Koordinatbestämda fastighetsgränser

Samhället, inte minst samhällsbyggnadsprocessen och skogsnäringen, digitaliseras i en snabb takt. I ett digitaliserat samhälle behövs det korrekta och tillförlitliga digitala uppgifter om fastighetsgränser i form av koordinater. I dag tillhandahålls uppgifter om fastighetsgränser digitalt i fastighetsregistrets registerkarta. Avsikten var initialt att registerkartan skulle vara en översikt över fastighetsindelningen. I takt med att samhället har digitaliserats har efterfrågan på korrekta och tillförlitliga digitala uppgifter om fastighetsgränser ökat. Därmed har även behovet av och förväntningarna på att sådana uppgifter ska kunna hämtas från registerkartan ökat. Kvaliteten på den geometriska redovisningen av fastighetsgränser i kartan varierar dock kraftigt och det finns även brister i kvalitetsmärkningen av gränsernas lägesosäkerhet. Det innebär att det är svårt att bedöma vilken information i registerkartan som är korrekt och tillförlitlig. Det är därför förenat med rättsliga och ekonomiska risker att lita på informationen i kartan utan att kontrollera denna i förrättningsakter och i fält. Det är ett hinder mot att digitalisera och effektivisera de verksamheter och processer där korrekta uppgifter om fastighetsgränser behövs.

Om tillgången till korrekta och tillförlitliga digitala uppgifter inte ökar, kommer digitaliseringen av de verksamheter och processer där sådana uppgifter behövs att bromsas. Vi bedömer att kvalitetsutvecklingsarbete inte kommer att bedrivas i den omfattning som krävs för att tillgodose efterfrågan på korrekta och tillförlitliga digitala uppgifter om fastighetsgränser.

Dessutom kan digitala uppgifter om fastighetsgränser aldrig bli helt tillförlitliga, om gränsmärken har ställning som exklusiv bevisning om gränsers sträckningar.

Genom att koordinatbestämma fastighetsgränser kan det däremot skapas digitala uppgifter om fastighetsgränsers sträckningar, som både är korrekta och tillförlitliga. Vi bedömer att en övergång till ett system med koordinatbestämda fastighetsgränser är nödvändig för att kunna möta efterfrågan på korrekt och tillförlitlig digital information om fastighetsgränser.

Våra förslag

Rättsverkande koordinater ska bestämma fastighetsgränsens sträckning

Gränser för traditionella fastigheter och marksamfälligheter (i det följande benämnda fastighetsgränser) ska i framtiden bestämmas med koordinater i plan. Gränser för tredimensionella fastigheter, samfälligheter och fastighetsutrymmen ska inte kunna koordinatbestämmas. Fastighetsgränser som inte bildas vid förrättning ska inte omfattas av reformen. Reformen ska inte begränsas till vissa områden eller vissa fastighetstyper.

En fastighetsgräns ska koordinatbestämmas genom att gränsens sträckning bestäms med gränspunkter och gränspunkternas lägen i plan bestäms med koordinater. Sådana gränspunkter ska kallas koordinatbestämda gränspunkter.

Koordinater ska gälla som exklusiv bevisning om koordinatbestämda fastighetsgränsers sträckningar. En koordinatbestämd fastighetsgräns ska sträcka sig i en rak linje mellan två koordinatbestämda gränspunkter. En fastighetsgräns som bara har bestämts med en koordinatbestämd gränspunkt, ska sträcka sig från denna.

Den nu gällande bevishierarkin ska gälla i den omfattning som en fastighetsgräns inte har bestämts med någon koordinatbestämd gränspunkt.

Om det inte är genomförbart att återskapa en koordinatbestämd gränspunkts läge på marken på grund av ett tekniskt hinder som inte är tillfälligt, ska den nuvarande bevishierarkin för lagligen bestämda gränser gälla.

Kvalitetskrav för koordinatbestämning

Koordinatbestämning av en gränspunkt ska ske genom att gränspunktens läge i plan bestäms med koordinater i en lämplig lokal projektionszon i SWEREF 99. För att säkerställa att koordinatbestämning sker på ett sätt som är rättssäkert och förenligt med äganderätten, ska det ställas vissa krav för att koordinatbestämning ska få ske. Kraven ska avse hur olika metoder för koordinatframställning ska genomföras, hur koordinatframställningen ska dokumenteras och vilken lägesosäkerhet som ska uppnås.

