Förutsättningar för en likvärdig och språkutvecklande förskola
- Tillsatt?Regeringens beställning av en utredning: vad som ska utredas, av vem och när det ska vara klart.21 nov 2024
- Utreds
- Betänkande?Utredningens slutrapport, med analys och förslag. Publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU).17 juni 2026
- Remiss?Regeringen skickar betänkandet till myndigheter, kommuner och organisationer för synpunkter innan den bestämmer sig.
- Proposition?Regeringens lagförslag till riksdagen. Bygger ofta på ett betänkande och remissvaren.
- Riksdagen
En särskild utredare ska överväga hur det kan införas en obligatorisk s.k.
En särskild utredare ska överväga hur det kan införas en obligatorisk s.k. språkförskola för vissa barn som behöver en bättre språkutveckling i svenska. Syftet är att barn som inte får tillräckligt stöd i sin språkutveckling i svenska i sin hemmiljö ska få det i förskolan. Utredaren ska även lämna förslag i syfte att alla förskolor i Sverige ska ges likvärdiga förutsättningar att erbjuda barnen en utbildning av god kvalitet.
Utredaren ska bl.a.
- överväga och föreslå hur det kan införas en språkförskola som är obligatorisk för barn som är folkbokförda i Sverige och som inte i tillräcklig utsträckning exponeras för det svenska språket i sin hemmiljö och på grund av detta visar påtagliga brister i språkutvecklingen i svenska,
- utreda och föreslå hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet,
- föreslå en reglering som säkerställer att barngrupper på alla förskolor har lämplig storlek och överväga om det även behövs en reglering för att säkerställa lämplig personaltäthet,
- överväga och föreslå andra åtgärder förutom reglering för att säkerställa att alla barngrupper har lämplig storlek,
- föreslå hur det kan införas tydligare krav på kunskaper i svenska språket för personalen i förskolan, och
- lämna nödvändiga författningsförslag.
Vad utredningen ska göra
Närvaro för dem som omfattas av obligatorisk språkförskola
Utredaren ska därför
- överväga och föreslå hur det kan införas en språkförskola som är obligatorisk för barn som är folkbokförda i Sverige och som inte i tillräcklig utsträckning exponeras för det svenska språket i sin hemmiljö och på grund av detta visar påtagliga brister i språkutvecklingen i svenska,
- analysera och föreslå från vilken ålder den obligatoriska språkförskolan ska gälla och vilken omfattning den ska ha,
- vid behov föreslå ändringar i skollagens nuvarande bestämmelser om att kommuner ska ge ett särskilt erbjudande om plats i förskolan för bättre språkutveckling i svenska till vissa barn,
- analysera och redovisa hur en obligatorisk språkförskola kan utformas för att vara förenlig med bl.a. regeringsformen, diskrimineringslagstiftningen och barnkonventionen samt överväga behovet av undantag från språkförskolan,
- föreslå vilka krav på närvaro som bör gälla för dem som omfattas av obligatorisk språkförskola,
- överväga och föreslå hur det ska införas möjligheter till sanktioner mot vårdnadshavare som inte ser till att deras barn kommer till språkförskolan trots att det inte finns giltiga skäl att vara frånvarande, och
- lämna nödvändiga författningsförslag.
Bakgrund i direktivet (2 stycken)
Barns lärande och utveckling främjas av en god närvaro i förskolan. Det är särskilt viktigt för de barn som behöver förskolan för stöd i sin språkutveckling i svenska. Forskning visar på betydelsen av att barnen har en hög och regelbunden närvaro vid förskolan. Det finns positiva samband mellan hög, regelbunden närvaro och barnens lärande och språkliga utveckling. Det finns statistik som indikerar att nyinvandrade barn har högre och mer långvarig frånvaro jämfört med andra inskrivna barn (SOU 2020:67). I Skolinspektionens granskningsrapport Huvudmäns och rektorers arbete för kvalitet i undervisning på förskolor i socioekonomiskt svagare områden (2022:4347) anges att en majoritet av förskolorna som granskades lyfter att det finns en problematik med barn som har hög frånvaro, både sporadisk och långvarig. I intervjuer som Skolinspektionen har gjort framkommer det att en förklaring till att en del barn har hög frånvaro kan vara att vårdnadshavarna inte har tillräcklig kunskap om förskolans roll i det svenska utbildningssystemet och uppfattar verksamheten mer som barnpassning och omsorg än undervisning. Vårdnadshavare behöver ha tillit till verksamheten och känna sig trygga med att lämna sitt barn på förskolan. Det är därför viktigt att huvudmän och rektorer arbetar aktivt med olika typer av relationsstärkande insatser som syftar till att öka barnens närvaro.
Det finns inga bestämmelser om barns närvaro i förskolan som motsvarar vad som gäller för elever i skolan. En skyldighet att delta i utbildningen i skolan gäller såväl i de obligatoriska skolformerna som i den frivilliga gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan då eleven valt att börja där (7 kap. 17 §, 15 kap. 16 § och 18 kap. 16 § skollagen). När det gäller barn som får beslut om obligatorisk språkförskola behöver det därför tydliggöras vilket krav på närvaro som är rimligt för syftet och andra hänsyn samt hur huvudmän och rektorer kan arbeta för att dessa barn ska ha en god närvaro. Utredaren behöver vidare överväga om och hur det ska införas möjligheter till sanktioner mot vårdnadshavare som inte ser till att deras barn deltar i obligatorisk språkförskola trots att det inte finns något giltigt skäl att vara frånvarande. Om ett barn som omfattas av obligatorisk språkförskola har hög frånvaro så bör förskolan vara skyldig att anmäla det till hemkommunen. Ibland utgör frånvaro en signal om att ett barn far illa. Alla som arbetar i skolor och andra verksamheter enligt skollagen är skyldiga att göra en orosanmälan till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn under 18 år far illa (29 kap. 13 § skollagen och 14 kap. 1 § socialtjänstlagen [2001:453]).
Krav på språkkunskaper i svenska för personal i förskolan
Utredaren ska därför
- utreda och föreslå hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet,
- föreslå en reglering som säkerställer att barngrupper i alla förskolor har lämplig storlek och överväga om det även behövs en reglering för att säkerställa lämplig personaltäthet,
- överväga och föreslå andra åtgärder förutom reglering för att säkerställa att alla barngrupper har lämplig storlek,
- föreslå hur det kan införas tydligare nationella krav på kunskaper i svenska språket för personalen i förskolan och analysera vilka konsekvenser sådana krav får för möjligheten att rekrytera personal,
- föreslå insatser som behövs för att förskolepersonalen under en begränsad period ska få möjligheten att genom eget ansvar och genom att ges goda förutsättningar, nå upp till en tillfredsställande nivå i svenska språket, och
- lämna nödvändiga författningsförslag.
Bakgrund i direktivet (1 stycken)
Det är förskollärare som ansvarar för undervisningen i förskolan. Den som är förskollärare ska, med vissa undantag, ha behörighetsgivande examen och vara legitimerad. I undervisningen i förskolan får det även finnas annan personal, t.ex. barnskötare, med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas (2 kap. 14 § skollagen). Barnskötare är en stor yrkesgrupp i förskolan och de har en viktig roll i arbetslaget och i förskolans uppdrag att erbjuda varje barn en trygg omsorg samt främja alla barns utveckling och lärande. Regeringen har gett Statens skolverk i uppdrag se över hur svenska eller svenska som andraspråk ska ingå i den sammanhållna yrkesutbildningen, s.k. yrkespaket, för arbete som barnskötare, som finns inom den kommunala vuxenutbildningen. Skolverket har även fått i uppdrag att se över utbildningen till barnskötare inom gymnasieskolan för att göra den mer ändamålsenlig och inriktad mot att arbeta med barn (U2024/01246). Personalens kompetens är avgörande för att barn ska få en utbildning av god kvalitet och bl.a. stimuleras i sin språkutveckling i svenska. Många förskolor erbjuder barn en verksamhet där de får möta vuxna och barn som pratar god svenska och får bra möjlighet att utvecklas i det svenska språket. Det finns dock förskolor där personalens kunskaper i svenska språket brister. Av betänkandet Förskola för alla barn (SOU 2020:67) framgår att utredningen fått veta att det är ett problem att personal inom förskolan, såväl förskollärare och utbildade barnskötare som övrig personal, har bristfälliga språkkunskaper i svenska. Det har enligt utredningen i vissa fall beskrivits att personalens bristfälliga kunskaper i svenska språket innebär att förskoleverksamheten inte erbjuder en tillräckligt hög kvalitet. Enligt utredningen är det särskilt svårt att rekrytera personal med goda kunskaper i svenska till förskolor där det finns en stor andel barn som inte har svenska som modersmål. Det är givetvis ett allvarligt problem. I synnerhet på förskolor där barnen har omfattande behov av att utveckla sina språkkunskaper i svenska behöver personalen ha goda kunskaper i språket. I grupper där många barn inte pratar svenska blir personalens språkkunskaper i svenska helt avgörande då dessa barn inte hör språket talas av andra barn i gruppen. Det förekommer att kommuner på eget initiativ ställer upp vissa språkkrav vid rekrytering av personal. Det kan t.ex. handla om att personalen ska ha studerat svenska på en viss lägstanivå inom gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att revidera de allmänna råden om måluppfyllelse i förskolan. Myndigheten ska bl.a. ange vilka kunskaper i svenska som personal som arbetar med barn i förskolan ska ha (U2024/01727). Regeringen bedömer att det finns anledning att se över hur det kan införas ännu tydligare nationella krav på kunskaper i svenska språket för personal i förskolan. Samtidigt är det viktigt att inse att det kan vara svårt att rekrytera personal till förskolan och att språkkrav kan innebära att det blir ännu svårare. Utredaren bör därför även analysera vilka konsekvenser som språkkrav kan få för möjligheterna att rekrytera personal till landets alla förskolor. Det är i detta sammanhang viktigt att den personal och den kompetens som finns i förskolan tas tillvara för barnens skull. Personal som i dag inte har tillräckligt goda kunskaper i svenska språket kan i övrigt ha lämplig erfarenhet eller utbildning för att arbeta i förskolan. Det är viktigt att de även fortsättningsvis kan vara med och bidra till verksamheten på ett bra sätt. För befintlig personal kan insatser behövas under en begränsad period för att på ett kostnadseffektivt sätt ge personalen möjligheten att genom eget ansvar och genom att ges goda förutsättningar, nå upp till en tillfredsställande nivå i svenska språket.
