkerställd i alla förskolor för att målet med undervisningen ska vara möjligt att uppnå.

Utredningen förordar att alternativa åtgärder övervägas för att öka andelen barn inom målgruppen som deltar i förskolan, till exempel en förstärkt uppsökande verksamhet och en rätt till utökad tid inom den allmänna förskolan. Om fler barn ska utveckla sina kunskaper i svenska måste också användningen av särskilda språkstärkande arbetssätt och metoder utvecklas.

1.2.2 En obligatorisk förskola för vissa barn medför sådana rättsliga komplikationer att det inte kan anses vara en lämplig åtgärd

Utredningen har i uppdrag att analysera och redovisa hur en obligatorisk förskola för vissa barn kan utformas för att vara förenlig med bland annat europakonventionen, barnkonventionen regeringsformen och diskrimineringslagstiftningen samt överväga behovet av undantag. Utredningen har utgått från att detta även innebär att ta ställning till de rättsliga möjligheterna att införa en obligatorisk förskola för vissa barn.

I sin analys har utredningen övervägt olika alternativ, men konstaterar att en obligatorisk förskola för vissa barn är förenad med betydande rättsliga utmaningar. Det gäller oavsett utformning, bland annat på grund av de diskrimineringsrättsliga aspekter som aktualiseras.

Införandet av en obligatorisk förskola för endast vissa barn skulle dessutom förändra förskolan i grunden, eftersom det i dag är en frivillig skolform. Det skulle även innebära en ojämlik reglering av barns rättigheter och skyldigheter inom utbildningsväsendet.

1.2.3 Förslag på insatser för en stärkt språklig utveckling i svenska i förskolan

Utredningen ställer sig bakom målet att barn bör gå i förskolan och få möjlighet att utveckla sina kunskaper i det svenska språket. Utredningen föreslår därför insatser som kan leda till att fler barn får möjlighet att utveckla sina språkkunskaper inför den obligatoriska grundskolan.

Försöksverksamhet med språkstärkande metoder under två år

Utredningen föreslår att en försöksverksamhet med språkstärkande metoder och arbetssätt genomförs. Syftet ska vara att dels introducera och pröva språkstärkande insatser i svenska i förskolan, dels utvärdera och analysera insatserna och deras effekter. Ytterligare ett syfte är att personal inom förskolan ska få mer kunskap om och erfarenheter av språkstärkande arbetssätt.

Försöksverksamheten ska bedrivas under två år och finansieras genom ett särskilt statsbidrag. De barn som ska erbjudas möjlighet att delta är de barn som fyller fyra år höstterminen det år som försöket inleds och som omfattas av erbjudandet om en förskoleplats för bättre språkutveckling i svenska enligt 8 kap. 14 a § skollagen. Det innebär att målgruppen är barn

1. som är födda utomlands och som har vistats i Sverige sedan högst fem år, eller

2. vars vårdnadshavare som är bosatta i Sverige är födda utomlands och har vistats i Sverige sedan högst fem år.

Regleringen identifierar en målgrupp som skulle gynnas av att delta i försök med språkstärkande insatser. Men även andra barn som fyller fyra år höstterminen det år som försöksverksamheten inleds ska kunna erbjudas att delta i försöksverksamheten om rektor gör bedömningen att ett barn har behov av språkstärkande insatser.

Utvärdering av den uppsökande verksamheten och erbjudande om plats i förskola

Flera kommuner, enskilda och andra intressenter som utredningen talat med har efterfrågat en utvärdering av den uppsökande verksamheten och erbjudandet om förskoleplats för bättre språkutveckling. Regleringen trädde i kraft den 1 juli 2023 men har ännu inte utvärderats i någon högre utsträckning.

Utredningen föreslår att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer utvärderar och analyserar kommunernas skyldighet att bedriva uppsökande verksamhet och erbjudandet om plats i förskola för språkutveckling i svenska.

Även ytterligare insatser för att främja en ökad inskrivning i förskolan, utan ett obligatorium, bör utredas och föreslås vid behov.

System för nationell uppföljning av närvaron i förskolan samt en reglering av det närvarofrämjande arbetet

Det saknas i dag nationell statistik om barns närvaro och vistelsetid i förskolan. Även tillgången till och kvaliteten i lokal statistik varierar, eftersom det inte finns enhetliga system eller metoder för att registrera närvaro och vistelsetid. Detta kan bland annat leda till att åtgärder som vidtas för att säkerställa närvaron i förskolan inte är inriktade på rätt målgrupp och därmed inte får förväntade effekter.

Utredningen kan också konstatera, i likhet med vad som framkommit i tidigare rapporter och utredningar, att det primärt inte är inskrivningsgraden utan närvaron som är en utmaning på många förskolor. Det gäller särskilt i utanförskapsområden. Närvaro och deltagande i förskolans utbildning är avgörande för bland annat utvecklingen av språket.

Utredningen föreslår att barns närvaro i förskolan utreds och att det skapas ett system som gör det möjligt att samlas in statistik om barns närvaro och vistelsetid i förskolan på nationell nivå. Utredningen bör även få i uppdrag att överväga åtgärder för att särskilt främja närvaron i socioekonomiskt utsatta områden utan att införa ett obligatorium. I utredningens uppdrag bör även ingå att överväga en reglering av det närvarofrämjande arbetet bland annat för att göra det möjligt att stärka tillsynen av insatserna.

Utökad rätt till avgiftsfri allmän förskola för alla barn

Kontinuerlig och daglig närvaro i förskolans undervisning är viktigt för barns språkutveckling. Det gäller i synnerhet för barn som inte pratar svenska i hemmet.