Det ska införas en ny förordning om koordinatbestämning som innehåller grundläggande bestämmelser om koordinatframställning och koordinatbestämning. Förordningen ska även innehålla bemyndigande för Lantmäteriet att meddela ytterligare föreskrifter om hur koordinatframställning ska genomföras och dokumenteras och om strängare krav på acceptabel lägesosäkerhet i vissa fall.

Krav på acceptabel lägesosäkerhet för koordinatbestämning

När det gäller lägesosäkerhet anser vi att det är möjligt och lämpligt att som huvudregel ställa krav på att standardosäkerheten för de framställda koordinaterna ska vara högst 0,025 m för att koordinatbestämning ska få ske med dem. Det betyder statistiskt sett att den fysiska punkten i cirka 63 procent av fallen ligger inom en radie på

2,5 cm från de framställda koordinaterna. I cirka 98 procent av fallen ligger den fysiska punkten inom en radie på 5 cm från de framställda koordinaterna och i 99,99 procent av fallen ligger den inom en radie på 7,5 cm från koordinaterna.

Om det inte har väckts en fråga om att upprätta detaljplan, bör den absoluta standardosäkerheten dock få vara högst 0,20 m om marken på båda sidor om gränsen används för jord- eller skogsbruk eller är naturmark.

Det kan finnas skäl för att i vissa fall tillämpa strängare krav på lägesosäkerhet. Det kan vara fallet om en fastighet är bebyggd, eller ska bebyggas, intill fastighetsgränsen, till exempel med radhus. Lantmäteriet ska ges möjlighet att meddela föreskrifter med strängare krav på lägesosäkerhet i de fall då det är motiverat.

När en gränspunkt väl har koordinatbestämts, får koordinaterna rättsverkan och kommer att gälla som exklusiv bevisning om gränsens rätta sträckning. Rättsverkande koordinater har därför ingen lägesosäkerhet i sig. Däremot kommer de inte att kunna redovisas i en karta eller visas i den fysiska miljön utan lägesosäkerhet.

När ska koordinatbestämning ske?

Nya fastighetsgränser

Fastighetsgränser ska koordinatbestämmas när de bildas. Koordinatbestämning behöver dock inte ske om det inte är

genomförbart på grund av ett tekniskt hinder som inte är tillfälligt, eller om det kan antas att kostnaden för koordinatbestämningen skulle bli orimligt hög jämfört med om sträckningen dokumenteras på andra sätt. Om koordinatbestämning inte ska ske, ska gränsens sträckning dokumenteras enligt den nu gällande ordningen.

En ny fastighetsgräns ska inte koordinatbestämmas hela vägen fram till en befintlig gräns med oklar sträckning.

Koordinatbestämning ska ske i fastighetsbildningsbeslutet. Innan fastighetsbildningsbeslut meddelas ska gränsen stakas ut i den omfattning som behövs och som lämpligen kan ske. Utstakning ska dock inte ske om de berörda fastighetsägarna är överens om det.

Fastighetsbildningsbeslutet ska innehålla karta och beskrivning. Förrättningsresultatet ska redovisas grafiskt i kartan och de koordinatbestämda gränspunkternas koordinater och uppgift om referens- och koordinatsystem ska redovisas i beskrivningen.

Befintliga fastighetsgränser

Fastighetsbestämning

Befintliga fastighetsgränser som avgörs genom fastighetsbestämning ska koordinatbestämmas vid fastighetsbestämningsförrättningen.

De regler om utstakning, koordinatbestämning och upprättande av karta och beskrivning som gäller vid fastighetsbildning ska också tillämpas vid fastighetsbestämning.

Särskild koordinatbestämning

Det ska införas en ny lantmäteriåtgärd för att koordinatbestämma befintliga och rättsligt klara fastighetsgränser. Åtgärden ska kallas särskild koordinatbestämning.