Övrigt i direktivet: Uppdraget att föreslå en obligatorisk språkförskola, Särskilda överväganden och analyser behöver göras, Uppdraget att lämna förslag för en likvärdig förskola av god kvalitet, Konsekvensbeskrivningar, Kontakter och redovisning av uppdraget
Uppdraget att föreslå en obligatorisk språkförskola
Den svenska förskolan tillhör en av de mest populära offentligt finansierade verksamheterna i Sverige. Förskolan är tillsammans med vårdnadshavare central för att ge barn goda förutsättningar att lyckas i livet. När förskolan fungerar som bäst ger den alla barn som deltar i den, oavsett bakgrund, en bra grund att stå på inför skolstarten i förskoleklassen och grundskolan. Förskolan ger barn som växer upp med sämre grundförutsättningar bättre möjligheter att klara sig i livet och få en god hälsa samt minskar risken för att de senare i livet hamnar i kriminalitet och utanförskap. Förskolan har även en viktig roll i att samverka med föräldrarna om barnet.
Det finns ett brett forskningsstöd för att förskolan har positiva effekter bl.a. för språkutvecklingen i svenska hos barn som inte har svenska som modersmål. Dessa barn gynnas särskilt av att gå i förskola eftersom de i många fall har sämre möjligheter att utveckla sina kunskaper i svenska i sin hemmiljö. Goda kunskaper i det svenska språket är en förutsättning för att klara skolan och för att ta en aktiv del i samhället.
Förskolan är en frivillig skolform men de flesta föräldrar väljer att låta sina barn börja i förskolan. En mindre andel väljer också att låta sina barn börja i pedagogisk omsorg. Av samtliga barn i befolkningen som är mellan ett och fem år är 0,9 procent inskrivna i pedagogisk omsorg. Jämförelsevis är 87 procent av barnen i denna åldersgrupp inskrivna i förskola. De få barn som inte deltar i förskolan kan ofta stimuleras i sin språkutveckling i svenska i sin hemmiljö och på så sätt förberedas för utbildningen i de obligatoriska skolformerna. Det finns dock föräldrar som väljer bort förskola för sina barn trots att barnet skulle ha stor nytta av förskolans språkutvecklande verksamhet, t.ex. för att det inte talas svenska i hemmet. Dessa barn får då inte samma förutsättningar som andra barn när de sedan ska tillgodogöra sig undervisningen i skolan. Detta är särskilt problematiskt eftersom en relativt hög andel av barnen i förskoleåldern i dag har ett annat modersmål än svenska.
Det har gjorts vissa regeländringar på senare tid för att öka deltagandet i förskolan. I juli 2022 infördes vissa nya bestämmelser i skollagen (2010:800) utifrån förslagen i betänkandet Förskola för alla barn - för bättre språkutveckling i svenska (SOU 2020:67). Varje hemkommun är nu skyldig att genom uppsökande verksamhet ta kontakt med vårdnadshavare inför hösten det år barnet fyller tre år och informera om förskolans syfte och barnets rätt till förskola (8 kap. 12 a §). Vidare är det obligatoriskt för hemkommunen att ge ett särskilt erbjudande om plats i förskolan för bättre språkutveckling i svenska till barn från tre år om barnet eller vårdnadshavarna bott i Sverige kort tid (8 kap. 14 a-14 c §§). Kommunen behöver dock inte söka upp vårdnadshavare eller ge ett särskilt erbjudande om plats i förskolan till barn som inte är folkbokförda i Sverige enligt folkbokföringslagen (1991:481). Andelen barn som börjar i förskolan har ökat något sedan bestämmelserna började tillämpas. Det är dock fortfarande en betydande skillnad mellan gruppen barn som är födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige respektive gruppen barn som är födda utomlands eller har båda föräldrarna födda utomlands.
Det bör mot denna bakgrund utredas hur det kan införas en s.k. språkförskola som är obligatorisk för barn som inte i tillräcklig utsträckning exponeras för svenska i sin hemmiljö och på grund av detta visar påtagliga brister i språkutvecklingen i svenska. Uppdraget bör omfatta barn som är folkbokförda i Sverige enligt folkbokföringslagen. Såväl kommunernas skyldighet att ge ett särskilt erbjudande om plats i förskolan för bättre språkutveckling i svenska till vissa barn (8 kap. 14 a och b §§ skollagen) som skollagens bestämmelser om skolplikt (7 kap. 2 § och 29 kap. 2 § första stycket skollagen) avgränsas till folkbokförda barn. Det innebär att exempelvis asylsökande barn i regel inte omfattas av uppdraget.
Utgångspunkten bör vara barnens behov och bästa. Det behöver analyseras närmare hur gruppen barn som behöver förskolan för sin språkutveckling ska identifieras, utifrån deras förutsättningar att utveckla sina kunskaper i svenska utanför förskolan såsom i sin hemmiljö. När det handlar om en skyldighet att delta i viss verksamhet måste givetvis målgruppen identifieras på ett lämpligt, sakligt och rättssäkert sätt. Utredaren behöver vidare ta ställning till från vilken ålder den obligatoriska språkförskolan ska gälla, utifrån syftet att barnen ska få ta del av förskolans språkutvecklande verksamhet under sådan tid att deras förutsättningar inför skolstarten förbättras. Deltagande i förskolan kan ha positiva effekter på barns utveckling och lärande även från yngre ålder. Den obligatoriska språkförskolan bör dock som tidigast gälla fr.o.m. höstterminen det år barnet fyller tre år. I den åldern har den övervägande majoriteten av barnen (ca 95 %) börjat i förskolan. En sådan nedre åldersgräns ger även kommunerna förutsättningar att samordna arbetet med den uppsökande verksamhet som ska göras redan i dag enligt skollagen (8 kap. 12 a §). Det samspelar också med att barn fr.o.m. höstterminen det år de fyller tre år ska erbjudas avgiftsfri s.k. allmän förskola under minst 525 timmar om året (8 kap. 4 §), oberoende av bl.a. föräldrarnas förvärvsarbete. Förskolans betydelse för barns språkutveckling måste emellertid även ställas mot vårdnadshavarnas rätt att bestämma över tiden med sina barn och barnens behov utifrån flera aspekter. Yngre barn har givetvis en lägre mognad och andra behov än äldre barn.
