Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd
- Tillsatt?Regeringens beställning av en utredning: vad som ska utredas, av vem och när det ska vara klart.22 juni 2022
- Utreds
- Betänkande?Utredningens slutrapport, med analys och förslag. Publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU).30 maj 2023
- Remiss?Regeringen skickar betänkandet till myndigheter, kommuner och organisationer för synpunkter innan den bestämmer sig.
- Proposition?Regeringens lagförslag till riksdagen. Bygger ofta på ett betänkande och remissvaren.
- Riksdagen
En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att det ska ställas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att beviljas permanent uppehållstillstånd.
En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att det ska ställas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att beviljas permanent uppehållstillstånd. Syftet är att främja integrationen och ett inkluderande samhälle där individen stärks och ökar sina möjligheter att aktivt delta i samhället.
Utredaren ska bl.a.
- föreslå hur språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd ska utformas och kontrolleras på ett sätt som är ändamålsenligt, rättssäkert och effektivt,
- föreslå vilka undantag som ska kunna göras från kraven, och
- lämna nödvändiga författningsförslag.
Vad utredningen ska göra
Vilka krav ska ställas?
Utredaren ska
- ta ställning till vilka krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap som ska ställas för permanent uppehållstillstånd, och
- lämna nödvändiga författningsförslag.
Bakgrund i direktivet (3 stycken)
Personer som beviljas permanent uppehållstillstånd har normalt vistats i Sverige under kortare tid än personer som beviljas svenskt medborgarskap. Det permanenta uppehållstillståndet är i de allra flesta fall också en förutsättning för att en person ska kunna beviljas svenskt medborgarskap. Det bör därför inte ställas högre krav på språk- och samhällskunskap för att beviljas permanent uppehållstillstånd än för att förvärva svenskt medborgarskap.
USSMA har föreslagit att medborgarskapsprovet i svenska ska pröva läs- och hörförståelse samt muntlig och skriftlig färdighet. Delarna som testar läs- och hörförståelse ska utformas på en nivå som motsvarar B1 enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS), medan delarna som ska pröva skriftlig och muntlig färdighet ska utformas på den lägre nivån A2. Förutom genom det särskilda medborgarskapsprovet har USSMA föreslagit att kunskapskraven i svenska ska kunna uppfyllas genom bl.a. godkänt betyg från kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) kurs D eller godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk från grundskolans årskurs 9. Vad gäller medborgarskapsprovet i samhällskunskap har USSMA föreslagit att det ska krävas kunskaper på en grundläggande nivå, där tyngdpunkten ska ligga på kunskaper man behöver ha för att leva i Sverige och fungera i samhället med fokus på demokrati och den demokratiska processen.
När det gäller permanent uppehållstillstånd har Migrationskommittén ansett att det bör kunna krävas att en utlänning kan uppvisa ett godkänt resultat på lägst kurs C i sfi. Migrationskommittén har vidare ansett att en person som ska leva i Sverige behöver grundläggande kunskap om de lagar och principer som ligger till grund för vårt samhällsskick.
Hur ska kraven kontrolleras?
Utredaren ska
- föreslå hur språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd ska utformas och kontrolleras på ett sätt som är ändamålsenligt, rättssäkert och effektivt,
- lämna förslag på vilka myndigheter eller andra aktörer som ska ansvara för att kontrollera språk- och samhällskunskapskrav, och
- lämna nödvändiga författningsförslag.
Bakgrund i direktivet (5 stycken)
Som Migrationskommittén har konstaterat kräver det mycket resurser att skapa särskilda språkprov och kommittén ansåg att en ordning där befintliga system används för att kontrollera kunskapskraven skulle vara mindre resurskrävande. En sådan ordning skulle dessutom kräva kortare genomförandetid. Migrationskommittén har ansett att språkkravet ska kopplas till sfi och att systemet med en särskild prövning enligt 20 kap. 40 § skollagen (2010:800) kan användas som ett alternativ för personer som inte deltar i sfi av olika skäl. Även USSMA har övervägt möjligheten att använda sfi och systemet med särskild prövning, men har av olika skäl inte föreslagit en sådan lösning för kontroll av kunskapskraven för medborgarskap. Det kan dock finnas andra argument som gör sig gällande när det i stället är fråga om permanent uppehållstillstånd.
USSMA har föreslagit att samtliga språkfärdigheter ska kontrolleras men har samtidigt konstaterat att testning av skriftlig och muntlig färdighet i svenska kräver mer resurser jämfört med att testa läs- och hörförståelse. Ett annat alternativ för att kontrollera språkkraven för permanent uppehållstillstånd skulle därför kunna vara att inrätta ett särskilt prov, men begränsa testningen av språkfärdigheterna till t.ex. läs- och hörförståelse.
Vad gäller krav på kunskaper i samhällskunskap ansåg Migrationskommittén att det var önskvärt att även dessa kunskaper kan kontrolleras genom ett kunskapsprov eller annan prövning. Kommittén resonerade kring möjligheten att använda befintligt system för samhällsorientering men konstaterade att alla utlänningar inte har rätt att delta i samhällsorientering och dessutom att alla som har rätt till det inte deltar. Det förekommer inte heller någon examination utan deltagarna får efter avslutad samhällsorientering ett intyg som ett bevis på deltagande. För samhällskunskap finns alltså inte något befintligt prov att tillgå.