Genom särskild koordinatbestämning ska det vara möjligt att, helt eller delvis, koordinatbestämma rättsligt klara fastighetsgränser som inte redan har koordinatbestämts och som inte ska koordinatbestämmas vid fastighetsbildning eller fastighetsbestämning.

Ett ärende om särskild koordinatbestämning ska handläggas vid förrättning. Vid handläggningen ska lantmäterimyndigheten bestå av en handläggare, som inte måste vara förrättningslantmätare.

De som har rätt att ansöka om fastighetsbestämning ska också ha rätt att ansöka om särskild koordinatbestämning. Kommunen ska ges en obegränsad initiativrätt avseende fastighetsgränser i kommunen.

Lantmäterimyndigheten ska dessutom kunna ta initiativ till särskild koordinatbestämning om det behövs för att kunna koordinatbestämma den punkt där en fastighetsgräns som bildas eller bestäms möter en annan fastighetsgräns (anslutningspunkt).

Vidare ska den som har rätt att använda ett utrymme inom en fastighet för en sådan ledning som avses i ledningsrättslagen kunna ansöka om särskild koordinatbestämning, om det finns risk för att ett gällande bevismedels bevisvärde för en fastighetsgräns sträckning försämras när ledningen dras fram eller underhålls.

Det ska vara möjligt att handlägga flera frågor om särskild koordinatbestämning gemensamt. Det ska även vara möjligt att handlägga en fråga om särskild koordinatbestämning gemensamt med en fråga om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning.

Kostnaderna för särskild koordinatbestämning ska som huvudregel betalas av sökanden. När ansökan gjorts av en fastighetsägare eller av kommunen och det finns särskilda skäl, ska det dock vara möjligt att fördela kostnaderna efter vad som är skäligt mellan sökanden och de berörda fastighetsägarna. Om lantmäterimyndigheten har tagit initiativ till särskild koordinatbestämning för att det behövs vid en fastighetsbildnings- eller fastighetsbestämningsförrättning, ska kostnaderna fördelas efter vad som är skäligt mellan de som är sakägare i frågan om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning.

Uppgift om särskild koordinatbestämning ska föras in i fastighetsregistrets allmänna del snarast möjligt efter att förrättningen har avslutats. När det har skett är åtgärden fullbordad.

Godkännande av överenskommelser om koordinatbestämning

Vi anser att överenskommelser om hur en befintlig fastighetsgräns, helt eller delvis, ska koordinatbestämmas (överenskommelse om koordinatbestämning) bör tillmätas betydelse vid koordinatbestämningen. Vi bedömer att sådana överenskommelser kan bidra till en effektiv övergång till koordinatbestämda fastighetsgränser, om fastighetsägarna ges en viss frihet att disponera över gränsens sträckning och om lantmäterimyndigheten gör en förenklad prövning av om koordinatbestämning kan ske i enlighet med överenskommelsen. På så vis skapas det förutsättningar för användning av kostnadseffektiva metoder för koordinatframställning. Vidare skapas det ett kostnadseffektivt verktyg att för framtiden att klarlägga gränser med oklara sträckningar och gränser som inte är lagligen bestämda samtidigt som gränserna koordinatbestäms.

Vi föreslår därför att en överenskommelse om koordinatbestämning ska ha samma rättsverkan som ett koordinatbestämningsbeslut om den godkänns av lantmäterimyndigheten.

Ett ärende om godkännande av en överenskommelse om koordinatbestämning ska handläggas av lantmäterimyndigheten enligt förvaltningslagen. Vid handläggningen ska lantmäterimyndigheten bestå av en handläggare, som inte måste vara förrättningslantmätare.

Överenskommelsen ska vara skriftlig. Den ska bland annat innehålla uppgift om vilka som har ingått den och vilka av de berörda fastigheterna som de äger. Överenskommelsen ska även innehålla karta och beskrivning. Ansökan om godkännande ska skrivas under av de fastighetsägare som har ingått överenskommelsen. Fastighetsägarna ska även intyga att inga servitut och nyttjanderätter, som upplåtits genom avtal, och ingen rätt till elektrisk kraft påverkas om överenskommelsen godkänns.