Utredaren behöver även ta ställning till den obligatoriska språkförskolans omfattning. Det är viktigt att barnen deltar i förskolans verksamhet i sådan omfattning att det kan få goda effekter på deras utveckling och lärande. Eftersom det handlar om små barn bör det dock inte vara obligatoriskt att delta i alltför många timmar per dag eller vecka. En utgångspunkt kan vara 15 timmar per vecka eller 525 timmar per år vilket motsvarar den s.k. allmänna förskolan. De barn som omfattas ska då gå i förskolan och ta del av den undervisning som bedrivs där i enlighet med förskolans styrdokument. De krav som gällande författningar ställer på alla förskolor vad gäller t.ex. undervisning i svenska språket innebär att det kan förväntas att alla förskolor ska ge barnen en god språkutvecklande verksamhet och den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Svenska språkets ställning i förskolan har förstärkts i den reviderade läroplanen för förskolan (SKOLFS 2018:50) som trädde i kraft den 1 juli 2019. Enligt denna läroplan (Lpfö 18) ska förskolan lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Genom att delta i förskolan får barn som behöver språkutveckling i svenska också möjlighet att befinna sig i en verksamhet som bedrivs på svenska. Regeringen har gett Statens skolverk i uppdrag att göra en översyn av området digitalisering i förskolans läroplan (U2023/02765). Skolverket har remitterat förslag till ändringar i läroplanen som innebär att skrivningarna om digitala verktyg tas bort och att det lyfts fram att barnen ska erbjudas stimulerande läsmiljöer som skapar intresse och nyfikenhet för såväl skönlitteratur som sakprosa och andra texter. Skolverkets förslag redovisades till regeringen den 4 juni 2024 och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Utredaren behöver även ta ställning till hur förslaget om obligatorisk språkförskola bör förhålla sig till skollagens bestämmelser om att kommuner ska ge ett särskilt erbjudande om plats i förskolan för bättre språkutveckling i svenska till vissa barn (8 kap. 14 a-14 c §§) och vid behov föreslå ändringar i dessa bestämmelser.
Det kan också nämnas att begreppet språkförskola i dag används för en behandlingsform för barn med diagnostiserad grav generell språkstörning. Det är inte sådan språkförskola som avses i dessa direktiv.
Särskilda överväganden och analyser behöver göras
Uppdraget att överväga och föreslå hur det kan införas en språkförskola som är obligatorisk för barn som inte i tillräcklig utsträckning exponeras för det svenska språket i sin hemmiljö och på grund av detta visar påtagliga brister i språkutvecklingen i svenska innebär att utredaren behöver göra vissa särskilda överväganden och analyser.
Förskolan i Sverige är i dag en frivillig skolform inom skolväsendet. Det finns inte någon plikt att delta i förskolans verksamhet, men kommunen har en skyldighet att erbjuda förskola för de vårdnadshavare som anmäler intresse om plats under vissa förutsättningar. Det ska som nämnts också ges ett särskilt erbjudande om plats i förskolan för bättre språkutveckling i svenska till vissa barn utifrån tiden i Sverige. Att förskolan är frivillig är en viktig grundläggande skillnad i jämförelse med skolan där det råder skolplikt för alla barn som är folkbokförda i Sverige. Om en obligatorisk förskola införs för en avgränsad grupp av barn, innebär det att man frångår principen om frivillighet för denna grupp och därmed behöver frågan om likabehandling och hur regleringen ska utforma med hänsyn till bl.a. diskrimineringslagstiftningen analyseras.
Vidare kräver ett tvång i någon form från det allmänna gentemot yngre barn att vara ifrån sina vårdnadshavare, även om syftet är gott, givetvis särskilda analyser och hänsynstaganden. Det allmänna ska enligt regeringsformen bl.a. värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna ska också verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rättigheter tillgodoses. Det allmänna ska vidare motverka diskriminering av människor (1 kap. 2 § regeringsformen). Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (Europakonventionen), som gäller som lag i Sverige, ger bl.a. individen rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv (artikel 8). Europakonventionen innehåller också ett förbud mot diskriminering med avseende på de fri- och rättigheter som behandlas i konventionen (artikel 14). FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som också gäller som lag, innebär vidare att staten behöver vidta olika typer av åtgärder så att barn har möjlighet och förutsättningar att få sina rättigheter tillgodosedda i enlighet med konventionen. Exempel på relevanta artiklar att beakta är artikel 2 om barns rätt till skydd mot diskriminering, artikel 3 om att det vid alla åtgärder som rör barn, i första hand ska beaktas vad som bedöms vara barnets bästa och artikel 28 och 29 om barnets rätt till utbildning.
Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning (2 kap. 12 § regeringsformen). Lag eller annan föreskrift får inte heller meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen (2 kap. 19 § regeringsformen). Det måste således säkerställas att förslagen är förenliga med detta. I diskrimineringslagen (2008:567) regleras förbud mot diskriminering som bl.a. omfattar utbildning.
En fullföljd grundskola och gymnasieutbildning är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för hälsa och goda livsmöjligheter i framtiden. Att misslyckas i skolan ökar risken för att hamna i utanförskap och kriminalitet. Goda kunskaper i svenska språket är avgörande för att nå målen i skolan. Det är även mycket viktigt att barn som behöver stöd får det tidigt. Det finns således mycket starka motiv för insatser som syftar till att alla barn ska få möjlighet att utveckla goda kunskaper i svenska redan i tidig ålder.
I förskolans författningar finns vidare bestämmelser om de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. När det gäller barn med annat modersmål än svenska anges att förskolan ska medverka till att barnen får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (8 kap. 10 § skollagen). Det finns också särskilda skrivningar i läroplanen om främjandet av språkutvecklingen för barn som tillhör de nationella minoriteterna och för barn som har behov av teckenspråk. Dessutom ska en hemkommun som ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk erbjuda barn, vars vårdnadshavare begär det, plats i förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska (8 kap. 12 b § skollagen). Det innebär att vissa barn har rätt att delta i en förskola där utbildningen inte nödvändigtvis bedrivs på svenska. Utredaren behöver således beakta de rättigheter som finns för bl.a. barn som tillhör de nationella minoriteterna.
Utredaren behöver, mot bakgrund av de analyser som görs, också generellt överväga behovet av undantag från den obligatoriska språkförskolan.
Uppdraget att lämna förslag för en likvärdig förskola av god kvalitet
För att få de positiva effekter på bl.a. barns språkutveckling som förskolan kan ge, behöver verksamheten vara likvärdig och av hög kvalitet. Det innebär att alla barn ska ha tillgång till en verksamhet av hög kvalitet och att de fastställda målen för utbildningen nås oavsett var i landet barnen bor eller vilken förskola de går i. Förutsättningarna att erbjuda en likvärdig utbildning för barnen varierar dock. Många förskolor erbjuder en utbildning av god kvalitet men det förekommer t.ex. verksamheter där barngrupperna är för stora och där personalen har bristande utbildning och kompetens.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservation 1 under punkt 1 om kvalitet och förutsättningar i förskolan (bet. 2020/21:UbU7 reservation 1 punkt 1, rskr. 2020/21:196). Av tillkännagivandet följer att det krävs en bred utredning om förskolans faktiska förutsättningar för att erbjuda alla barn i Sverige en likvärdig utbildning oavsett var man bor och att det är hög tid att regeringen tillsätter en sådan utredning (bet. 2020/21:UbU7 s. 28).
Granskningar visar på stora kvalitetsskillnader i förskoleverksamheten, både mellan och inom huvudmäns verksamheter. Det finns därför anledning att se över förskolans förutsättningar att erbjuda barnen en likvärdig utbildning. Alla förskolor behöver ha förutsättningar att bedriva en likvärdig utbildning av god kvalitet, där barnen bl.a. stimuleras i sin språkutveckling i svenska.
Barngruppernas storlek är en faktor som har stor betydelse för kvaliteten i förskolan. Det är t.ex. viktigt att det inte blir för många relationer för barnen att förhålla sig till under en dag. Det gäller särskilt för yngre barn. Statens skolverk har i allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan beskrivit hur huvudmän och rektorer i förskolan kan se till att barngruppernas storlek är lämpliga. För att en barngrupp ska kunna anses ha en lämplig storlek behöver man ta hänsyn till flera faktorer: personalens utbildning och kompetens, personaltätheten, barngruppens sammansättning och den fysiska miljön. Som riktmärke för antal barn i en barngrupp rekommenderar Skolverket 6-12 för barn i åldern 1-3 år respektive 9-15 för barn i åldern 4-5 år. Riktmärket ska tolkas som något att förhålla sig till och inte något statiskt. Det kan alltså vara både färre eller fler barn i en barngrupp än vad riktmärket anger, beroende på hur väl de tidigare nämnda faktorerna fungerar tillsammans. Statistik visar dock att barngrupperna i genomsnitt är betydligt större än riktmärket. Utredaren bör därför se över vilka åtgärder, inklusive reglering, som kan vidtas för att säkerställa att alla förskolor har barngrupper med lämplig storlek. Ökad personaltäthet respektive mindre barngrupper är två olika saker och båda delarna är viktiga för förskolans kvalitet. I detta arbete bör utredaren därför även ta ställning till om och hur sådana förslag behöver kompletteras med en reglering för att säkerställa att förskolorna även har lämplig personaltäthet, dvs. antal barn per heltidsanställd som arbetar i en barngrupp. Lämpliga barngruppsstorlekar med lämplig personaltäthet är även viktigt för förskollärarnas och barnskötarnas arbetsmiljö. En förbättrad arbetsmiljö ger personalen bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag och ökar yrkenas attraktivitet. Det är viktigt för att minska bristen på utbildade och kompetenta förskollärare och barnskötare. Det finns exempel på regleringar av personaltätheten i förskolan från bl.a. Norge. Där finns sedan 2019 bestämmelser som innebär att det i barnehagen (motsvarande förskolan) ska finnas minst en anställd per tre barn när barnen är under tre år och minst en anställd per sex barn när barnen är över tre år (§ 26 Grunnbemanning, Lov om barnehager).