I olika rapporter och underlag framkommer att det finns barn som är inskrivna i förskolan men som inte kommer dit. En av orsakerna uppges vara att den allmänna avgiftsfria förskolan om 15 timmar per vecka inte ger praktiska förutsättningar för en hög närvaro. Det gäller i synnerhet barn i områden där en hög andel vårdnadshavare är arbetssökande, lever på försörjningsstöd eller är föräldralediga.

Även om många kommuner redan i dag erbjuder en längre vistelsetid i förskolan ser utredningen ett behov av att utöka tiden. Utredningen föreslår därför en utökad allmän förskola upp till 25 avgiftsfria timmar per vecka för barn över tre år. Rätten föreslås omfatta alla barn.

1.2.4 Förslag om språkutvecklande stöd i svenska i förskolan

Utredningen bedömer i sin rättsliga analys att det saknas rättsliga förutsättningar för att införa en obligatorisk förskola med närvarokrav endast för vissa barn. Utredningen bedömer också att det på grund av kvalitetsskillnaderna inom förskolan dessutom saknas praktiska förutsättningar för att införa en obligatorisk förskola för vissa barn med målsättningen att fler barn ska utvecklas i det svenska språket inför skolstarten.

Utifrån dessa bedömningar har utredningens utgångspunkt varit att ta fram ett förslag på förskola som är förenlig med gällande rätt och som har de förutsättningar som är nödvändiga för att kunna uppnå målet med införandet.

Obligatorisk språkbedömning i svenska det år barnet fyller tre år

Utredningen föreslår att hemkommunen ansvarar för att alla barn som är folkbokförda i kommunen genomgår en språkbedömning i svenska under höstterminen det år barnet fyller tre år. Syftet ska vara att avgöra om barnet i förhållande till sin ålder har behov av språkutvecklande stöd i svenska.

Utredningen föreslår att Skolverket får i uppdrag att ta fram ett nationellt kartläggningsmaterial som ska användas vid bedömningen. Skolverket ska även bemyndigas att meddela föreskrifter om kartläggningsmaterialets användning.

Det är barnets hemkommun som ska ansvara för att språkbedömningen genomförs i enlighet med Skolverkets kartläggningsmaterial. Genomförandet av bedömningen kan dock läggas på en annan aktör.

Efter att bedömningen är genomförd ska kommunen ansvara för att alla folkbokförda barn med behov av språkstärkande stöd tilldelas en plats på en förskoleenhet för språkstärkande insatser.

Obligatorisk tilldelning av plats vid förskoleenhet för språkutvecklande stöd

Förskolan ska enligt skollagen och läroplanen stärka och utveckla barns kunskaper i det svenska språket. Vissa barn behöver under en kortare eller längre tid extra undervisningsstöd för att utveckla språket i samma takt som sina jämnåriga. Barn som vid en språkbedömning bedöms behöva språkutvecklande stöd ska därför tilldelas en plats i förskolan höstterminen det år barnet fyller fyra år. De språkstärkande insatser som föreslås ska vara förstärkt undervisning i det svenska språket.

Skillnaden från dagens regelverk är att tilldelningen av en plats i förskolan sker på basis av en individuell prövning av ett barns språkkunskaper i svenska och att barnet därefter får ett anpassat stöd för sin språkutveckling i svenska. Tilldelningen av en plats i förskolan syftar därmed till att barnet inte bara får en plats i förskolan utan att barnet även får sin rätt till språkutvecklande stöd tillgodosett.

Det språkutvecklande stödet omfatta särskilda språkstärkande insatser i svenska i den omfattning som barnets behov kräver. Det språkutvecklande stödet bör utgå från de metoder och arbetssätt som prövats och utvärderats i den föreslagna försöksverksamheten. Metoderna och arbetssätten kan dock behöva anpassas utifrån förskolans och barngruppernas storlek och de aktuella barnens behov. Beroende på barnens förutsättningar och behov kan även ytterligare metoder och arbetssätt övervägas.

Ett barn ska erbjudas en plats vid en förskoleenhet även om barnets vårdnadshavare inte har anmält något önskemål om förskola. Barn som har en plats och som behöver språkutvecklande stöd, ska erbjudas språkstärkande insatser vid den förskola där barnet har sin plats. Språkutvecklande stöd ska därmed erbjudas både i kommunala och fristående förskolor.

Barnen förväntas delta i undervisningen och få sin rätt till språkutvecklande stöd tillgodosett

Eftersom förskolan inte omfattas av skollagens bestämmelser om skolplikt omfattas inte heller barn som deltar i språkutvecklande stöd av ett formellt krav på närvaro. Barnen förväntas emellertid delta i undervisningen om det inte finns särskilda skäl för frånvaro.

Samtidigt konstateras att en vårdnadshavare enligt föräldrabalken har ansvar för att ett barn får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter samt att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. Inom ramen för detta ansvar bör en vårdnadshavare se till att barnet genomgår en språkbedömning, men också att barnet tar del av det språkstärkande stöd som erbjuds om barnet uppvisar brister i det svenska språket.

1.3 Genomförandet av utredningens förslag

Utredningen lämnar de förslag som identifierats som särskilt viktiga för att uppnå målen en likvärdig förskola av god kvalitet och fler barn med goda kunskaper i svenska vid skolstarten. Beroende på mål och ambitionsnivån kan förslagen genomföras samtidigt, alternativt eller successivt under en längre tidsperiod. Utredningen bedömer dock att samtliga förslag är av stor betydelse för att barnen ska få den förskola och den undervisning som de har rätt till.