Lantmäterimyndigheten ska godkänna överenskommelsen om vissa förutsättningar är uppfyllda. För godkännande ska det bland annat krävas att överenskommelsen har ingåtts mellan de fastighetsägare som berörs av den. Det ska även krävas att det med ledning av karta, handlingar och andra uppgifter kan antas att den överenskomna sträckningen inte avviker väsentligt från gränsens rätta sträckning, att överenskommelsen inte medför en värdeminskning av betydelse för någon fastighet och att det inte uppkommer någon olägenhet från allmän synpunkt. Det ska inte krävas full utredning om gränsens rätta sträckning eller om avvikelsens storlek och lantmäterimyndigheten ska inte utreda förhållandena på marken i fält.

En överenskommelse om att ersättning ska betalas med anledning av en överenskommelse om koordinatbestämning ska vara ogiltig.

Prövningskostnaderna ska fördelas mellan sökandena i enlighet med vad de kommit överens om. Om det är uppenbart att överenskommelsen har ingåtts i ett otillbörligt syfte, ska kostnaderna dock fördelas mellan sökandena efter vad som är skäligt.

När ett beslut om att godkänna en överenskommelse om koordinatbestämning har fått laga kraft, ska uppgift om åtgärden snarast föras in i fastighetsregistrets allmänna del. När det har skett är åtgärden fullbordad och koordinaterna gäller som exklusiv bevisning om gränsens sträckning.

Lantmäteriet ska ges i uppdrag att ta fram en e-tjänst för att upprätta och ge in överenskommelser om koordinatbestämning och ansökningar om godkännande av sådana överenskommelser digitalt.

Koordinatbestämning vid detaljplanering

Vi föreslår att fastighetsgränser i grundkarteområdet ska redovisas med hjälp av rättsverkande koordinater i grundkartan när ett planförslag granskas. Det betyder att fastighetsgränserna i grundkarteområdet behöver ha koordinatbestämts senast vid den tidpunkten. Kravet på redovisning gäller dock inte fastighetsgränser som uppenbart saknar betydelse för utformning och genomförande av detaljplanen.

Ärenden om särskild koordinatbestämning av fastighetsgränser inom områden för vilka det har väckts fråga om att upprätta detaljplan ska handläggas skyndsamt.

Ett ekonomiskt tillförlitligt fastighetsregister

Koordinatbestämda fastighetsgränser ska redovisas i fastighetsregistret. I textdelen ska koordinatbestämda gränspunkter och rättsverkande koordinater redovisas för varje fastighetsområde. I registerkartan ska koordinatbestämda gränspunkter och gränslinjer visualiseras på ett särskiljande sätt. En koordinatbestämd gränspunkts koordinater ska kunna hämtas från fastighetsregistret.

Redovisningen av koordinatbestämda fastighetsgränser i fastighetsregistret ska inte ges rättsverkan, men fastighetsregistret ska vara en tillförlitlig källa till information om sådana gränser. Vi föreslår därför att det ska införas en strikt skadeståndsskyldighet för staten att ersätta skada som någon lider genom användningen av en felaktig uppgift i fastighetsregistret om att en fastighetsgräns eller gränspunkt är koordinatbestämd eller om en koordinatbestämd gränspunkts läge. Lantmäteriet ska handlägga sådana skadeståndsanspråk mot staten. Ett anspråk på ersättning för skada ska preskriberas tio år efter att den felaktiga uppgiften används.

Visualisering av koordinatbestämda fastighetsgränser på marken

Koordinater är numeriska uppgifter som kan användas i digitala miljöer för att beskriva gränspunkters lägen på marken. Fastighetsägare behöver dock även få konkret information om var gränserna för deras fastigheter går. I det syftet kan koordinatbestämda fastighetsgränser behöva visualiseras på marken. Det kan ske tillfälligt, genom gränsvisning, eller varaktigt, genom exempelvis utmärkning.

Gränsvisning

Gränsvisning ska kunna utföras av privata aktörer.

Under den tid som ett beslut genom vilket koordinatbestämning har skett får överklagas, ska lantmäterimyndigheten dock vara skyldig att visa den koordinatbestämda fastighetsgränsen på marken.