Konsekvensbeskrivningar
Utredaren ska redovisa en konsekvensutredning för sina förslag i enlighet med vad som framgår av kommittéförordningen (1998:1474) och förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Utredaren ska redogöra för förslagens förenlighet med Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Utredaren ska ha ett barnrättsperspektiv och ett jämställdhetsperspektiv i de analyser som görs och redovisa förslagens konsekvenser utifrån såväl FN:s konvention om barnets rättigheter som FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utredaren ska vidare göra en analys utifrån dataskyddssynpunkt av sådana behandlingar av personuppgifter som är en nödvändig konsekvens av utredningens förslag.
Kontakter och redovisning av uppdraget
Utredaren ska inhämta synpunkter från berörda myndigheter, kommuner och regioner samt från andra aktörer och organisationer som är relevanta för uppdragets genomförande. Utredaren ska även inhämta synpunkter från andra pågående utredningar som är relevanta för uppdraget.
Uppdraget ska redovisas senast den 18 december 2025.
(Utbildningsdepartementet)
Ändringar i uppdraget ?Ett senare beslut som ändrar uppdraget — oftast mer tid, ibland nya eller färre frågor.
- 27 nov 2025Dir. 2025:102 lämnas förslag om hur det kan upplysas i skollagen om att det följer av språklagen att språket i skolväsendet är svenska med de avvikelser som anges i skollagen och förordningar som ansluter till den, och lämnas nödvändiga författningsförslag. Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 11 juni 2026.
Utredaren ska därför
- föreslå hur det kan upplysas i skollagen om att det följer av språklagen att språket i skolväsendet är svenska med de avvikelser som anges i skollagen och förordningar som ansluter till den, och
- lämna nödvändiga författningsförslag.
Utredningen lämnar förslag som syftar till att alla förskolor i Sverige ska ges likvärdiga förutsättningar att erbjuda barnen en utbildning av god kvalitet. Utredningen har även övervägt hur en obligatorisk förskola för vissa barn som behöver bättre språkutveckling i svenska kan införas.
Enligt utredningens direktiv (dir. 2024:113) har utredningen bland annat i uppdrag att
- överväga och föreslå hur det kan införas en språkförskola som är obligatorisk för barn som är folkbokförda i Sverige och som inte i tillräcklig utsträckning exponeras för det svenska språket i sin hemmiljö och på grund av detta visar påtagliga brister i språkutvecklingen i svenska,
- utreda och föreslå hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet,
- föreslå en reglering som säkerställer att barngrupper på alla förskolor har lämplig storlek och överväga om det även behövs en reglering för att säkerställa lämplig personaltäthet,
- överväga och föreslå andra åtgärder förutom reglering för att säkerställa att alla barngrupper har lämplig storlek,
- föreslå hur det kan införas tydligare krav på kunskaper i svenska språket för personalen i förskolan, och
- lämna nödvändiga författningsförslag.
Uppdraget skulle ursprungligen redovisas senast den 18 december 2025 men genom tilläggsdirektiv (dir 2025:102) förlängdes utredningstiden till senast den 11 juni 2026. I tilläggsdirektivet ändrades även utredningens uppdrag. Utredningen ska
- lämnas förslag om hur det kan upplysas i skollagen om att det följer av språklagen att språket i skolväsendet är svenska med de avvikelser som anges i skollagen och förordningar som ansluter till den, och
- lämnas nödvändiga författningsförslag.
Eftersom utredningen gör bedömningen att en likvärdig förskola av god kvalitet är en grundläggande förutsättning för diskussionen om obligatorisk förskola för vissa barn redovisas utredningens bedömningar och förslag avseende en likvärdig förskola av god kvalitet först, och uppdraget avseende obligatorisk förskola för vissa barn därefter.
Lagar och förordningar som föreslås
- Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)
- Förslag till förordning om ändring i skolförordningen (2011:185)
- Förslag till förordning om statsbidrag för försöksverksamhet med språkstärkande insatser i svenska i förskolan
Utredningens sammanfattning
Utredningen lämnar förslag som syftar till att alla förskolor i Sverige ska ges likvärdiga förutsättningar att erbjuda barnen en utbildning av god kvalitet. Utredningen har även övervägt hur en obligatorisk förskola för vissa barn som behöver bättre språkutveckling i svenska kan införas.
Enligt utredningens direktiv (dir. 2024:113) har utredningen bland annat i uppdrag att
• överväga och föreslå hur det kan införas en språkförskola som är obligatorisk för barn som är folkbokförda i Sverige och som inte i tillräcklig utsträckning exponeras för det svenska språket i sin hemmiljö och på grund av detta visar påtagliga brister i språkutvecklingen i svenska,
• utreda och föreslå hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet,
• föreslå en reglering som säkerställer att barngrupper på alla förskolor har lämplig storlek och överväga om det även behövs en reglering för att säkerställa lämplig personaltäthet,
• överväga och föreslå andra åtgärder förutom reglering för att säkerställa att alla barngrupper har lämplig storlek,
Läs hela sammanfattningen
• föreslå hur det kan införas tydligare krav på kunskaper i svenska språket för personalen i förskolan, och
• lämna nödvändiga författningsförslag.
Uppdraget skulle ursprungligen redovisas senast den 18 december 2025 men genom tilläggsdirektiv (dir 2025:102) förlängdes utredningstiden till senast den 11 juni 2026.
I tilläggsdirektivet ändrades även utredningens uppdrag. Utredningen ska
• lämnas förslag om hur det kan upplysas i skollagen om att det följer av språklagen att språket i skolväsendet är svenska med de avvikelser som anges i skollagen och förordningar som ansluter till den, och
• lämnas nödvändiga författningsförslag.
Eftersom utredningen gör bedömningen att en likvärdig förskola av god kvalitet är en grundläggande förutsättning för diskussionen om obligatorisk förskola för vissa barn redovisas utredningens bedömningar och förslag avseende en likvärdig förskola av god kvalitet först, och uppdraget avseende obligatorisk förskola för vissa barn därefter.
1.1 Uppdraget en likvärdig förskola av god kvalitet
Alla barn ska ha tillgång till undervisning av god kvalitet. De fastställda målen för utbildningen ska nås oavsett var i landet barnen bor eller i vilken förskola de går. Villkoren för att erbjuda en likvärdig utbildning varierar emellertid och det finns därför anledning att se över förskolans förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet.
1.1.1 Förslag för en likvärdig förskola av god kvalitet
Den svenska förskolan har länge haft ett gott internationellt rykte för sin höga kvalitet och sitt pedagogiska ledarskap. Samtidigt står förskolan nu inför stora utmaningar, särskilt när det gäller likvärdighet. Alla barn möter inte alltid en förskola med tillräckligt god kvalitet. Det framgår inte heller av skollagen eller i läroplanen vad som kännetecknar en likvärdig utbildning av god kvalitet i praktiken, eller hur kvaliteten ska mätas och följas upp. Det ger utrymme för olika tolkningar, som i sin tur kan bidra till att utbildningen varierar mellan olika förskolor.
Av skollagen framgår att utbildning inom skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att detta ska vara möjligt behövs en sammanhållen stödplattform som gör det möjligt för verksamma inom skolväsendet att på ett enkelt sätt få tillgång till det kunskapsstöd som behövs.
Regeringsuppdrag om ytterligare forskning och kunskapsutveckling i förskolan
Utredningen föreslår att Skolforskningsinstitutet ges i uppdrag av regeringen att under minst fem år samordna, utlysa och finansiera tvärsektoriell forskning om svensk förskola. Syftet ska vara att främja kvalitet och likvärdighet i förskolan.
Institutets roll i uppdraget ska vara att främja och koordinera forskningsinsatser, samla tvärvetenskaplig kompetens och tillgängliggöra forskningsresultat för såväl beslutsfattare som yrkesverksamma i förskolan.
Stödmaterial för likvärdighet och god kvalitet i förskolan ska tas fram
Utredningen konstaterar att det saknas en samlad och tydlig vägledning om hur huvudmän och förskolor kan främja en god kvalitet i utbildningen. I avsaknad av till exempel stödmaterial kan kvaliteten variera bland annat beroende på kompetens, lokala prioriteringar och resurser.
Utredningen föreslår därför att Skolverket får i uppdrag att ta fram ett stödmaterial för huvudmän, rektorer, förskollärare och annan pedagogisk personal. Stödmaterialet ska beskriva vad som kännetecknar god kvalitet i förskolan och hur den kan utvecklas, upprätthållas och eventuellt mätas.
Statlig strategi för förskolans framtida kompetensförsörjning
Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att utbildad personal har betydelse för kvaliteten i förskolan. Det gäller särskilt personal med lärarkvalifikationer. Dagens brist på utbildad personal i förskolan påverkar dessutom möjligheten att erbjuda en likvärdig kvalitet negativt.
Utredningen föreslår att regeringen tillsätter en statlig utredning med uppdrag att utreda, analysera och utarbeta en samlad nationell strategi för hur kompetensförsörjningen inom förskolan kan säkerställas, på kort och lång sikt och i hela landet.
Det råder stor brist på förskollärare. Det gör att det i nuläget inte är möjligt att föreslå ett krav på en viss förskollärartäthet i förskolan. Utredningen föreslår i stället att kompetensförsörjningsstrategins mål bör vara att ta fram förslag på åtgärder som gör det möjligt att införa ett krav på minst en förskollärare i varje barngrupp till 2033.
Vidare föreslår utredningen att kompetensförsörjningsstrategin ska ta fram förslag på insatser för samtliga personalkategorier. Det gäller att attrahera fler till lämpliga utbildningar, att behålla fler redan verksamma inom förskolan samt skapa incitament för att redan utbildad personal ska återvända till förskolan. Strategin bör särskilt fokusera på åtgärder för att stärka kompetensförsörjningen i förskolor med mer utmanande förutsättningar.
Stärkt tillsyn utifrån ett likvärdighetsperspektiv
En fungerande tillsyn är en central förutsättning för likvärdighet i förskolan. Utredningen bedömer att det finns behov av ytterligare initiativ från regeringen för att stärka tillsynen av förskolan utifrån ett likvärdighets- och kvalitetsperspektiv. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör ta fram en skärpt tillsynsvägledning utifrån ett likvärdighetsperspektiv.
1.1.2 Förslag om reglering av barngruppsstorlekar och personaltäthet
Barngruppens storlek spelar en viktig roll för kvaliteten i förskolan. Den kan påverka barnens trygghet, lärande och utveckling, liksom personalens arbetsmiljö. Det finns i dag inte någon lagreglerad övre gräns för antalet barn i en barngrupp.
I skollagen (2010:800) anges att huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek samt att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. Regleringen syftar till att säkerställa att gruppernas storlek anpassas efter barnens behov och förskolans förutsättningar, i stället för att följa ett statiskt normtal.
Skolverket fick 2015 i uppdrag av regeringen att återinföra ett riktmärke för barngruppernas storlek i förskolan. Riktmärket skulle baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, främst med utgångspunkt i pedagogisk, utvecklingspsykologisk- och socialpsykologisk forskning. Skolverket tolkade regeringsuppdraget som att ett kvantitativt riktmärke skulle införas och att riktmärket skulle gälla i förhållande till barnens ålder. Det skulle emellertid inte tolkas statiskt, utan sättas i relation till ett antal andra faktorer, såsom personalens utbildning och kompetens, personaltäthet, barngruppens sammansättning samt förskolans fysiska miljö.
Maximalt antal barn i en barngrupp i förskolan ska regleras
Utredningen konstaterar att det nuvarande riktmärke i Skolverkets allmänna råd om barngruppsstorlekar inte följs i tillräcklig utsträckning. Stora barngrupper riskerar att begränsa barns möjligheter att bli sedda och förstådda, försvårar det pedagogiska arbetet och bidrar till ökad stress och personalomsättning. Detta understryker behovet av en tydligare reglering av barngruppernas storlek.
Utredningen föreslår att en nationell reglering av barngruppernas storlek införs i skollagen och att det ska finnas en fastställd övre gräns för antalet barn i en barngrupp. För varje förskoleenhet föreslås att barngrupperna ska bestå av högst
– 12 barn för barn i åldern 1–2 år,
– 15 barn för barn i åldern 3–5 år, eller
– 12 barn för barn i åldern 1–5 år (åldersblandad grupp).
Undantag från gruppstorlekarna ska bara få göras kortare stunder under dagen eller om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Det kan exempelvis vara i samband med öppning eller stängning i början och slutet av dagen, eller om det endast finns en förskola och ett barn skulle behöva resa flera mil till en annan förskola.
En definition av barngrupp ska införas i skollagen
Frågan om barngruppernas storlek i förskolan är komplex och hur barngrupp definieras påverkar hur storleksfrågan förstås och problematiseras.
Det saknas en tydlig definition av barngrupp i läroplanen. Men där betonas att förskollärare ska utvärdera hur förskolan möter barnens utveckling enligt läroplanens mål, vilket implicerar att gruppindelningarna behöver justeras löpande. Skolverket definierar sedan 2019 barngrupp som ”den konstellation barnen tillhör större delen av dagen i förskolan”.
Utredningen bedömer att en reglering av barngruppernas storlek förutsätter en tydligare definition av vad en barngrupp är. Utredningen föreslår att en barngrupp ska definieras som ”den varaktigt sammansatta grupp av barn inom förskoleenheten, där barnet har sin grundtillhörighet, vilket innebär den grupp där barnet regelbundet vistas under huvuddelen av dagen tillsammans med i huvudsak samma barn och personal”. Definitionen ska införas i skollagen.
En miniminivå av antal personal per barn ska införas
Utredningen bedömer att det finns en risk för att en reglering av barngruppernas storlek skulle försämra personaltätheten. Utredningen föreslår därför att det ska framgå av skollagen att personaltätheten per heltidsanställd personal på en förskoleenhet ska vara
– fyra barn i åldern 1–2 år,
– fem barn i åldern 3–5 år, eller
– fyra barn i åldern 1–5 år.
Med heltidsanställd personal avses personal som arbetar i barngrupp. Regleringen innebär att det per förskoleenhet behöver vara ett snitt utifrån barnens ålder. Det innebär att det finns en viss flexibilitet att ha en högre eller lägre nivå av personal i en barngrupp så länge snittet på en förskoleenhet motsvarar de nivåer som föreslås.
Undantag från miniminivån för personaltäthet ska endast få göras kortare stunder under dagen eller om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Det kan till exempel handla om pedagogiska projekt där en viss åldersgrupp av barn bör ingå med färre personal. Det kan också handla om en grupp femåringar som deltar i ett särskilt arbete som förberedelse inför skolstarten.
Det är angeläget att den totala kompetensnivån i förskolan höjs. Utredningen föreslår därför att endast personal med utbildning för att arbeta med barn ska få inkluderas i beräkningen av personaltäthet. Skolverket ska ges i uppdrag att ta fram ett underlag om vilken utbildning som ska krävas för att kunna räknas in i personaltätheten.
Utredningen är medveten om bristen på personal med rätt kompetens i förskolan i dag. Förslaget är därför att kravet på att endast personal med utbildning för att arbeta med barn ska inkluderas i beräkningen av personaltäthet ska gälla först från och med 2033.
1.1.3 Förslag om förskolepersonalens språkkunskaper
Personalens kompetens är avgörande för att barn ska få en utbildning av god kvalitet och stimuleras i sin språkutveckling i svenska. Många barn går i en förskola där de får möta barn och vuxna som pratar bra svenska och får därigenom goda möjligheter att utvecklas i det svenska språket. Men det finns också indikationer på att personal på vissa förskolor har svaga kunskaper i svenska, vilket kan påverka barnens möjligheter att utveckla såväl det svenska språket som andra kunskaper.
Huvudmannen ska ansvara för att personal som arbetar i barngrupp har tillräckliga språkkunskaper i svenska
För att tydliggöra att all personal ska ha de kunskaper som krävs för att stimulera barnens språkutveckling i svenska föreslås en ändring i skollagen. Ändringen ska tydliggöra att huvudmannen ska arbeta för att personal som arbetar i barngrupp i förskolan ska ha sådana kunskaper i svenska som är nödvändiga för att uppnå de krav som ställs i föreslagna föreskrifter om språkkrav. Detta gäller dock inte för förskolor som bedriver hela undervisningen på finska, meänkieli respektive samiska. Kravet innebär inte heller i övrigt någon inskränkning av huvudmannens skyldigheter att tillgodose rätten till förskola på nationella minoritetsspråk eller att ge barn som använder svenskt teckenspråk förutsättningar att utveckla och använda sitt språk.
Vilka åtgärder en huvudman behöver vidta för att uppfylla kravet att arbeta för personalens kunskaper i svenska, måste enligt utredningen få variera utifrån lokala förutsättningar och behov. Det innebär att bestämmelsen inte är en uttrycklig skyldighet för huvudmannen att i alla situationer medge ledighet för studier eller göra vissa specifika insatser. Huvudmannens ansvar ska i stället bedömas utifrån de organisatoriska och verksamhetsmässiga möjligheter som finns.