Lantmäteriet ska även bedriva uppdragsverksamhet som omfattar gränsvisning av koordinatbestämda fastighetsgränser i de delar av Sverige där andra lösningar saknas av marknadsskäl.

Utmärkning

Lantmäterimyndigheten ska även fortsättningsvis kunna markera fastighetsgränser varaktigt på marken med gränsmärken (utmärkning). Utmärkning ska kunna ske vid fastighetsbildning, fastighetsbestämning och särskild koordinatbestämning. Utmärkning ska bara ske om en fastighetsägare begär det.

Särskild gränsutmärkning ska bara kunna ske om fastighetsgränsen redan är koordinatbestämd, eller om den inte kan koordinatbestämmas för att det finns ett bestående tekniskt hinder mot koordinatbestämning eller för att kostnaden för att koordinatbestämma gränsen skulle bli orimligt hög jämfört med om gränsens sträckning dokumenteras genom utmärkning.

Överprövning, fel och skadestånd

Även beslut om särskild koordinatbestämning och beslut i ärenden om godkännande av överenskommelser om koordinatbestämning ska kunna överklagas till mark- och miljödomstol. Överklagandetiden ska vara fyra veckor.

Beslut om att godkänna en överenskommelse om koordinatbestämning ska kunna överklagas av en sådan nämnd som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och i vissa fall av länsstyrelsen.

Uppenbart felaktiga uppgifter i fastighetsregistret om koordinatbestämda fastighetsgränser ska få rättas även om rättelsen kan medföra skada för fastighetsägare eller rättighetshavare. Ägare eller rättighetshavare som drabbas av skada till följd av ett sådant beslut ska ha rätt till ersättning av staten.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Förslagen ska träda i kraft den 1 januari 2029.

Vid förrättning enligt fastighetsbildningslagen ska äldre bestämmelser fortfarande gälla om fastighetsbildnings- eller fastighetsbestämningsbeslut har meddelats före ikraftträdandet.

Uppföljning

Reformen bör följas upp viss tid efter ikraftträdandet. Det bör då utvärderas om det finns behov av ytterligare insatser för att skynda på övergången till koordinatbestämda fastighetsgränser.

Författningsändringar

Reformen förutsätter bland annat att ändringar görs i jordabalken, fastighetsbildningslagen, plan- och bygglagen och förordningen om fastighetsregister och att det införs en ny förordning om koordinatbestämning av fastighetsgränser.

Effekter av våra förslag

Nyttor och fördelar

När fastighetsgränser bestämts med koordinater är de rättsligt gällande uppgifterna om gränsernas sträckningar numeriska. Sådana uppgifter kan tillgängliggöras, överföras och användas digitalt. Koordinatbestämning av fastighetsgränser möjliggör därför att processer där korrekta och tillförlitliga digitala uppgifter om fastighetsgränser behövs digitaliseras. Det skapar nya möjligheter till digital transformation, verksamhetsutveckling, förutsägbarhet och effektivisering inom olika processer som involverar aktörer inom såväl privat som offentlig verksamhet.

Ett införande av koordinatbestämda fastighetsgränser skulle ge betydande samhällsekonomiska nyttor. Dessa ökar över tid i takt med att antalet koordinatbestämda fastighetsgränser ökar. Nyttorna är mest framträdande inom samhällsbyggnadsområdet och för skogsnäringen.

För lantmäterimyndigheterna kommer handläggningen av förrättningar att bli effektivare, särskilt på sikt, och mer arbete kommer att kunna göras vid skrivbordet när myndigheten kan utgå från koordinatbestämda fastighetsgränser.