Förslaget innebär dock att huvudmannen ska bedriva ett aktivt, systematiskt och kontinuerligt arbete för att främja att personal som ännu inte uppnått de nödvändiga språkkunskaperna ges förutsättningar att göra det. Kravet syftar till att säkerställa att verksamheten långsiktigt har den kompetens som behövs för att upprätthålla hög kvalitet och ge barnen en likvärdig utbildning.
Föreskrifter om vilken nivå av svenska som ska krävas ska tas fram
Utredningen föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska meddela föreskrifter om den kunskapsnivå
i svenska språket som behövs för att personal som arbetar i barngrupp i förskolan ska kunna stimulera barnen i deras språkutveckling i svenska.
Språkkraven ska gälla både kommunala och enskilda huvudmän. Det ska innefatta förmågan att kommunicera med barnen på ett sätt som främjar deras språkliga utveckling, att kunna följa och tillämpa läroplanens mål samt att samverka med kollegor och vårdnadshavare. Denna lägsta nivå bör utgå från vad som är skäligt i förhållande till läroplanens mål.
Genom att fastställa en lägsta nivå i föreskrifter skapas förutsättningar för en enhetlig och rättssäker bedömning av kunskaper i svenska för de huvudmän som ser ett behov av att använda sig av språktest, både vid anställning och vid bedömning av språkkunskaper hos befintlig personal.
Skolverket ska ges i uppdrag att ta fram ett kartläggningsmaterial
Utredningen föreslår att Skolverket får i uppdrag att ta fram ett kartläggningsmaterial som ska användas av fristående och kommunala huvudmän som ser behov av att bedöma kunskaperna i svenska hos personal i förskolan. Materialet ska kunna användas både när huvudmännen identifierar behov av kompetensutveckling hos befintlig personal och vid nyrekrytering.
Kartläggningsmaterialet ska utgå från en lägsta kunskapsnivå hos personalen, för att den i sin tur ska kunna stimulera barnen i sin språkutveckling i svenska. Eftersom kartläggningen ska omfatta all personal som arbetar i barngrupp är det viktigt att materialet är både relevant och användarvänligt.
1.1.4 Förslag om språket i skolväsendet
Språklagen gäller för utbildning inom hela skolväsendet om det inte finns bestämmelser i skollagen eller andra lagar eller förordningar som avviker från detta. Utredningens genomgång av regelverk och praktik visar också att svenska dominerar i skolväsendet och fungerar som språklig norm, men att tillämpningen påverkas av lokala förutsättningar, barn- och elevgruppernas sammansättning, personalens kompetens och verksamheternas pedagogiska profiler, särskilt vad gäller utbildningen i förskolan.
Enligt utredningen kan avsaknaden av en uttrycklig hänvisning till språklagen i skollagen göra att språklagens bestämmelser inte alltid uppmärksammas i den dagliga tillämpningen. Detta gäller särskilt eftersom regleringen i skolförfattningarna om undervisningsspråk i dag är fragmentarisk och i vissa delar indirekt.
En upplysningsbestämmelse ska införas i skollagen om att språklagen gäller i hela skolväsendet.
Utredningen föreslår att det införs en ny bestämmelse i skollagen som upplyser om att språklagen gäller för utbildning inom skolväsendet om det inte finns bestämmelser i annan lag eller förordning som avviker från detta. I den nya bestämmelsen ska det också upplysas om att språklagen föreskriver att svenska ska användas av förvaltningsmyndigheter och andra offentliga organ som fullgör uppgifter i offentlig förvaltning.
Eftersom språklagen är av övergripande karaktär och det finns en viss flexibilitet i användandet av svenska respektive andra språk bör också ett stödmaterial tas fram som kan vägleda verksamheterna.
En upplysningsbestämmelse om svenska som språk i skolväsendet förändrar emellertid inte de rättigheter som följer av skollagen och språklagen när det gäller nationella minoritetsspråk, svenskt teckenspråk eller barns möjlighet att utveckla sitt modersmål. Dessa rättigheter har stöd i såväl skollagen som språklagen och gäller även i fortsättningen. Den föreslagna bestämmelsen innebär därmed inte någon inskränkning av befintliga rättigheter, utan tydliggör den övergripande språkliga huvudregeln i förhållande till de särskilt reglerade undantagen.
Särskilt om förskolan
Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och har en central betydelse för barns språkutveckling. Utredningen anser därför att det är särskilt viktigt att lagstiftningen skapar tydlighet om barns rätt att utveckla svenska språket.
I dag framgår av skollagen att förskolan ska medverka till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. I bestämmelsen framstår det som att förskolans ansvar för barns språkutveckling gäller bägge språken i lika hög grad. I utredningens kontakter med tillsynsmyndigheterna framkommer att det kan vara svårt att tolka hur stor del av utbildningen i förskolan som får bedrivas på annat språk än svenska. Det finns därför anledning att tydliggöra förskolans ansvar för att alla barn ska få möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska.
Utredningen förslår att det ska framgå av skollagen att förskolan ska lägga särskild vikt vid att alla barn ges förutsättningar att lära sig, utveckla och använda svenska. Förskolan ska därutöver medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål.
1.2 Uppdraget en obligatorisk förskola för vissa barn
Utredningen har i uppdrag att föreslå en obligatorisk förskola för barn som inte i tillräcklig utsträckning exponeras för det svenska språket i sin hemmiljö och som därför behöver språkstärkande insatser i svenska. Målet är att fler barn ska utveckla sina kunskaper i svenska och vara bättre rustade inför grundskolan.
I stort sett alla barn som börjar i svensk grundskola har gått i förskola. Med undantag för marginella minskningar under enstaka år har andelen inskrivna barn under den senaste tioårsperioden ökat
i alla åldersgrupper. För de flesta grupper av barn är inskrivningsgraden över 90 procent vid fem års ålder.
Forskning visar visserligen att barn till föräldrar födda utomlands har en något lägre inskrivningsgrad i förskolan än barn till föräldrar födda i Sverige. Men skillnaden beror nästan enbart på att inskrivningsgraden är lägre bland barn till arbetskraftsinvandrare och andra icke-flyktinggrupper. Inskrivningen av barn med flyktingbakgrund är däremot mycket hög och nästan i nivå med barn med svenskfödda föräldrar.
En anledning till att inskrivningen är låg bland barn till icke flyktingar kan vara att föräldrarna bor tillfälligt i Sverige för att arbeta eller studera. De skriver inte in barnen i förskolan eftersom de inte planerar att stanna varaktigt i Sverige. Många av barnen lämnar också Sverige innan de börjar i grundskolan.
1.2.1 En förskola för barn med behov av språkstärkande insatser förutsätter en likvärdig förskola av god kvalitet för alla barn
Under senare år har flera insatser gjorts för att fler barn ska skrivas in i förskolan och för att närvaron ska öka. Skolverket informerar bland annat om vikten av ett tidigt deltagande i förskolan. Kommunerna gör olika insatser, både för att höja inskrivningsgraden och för att öka närvaron. Sedan den 1 juli 2023 är kommunerna dessutom skyldiga att bedriva uppsökande verksamhet och informera vårdnadshavare om utbildningen i förskolan, dess syfte och barnets rätt till förskola. Kommunen ska också erbjuda en reserverad förskoleplats till barn som särskilt skulle gynnas av förskolans språkutvecklande undervisning.
För att undervisningen ska vara meningsfull och ge den utveckling som eftersträvas måste dock förskolan hålla god kvalitet. Det gäller alla barn, inte bara dem som behöver utveckla det svenska språket.
Men även en förskola som i och för sig har god kvalitet kan sakna specifika förutsättningar som är viktiga för att stärka barnens språkutveckling. Forskningen framhåller fyra förutsättningar som väsentliga för barns språkutveckling och som går utöver vad som krävs för att anse att verksamheten håller god kvalitet: personalens kompetens, ett vidareutvecklat arbetssätt i svenskundervisningen, exponering för språket och en samverkan med vårdnadshavare.
Utredningen konstaterar att de barn som ska bli föremål för särskilda språkstärkande insatser i förskolan behöver identifieras. Ett sätt att göra det är att lagstifta om att insatserna ska gälla en speciell kategori, till exempel barn som är födda utomlands eller har utlandsfödda föräldrar. Ett annat är att använda språkscreening eller språkbedömning, eller att utgå från vilka bostadsområden barnen bor i.
Ytterligare ett är att öka incitamenten för ett frivilligt deltagande, till exempel genom mer information om förskolans uppdrag och undervisning.
Sammanfattningsvis konstaterar utredningen att det finns flera utmaningar att ta hänsyn till vid en diskussion om en obligatorisk språkutvecklande förskola. Inledningsvis kan konstateras att de stora kvalitetsskillnaderna inom svensk förskola i dag gör att inte alla barn kan garanteras en möjlighet att utvecklas i det svenska språket i förskolan. Om syftet med åtgärden är att fler barn ska utveckla sina kunskaper i svenska krävs att kvaliteten är säkerställd i alla förskolor för att målet med undervisningen ska vara möjligt att uppnå.
Utredningen förordar att alternativa åtgärder övervägas för att öka andelen barn inom målgruppen som deltar i förskolan, till exempel en förstärkt uppsökande verksamhet och en rätt till utökad tid inom den allmänna förskolan. Om fler barn ska utveckla sina kunskaper i svenska måste också användningen av särskilda språkstärkande arbetssätt och metoder utvecklas.
1.2.2 En obligatorisk förskola för vissa barn medför sådana rättsliga komplikationer att det inte kan anses vara en lämplig åtgärd
Utredningen har i uppdrag att analysera och redovisa hur en obligatorisk förskola för vissa barn kan utformas för att vara förenlig med bland annat europakonventionen, barnkonventionen regeringsformen och diskrimineringslagstiftningen samt överväga behovet av undantag. Utredningen har utgått från att detta även innebär att ta ställning till de rättsliga möjligheterna att införa en obligatorisk förskola för vissa barn.
I sin analys har utredningen övervägt olika alternativ, men konstaterar att en obligatorisk förskola för vissa barn är förenad med betydande rättsliga utmaningar. Det gäller oavsett utformning, bland annat på grund av de diskrimineringsrättsliga aspekter som aktualiseras.
Införandet av en obligatorisk förskola för endast vissa barn skulle dessutom förändra förskolan i grunden, eftersom det i dag är en frivillig skolform. Det skulle även innebära en ojämlik reglering av barns rättigheter och skyldigheter inom utbildningsväsendet.
1.2.3 Förslag på insatser för en stärkt språklig utveckling i svenska i förskolan
Utredningen ställer sig bakom målet att barn bör gå i förskolan och få möjlighet att utveckla sina kunskaper i det svenska språket. Utredningen föreslår därför insatser som kan leda till att fler barn får möjlighet att utveckla sina språkkunskaper inför den obligatoriska grundskolan.
Försöksverksamhet med språkstärkande metoder under två år
Utredningen föreslår att en försöksverksamhet med språkstärkande metoder och arbetssätt genomförs. Syftet ska vara att dels introducera och pröva språkstärkande insatser i svenska i förskolan, dels utvärdera och analysera insatserna och deras effekter. Ytterligare ett syfte är att personal inom förskolan ska få mer kunskap om och erfarenheter av språkstärkande arbetssätt.
Försöksverksamheten ska bedrivas under två år och finansieras genom ett särskilt statsbidrag. De barn som ska erbjudas möjlighet att delta är de barn som fyller fyra år höstterminen det år som försöket inleds och som omfattas av erbjudandet om en förskoleplats för bättre språkutveckling i svenska enligt 8 kap. 14 a § skollagen. Det innebär att målgruppen är barn
1. som är födda utomlands och som har vistats i Sverige sedan högst fem år, eller
2. vars vårdnadshavare som är bosatta i Sverige är födda utomlands och har vistats i Sverige sedan högst fem år.
Regleringen identifierar en målgrupp som skulle gynnas av att delta i försök med språkstärkande insatser. Men även andra barn som fyller fyra år höstterminen det år som försöksverksamheten inleds ska kunna erbjudas att delta i försöksverksamheten om rektor gör bedömningen att ett barn har behov av språkstärkande insatser.
Utvärdering av den uppsökande verksamheten och erbjudande om plats i förskola
Flera kommuner, enskilda och andra intressenter som utredningen talat med har efterfrågat en utvärdering av den uppsökande verksamheten och erbjudandet om förskoleplats för bättre språkutveckling. Regleringen trädde i kraft den 1 juli 2023 men har ännu inte utvärderats i någon högre utsträckning.
Utredningen föreslår att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer utvärderar och analyserar kommunernas skyldighet att bedriva uppsökande verksamhet och erbjudandet om plats i förskola för språkutveckling i svenska.
Även ytterligare insatser för att främja en ökad inskrivning i förskolan, utan ett obligatorium, bör utredas och föreslås vid behov.
System för nationell uppföljning av närvaron i förskolan samt en reglering av det närvarofrämjande arbetet
Det saknas i dag nationell statistik om barns närvaro och vistelsetid i förskolan. Även tillgången till och kvaliteten i lokal statistik varierar, eftersom det inte finns enhetliga system eller metoder för att registrera närvaro och vistelsetid. Detta kan bland annat leda till att åtgärder som vidtas för att säkerställa närvaron i förskolan inte är inriktade på rätt målgrupp och därmed inte får förväntade effekter.
Utredningen kan också konstatera, i likhet med vad som framkommit i tidigare rapporter och utredningar, att det primärt inte är inskrivningsgraden utan närvaron som är en utmaning på många förskolor. Det gäller särskilt i utanförskapsområden. Närvaro och deltagande i förskolans utbildning är avgörande för bland annat utvecklingen av språket.
Utredningen föreslår att barns närvaro i förskolan utreds och att det skapas ett system som gör det möjligt att samlas in statistik om barns närvaro och vistelsetid i förskolan på nationell nivå. Utredningen bör även få i uppdrag att överväga åtgärder för att särskilt främja närvaron i socioekonomiskt utsatta områden utan att införa ett obligatorium. I utredningens uppdrag bör även ingå att överväga en reglering av det närvarofrämjande arbetet bland annat för att göra det möjligt att stärka tillsynen av insatserna.
Utökad rätt till avgiftsfri allmän förskola för alla barn
Kontinuerlig och daglig närvaro i förskolans undervisning är viktigt för barns språkutveckling. Det gäller i synnerhet för barn som inte pratar svenska i hemmet.
I olika rapporter och underlag framkommer att det finns barn som är inskrivna i förskolan men som inte kommer dit. En av orsakerna uppges vara att den allmänna avgiftsfria förskolan om 15 timmar per vecka inte ger praktiska förutsättningar för en hög närvaro. Det gäller i synnerhet barn i områden där en hög andel vårdnadshavare är arbetssökande, lever på försörjningsstöd eller är föräldralediga.
Även om många kommuner redan i dag erbjuder en längre vistelsetid i förskolan ser utredningen ett behov av att utöka tiden. Utredningen föreslår därför en utökad allmän förskola upp till 25 avgiftsfria timmar per vecka för barn över tre år. Rätten föreslås omfatta alla barn.
1.2.4 Förslag om språkutvecklande stöd i svenska i förskolan
Utredningen bedömer i sin rättsliga analys att det saknas rättsliga förutsättningar för att införa en obligatorisk förskola med närvarokrav endast för vissa barn. Utredningen bedömer också att det på grund av kvalitetsskillnaderna inom förskolan dessutom saknas praktiska förutsättningar för att införa en obligatorisk förskola för vissa barn med målsättningen att fler barn ska utvecklas i det svenska språket inför skolstarten.
Utifrån dessa bedömningar har utredningens utgångspunkt varit att ta fram ett förslag på förskola som är förenlig med gällande rätt och som har de förutsättningar som är nödvändiga för att kunna uppnå målet med införandet.
Obligatorisk språkbedömning i svenska det år barnet fyller tre år
Utredningen föreslår att hemkommunen ansvarar för att alla barn som är folkbokförda i kommunen genomgår en språkbedömning i svenska under höstterminen det år barnet fyller tre år. Syftet ska vara att avgöra om barnet i förhållande till sin ålder har behov av språkutvecklande stöd i svenska.
Utredningen föreslår att Skolverket får i uppdrag att ta fram ett nationellt kartläggningsmaterial som ska användas vid bedömningen. Skolverket ska även bemyndigas att meddela föreskrifter om kartläggningsmaterialets användning.
Det är barnets hemkommun som ska ansvara för att språkbedömningen genomförs i enlighet med Skolverkets kartläggningsmaterial. Genomförandet av bedömningen kan dock läggas på en annan aktör.
Efter att bedömningen är genomförd ska kommunen ansvara för att alla folkbokförda barn med behov av språkstärkande stöd tilldelas en plats på en förskoleenhet för språkstärkande insatser.
Obligatorisk tilldelning av plats vid förskoleenhet för språkutvecklande stöd
Förskolan ska enligt skollagen och läroplanen stärka och utveckla barns kunskaper i det svenska språket. Vissa barn behöver under en kortare eller längre tid extra undervisningsstöd för att utveckla språket i samma takt som sina jämnåriga. Barn som vid en språkbedömning bedöms behöva språkutvecklande stöd ska därför tilldelas en plats i förskolan höstterminen det år barnet fyller fyra år. De språkstärkande insatser som föreslås ska vara förstärkt undervisning i det svenska språket.