Genom kravet på att fastighetsindelningen ska redovisas med hjälp av rättsverkande koordinater i grundkartan när ett planförslag granskas får kommunerna ett instrument för en säkrare och effektivare samhällsbyggnadsprocess. Risken för att felaktigheter upptäcks i en detaljplans genomförandefas minskar väsentligt och den efterföljande fastighetsbildningen, projekteringen och bygglovsprövningen bedöms i många fall kunna bli enklare, snabbare och billigare. Merkostnaden för att koordinatbestämma fastighetsgränser i ett grundkarteområde när en grundkarta upprättas är begränsad. Kravet på att redovisa fastighetsindelningen i grundkartan med hjälp av rättsverkande koordinater kan leda till att kommunerna behöver anpassa sina arbetssätt för att planprocessen inte ska försenas. Även om arbetet med att ta fram en detaljplan skulle förlängas något, leder kravet till att samhällsbyggnadsprocessen effektiviseras totalt sett.

För Lantmäteriets tillhandahållandeverksamhet innebär en ordning med koordinatbestämda gränspunkter och fastighetsgränser att fastighetsregistrets grafiska redovisning av fastighetsindelningen blir mer tillförlitlig, och därmed mer användbar.

Koordinatbestämda fastighetsgränser påverkas inte av markrörelser, så som ras, skred och erosion, eller andra naturhändelser, så som bränder. De går inte heller att rubba koordinater avsiktligen eller oavsiktligen, till exempel i samband med att mark exploateras. I stället går det att återskapa koordinatbestämda fastighetsgränser på marken, vilket ger ett tryggare ägande, och leder till färre rättsliga tvister om gränsens sträckning.

Vidare kommer en fastighetsägare inte att behöva betala för att markera fastighetsgränser vid fastighetsbildning, och sådana förrättningar kommer också kunna genomföras snabbare i takt med att fler och fler fastighetsgränser bestäms med koordinater.

För rättighetshavare innebär våra förslag att det blir enklare att på ett säkert sätt veta vilken eller vilka fastigheter en tänkt rättighet kommer att belasta.

Även för myndigheter som länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Trafikverket kommer arbetet att underlättas allt eftersom fler fastigheter får koordinatbestämda gränser.

Kostnader och nackdelar

De aktörer som kommer att ha direkt nytta av att en fastighet får koordinatbestämda gränser ska ta den kostnad som uppstår när detta görs.

Vi bedömer att det inte uppstår några större kostnader i någon myndighetsverksamhet om våra förslag genomförs.

På sikt kommer förrättningskostnaderna att sjunka i takt med att antalet fastigheter med koordinatbestämda fastighetsgränser som berörs av en förrättning ökar.

Vår bedömning är att nyttorna med att koordinatbestämma fastighetsgränser när grundkartan tas fram, överstiger kostnaderna. Detta kombinerat med möjligheten till finansiering genom planavgiften innebär att den kommunala finansieringen inte påverkas. Om en kommun väljer att finansiera koordinatbestämningen via planavgiften kan det dock innebära högre avgifter för byggherren. Samtidigt kan koordinatbestämning även leda till att kommunen och byggherren får lägre kostnader för exempelvis fastighetsbildning, projektering och framtagande av nybyggnadskarta.

Vi bedömer att våra förslag effektiviserar plangenomförandet inklusive handläggningen av fastighetsbildning och bygglov. Detta kan leda till lägre förrättningskostnader och bygglovsavgifter. Även kostnaden för bland annat upprättande av nybyggnadskarta bör bli lägre då resursåtgången för att ta fram denna minskar.

En nackdel med koordinatbestämda fastighetsgränser är att fastighetsägare i allmänhet inte själva kan återskapa koordinatbestämda gränspunkter på marken och att det ibland är nödvändigt att anlita en mätkunnig person för detta. Det kommer dock även i fortsättningen vara möjligt att markera fastighetsgränser varaktigt på marken och redan i dag betalar fastighetsägare för gränsvisning trots att fastighetsgränsen inte är oklar i rättslig mening.

Reformen är samhällsekonomiskt lönsam

Vår slutsats är att koordinatbestämda fastighetsgränser har en positiv samhällsekonomisk effekt. En sådan ordning innebär betydande nyttor för samhället som är betydligt större än kostnaderna. Ju fler gånger som en koordinat används ökar nyttan relativt kostnaden för bestämningen. Det gör att nyttorna främst uppstår på lång sikt (mer än tio år). Vi bedömer att nyttorna med reformen med god marginal överstiger kostnaderna för den.