Skillnaden från dagens regelverk är att tilldelningen av en plats i förskolan sker på basis av en individuell prövning av ett barns språkkunskaper i svenska och att barnet därefter får ett anpassat stöd för sin språkutveckling i svenska. Tilldelningen av en plats i förskolan syftar därmed till att barnet inte bara får en plats i förskolan utan att barnet även får sin rätt till språkutvecklande stöd tillgodosett.
Det språkutvecklande stödet omfatta särskilda språkstärkande insatser i svenska i den omfattning som barnets behov kräver. Det språkutvecklande stödet bör utgå från de metoder och arbetssätt som prövats och utvärderats i den föreslagna försöksverksamheten. Metoderna och arbetssätten kan dock behöva anpassas utifrån förskolans och barngruppernas storlek och de aktuella barnens behov. Beroende på barnens förutsättningar och behov kan även ytterligare metoder och arbetssätt övervägas.
Ett barn ska erbjudas en plats vid en förskoleenhet även om barnets vårdnadshavare inte har anmält något önskemål om förskola. Barn som har en plats och som behöver språkutvecklande stöd, ska erbjudas språkstärkande insatser vid den förskola där barnet har sin plats. Språkutvecklande stöd ska därmed erbjudas både i kommunala och fristående förskolor.
Barnen förväntas delta i undervisningen och få sin rätt till språkutvecklande stöd tillgodosett
Eftersom förskolan inte omfattas av skollagens bestämmelser om skolplikt omfattas inte heller barn som deltar i språkutvecklande stöd av ett formellt krav på närvaro. Barnen förväntas emellertid delta i undervisningen om det inte finns särskilda skäl för frånvaro.
Samtidigt konstateras att en vårdnadshavare enligt föräldrabalken har ansvar för att ett barn får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter samt att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. Inom ramen för detta ansvar bör en vårdnadshavare se till att barnet genomgår en språkbedömning, men också att barnet tar del av det språkstärkande stöd som erbjuds om barnet uppvisar brister i det svenska språket.
1.3 Genomförandet av utredningens förslag
Utredningen lämnar de förslag som identifierats som särskilt viktiga för att uppnå målen en likvärdig förskola av god kvalitet och fler barn med goda kunskaper i svenska vid skolstarten. Beroende på mål och ambitionsnivån kan förslagen genomföras samtidigt, alternativt eller successivt under en längre tidsperiod. Utredningen bedömer dock att samtliga förslag är av stor betydelse för att barnen ska få den förskola och den undervisning som de har rätt till.
Innehåll — 23 kapitel, 477 sidor
- Sammanfattning
- 1.1 Uppdraget en likvärdig förskola av god kvalitet
- 1.2 Uppdraget en obligatorisk förskola för vissa barn
- 1.3 Genomförandet av utredningens förslag
- 1 Författningsförslag
- 1.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)
- 1.2 Förslag till förordning om ändring i skolförordningen (2011:185)
- 1.3 Förslag till förordning om statsbidrag för försöksverksamhet med språkstärkande insatser i svenska i förskolan
- 2 Utredningens uppdrag och arbete
- 2.1 Utredningens uppdrag
- 2.2 Utredningens tolkning av uppdraget och vissa avgränsningar
- 2.3 Utredaren har ordet: Utgångspunkter för utredningens arbete
- 2.4 Utredningens arbete
- 2.5 Betänkandets disposition
- 3 Den svenska förskolan i dag
- 3.1 Barnen i förskolan
- 3.2 Sammansättningen av barn och personal i förskolan
- 3.3 Förskolorna har blivit större över tid
- 3.4 Minskade barnkullar leder till ökade kostnader per barn
- 3.5 Sammanfattning
- 4 Gällande rätt
- 4.1 Bestämmelser om likvärdig utbildning inom skolväsendet
- 4.2 Bestämmelser om förskolan
- 4.3 Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt språklagen
- 4.4 Sammanfattning
- 5 Förskolan i de nordiska länderna
- 5.1 Danmark
- 5.2 Finland
- 5.3 Norge
- 5.4 Sammanfattning
- 6 En likvärdig förskola av god kvalitet
- 6.1 Inledande utgångspunkter
- 6.2 Förutsättningar för en likvärdig förskola av god kvalitet
- 7 Barngruppsstorlekar och personaltäthet
- 7.1 Uppdraget och inledande utgångspunkter
- 7.2 Barngruppsstorlekar
- 7.3 Personaltäthet
- 7.4 Förslag om barngruppsstorlekar
- 7.5 Förslag om personaltäthet
- 7.6 Sammanfattning
- 8 Förskolepersonalens språkkunskaper
- 8.1 Uppdraget och inledande utgångspunkter
- 8.2 Personalens språkkunskaper – bakgrund och problembild
- 8.3 Uppgifter från utredningens samråd och besök
- 8.4 Språkkrav i utbildningen till förskollärare och barnskötare
- 8.5 Språkkrav inför anställning
- 8.6 Språkkrav för redan anställd personal
- 8.7 Risker för diskriminering och integritetskränkning
- 8.8 Språkkrav inom angränsande rättsområden
- 8.9 Förslag om förskolepersonalens språkkunskaper
- 8.10 Sammanfattning
- 9 Språket i skolväsendet
- 9.1 Uppdraget och inledande utgångspunkter
- 9.2 Svenska språket i skolväsendet i dag
- 9.3 Gällande rätt
- 9.4 Utredningens förslag
- 9.5 Sammanfattning
- 10 Utgångspunkter för en förskola för barn med behov av språkstärkande insatser
- 10.1 Uppdraget och inledande utgångspunkter
- 10.2 Åtgärder för höjd inskrivningsgrad och ökad närvaro i förskolan
- 10.3 Vilka barn kan omfattas av språkstärkande insatser i förskolan?
- 10.4 Exempel på åtgärder för stärkt kompetens vad gäller barns språkutveckling i svenska
- 10.5 Kvalitetsstärkande faktorer för språkutveckling
- 10.6 Utredningens sammanfattande analys och bedömning
- 11 Rättslig analys av en obligatorisk förskola för vissa barn
- 11.1 Uppdraget och inledande utgångspunkter
- 11.2 Särskild analys i förhållande till grundläggande fri- och rättigheter
- 11.3 Alternativ som övervägts avseende en obligatorisk förskola för vissa barn
- 11.4 Utredningens sammanfattande analy s oc h bedömning
- 12 Förslag på insatser för en stärkt språklig utveckling i svenska i förskolan
- 12.1 Inledande utgångspunkter
- 12.2 En försöksverksamhet med språkstärkande insatser för vissa barn i förskolan
- 12.3 Åtgärder för att öka antalet barn i förskolan bör utvärderas och ytterligare insatser övervägas
- 12.4 Utökad rätt till avgiftsfri allmä n förskol a fö r all a barn
- 12.5 Sammanfattning
- 13 Förslag om språkutvecklande stöd i svenska i förskolan
- 13.1 Uppdraget och utredningens utgångspunkter
- 13.2 Obligatorisk språkbedömning i svenska det år barnet fyller tre år
- 13.3 Undantag från kravet på obligatorisk språkbedömning
- 13.4 Barn som behöver det ska ha rätt till språkutvecklande stöd i förskolan
- 13.5 Obligatorisk tilldelning av plats vid en förskoleenhet för språkutvecklande stöd
- 13.6 Eventuella sanktioner vid omotiverad frånvaro
- 13.7 Sammanfattning
- 14 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
- 14.1 Ikraftträdande
- 14.2 Bestämmelser som ska börja tillämpas vid ett senare tillfälle än i ikraftträdandet
- 14.3 Övergångsbestämmelser
- 15 Konsekvensutredning
- 15.1 Krav på en konsekvensutredning
- 15.2 Förutsättningar för en likvärdig förskola av god kvalitet
- 15.3 Barngrupper och personaltäthet
- 15.4 Personalens språkkunskaper
- 15.5 Språklagen i skolväsendet
- 15.6 Försöksverksamhet med språkutvecklande insatser
- 15.7 Utvärdering av åtgärder för att öka antalet barn i förskolan
- 15.10 Sammantagna konsekvenser av utredningen förslag
- 15.11 Bedömning av vissa ytterligare konsekvenser
- 16 Författningskommentar
- 16.1 Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)
- Särskilt yttrande
- Referenser
- Bilaga 1 Kommittédirektiv 2024:113
- Bilaga 2 Kommittédirektiv 2025:102
- Bilaga 3 Förskola bland barn med svensk och utländsk bakgrund: Skillnader i inskrivning, strukturell kvalitet och sammansättning
- Bilaga 4 Beräkning av de offentligfinansiella effekterna
- 21 nov 2024Kommittédirektiv Dir. 2024:113
- 27 nov 2025Tilläggsdirektiv Dir. 2025:102
- 17 juni 2026Betänkande SOU 2026:37