Som Migrationskommittén konstaterat är det viktigt att även kraven på samhällskunskap kan kontrolleras. Ett alternativ som skulle kunna vara tids- och resursbesparande jämfört med USSMA:s förslag om att ta fram en ny bok är att använda befintligt material. Som exempel övervägde USSMA att knyta samhällskunskapsprovet till boken "Om Sverige", som har tagits fram för att kunna användas i samhällsorientering för nyanlända och som numera har ersatts av nytt material och metodstöd. USSMA ansåg dock att boken inte fyllde syftet att testa nödvändiga kunskaper för medborgarskap. Här måste beaktas att nu aktuella kunskapskrav gäller permanent uppehållstillstånd och att det då bör ställas lägre krav på omfattningen och nivån av kunskaperna än vid förvärv av medborgarskap.
USSMA har även övervägt att ta fram ett prov i samhällskunskap som i och med att det utformas på svenska skulle kunna mäta både kunskaperna i samhällskunskap och kunskaperna i svenska (ett s.k. integrerat prov) och konstaterat att en sådan lösning skulle vara tidsbesparande men att det även skulle innebära vissa nackdelar. Med beaktande av att språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd ska kunna införas så snart som möjligt och kontrolleras på ett ändamålsenligt och effektivt sätt finns det behov av att undersöka om det skulle vara möjligt och lämpligt att kontrollera kunskapskraven för permanent uppehållstillstånd genom ett integrerat prov.
Det ska vara möjligt att göra undantag från kraven
Utredaren ska
- analysera behovet av och föreslå vilka undantag som ska kunna göras från kraven på språk- och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd, och
- lämna nödvändiga författningsförslag.
Bakgrund i direktivet (4 stycken)
I 5 kap. 8 § UtlL finns bestämmelser om när undantag kan göras från de särskilda kraven för permanent uppehållstillstånd. Försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd gäller inte om utlänningen är ett barn eller har rätt att uppbära inkomstgrundad ålderspension, garantipension eller äldreförsörjningsstöd eller om det finns särskilda skäl. Vandelskravet för permanent uppehållstillstånd gäller inte om utlänningen är under 15 år. Kraven på försörjning och vandel gäller inte heller en kvotflykting eller en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt och som ska beviljas ett permanent uppehållstillstånd eller när en ansökan om permanent uppehållstillstånd ska göras av någon annan än utlänningen.
Även när det gäller kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd är det viktigt att beakta att det kan finnas personer för vilka det inte är lämpligt att ställa upp krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd.
Enligt Migrationskommitténs förslag ska barn undantas från kraven på språk- och samhällskunskap. Även i övrigt föreslås att det ska finnas samma möjlighet till undantag från kunskapskraven som från försörjningskravet (SOU 2020:54 s. 221). Migrationskommitténs förslag till undantag från de särskilda kraven för permanent uppehållstillstånd skiljer sig dock delvis från undantagen i 5 kap. 8 § UtlL (se prop. 2020/21:191 s. 72).
När det gäller krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att förvärva svenskt medborgarskap har USSMA föreslagit att endast personer som har fyllt 16 men inte 67 år ska omfattas. USSMA har även föreslagit att den som inte rimligen kan förväntas visa kunskaper i svenska och samhällskunskap ska kunna få dispens från kunskapskraven om det finns särskilda skäl samt vissa undantag som följer av konventionsåtaganden.
Övrigt i direktivet: Ett ändamålsenligt system för krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd, Uppdraget att föreslå ett system för krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd, Konsekvensbeskrivningar, Kontakter och redovisning av uppdraget
Ett ändamålsenligt system för krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd
För en person som ska bo och verka här i landet är det viktigt att ha kunskaper i svenska språket och känna till de grundläggande förhållandena i det svenska samhället. Det är också centralt för att vara inkluderad i samhället. Kunskaper i svenska språket är även av väsentlig betydelse för att en person ska kunna förstå sina skyldigheter och ta till vara sina rättigheter i samhället. Med kunskaper i svenska ökar också förutsättningarna för arbete och deltagande i samhällslivet. Det gäller både kvinnor och män.
Kunskapskrav för att få permanent uppehållstillstånd finns i flera av våra grannländer och i många av medlemsländerna i EU, bl.a. Norge, Danmark, Nederländerna och Tyskland. Att införa krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd ingår därför även som ett led i att det svenska regelverket ska vara långsiktigt hållbart.
Sedan den 20 juli 2021 gäller som huvudregel att uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsade och att en person som ansöker om permanent uppehållstillstånd måste uppfylla särskilda krav på försörjning och vandel (5 kap. 7 § utlänningslagen [2005:716], UtlL). De särskilda kraven gäller inte bara skyddsbehövande utan även andra utlänningar som ansöker om permanent uppehållstillstånd, t.ex. studerande och arbetskraftsinvandrare.
I betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54), som låg till grund för lagändringarna, föreslog Migrationskommittén att det även skulle införas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att en utlänning ska få beviljas permanent uppehållstillstånd. Migrationskommittén lämnade dock inte några fullständiga förslag på hur språk- och samhällskunskapskraven skulle utformas, bl.a. eftersom förslagen bedömdes vara beroende av vilka förslag som skulle lämnas av Utredningen om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap (USSMA). Regeringen gjorde i propositionen Ändrade regler i utlänningslagen (prop. 2020/21:191) bedömningen att det bör införas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att permanent uppehållstillstånd ska få beviljas, men delade remissinstansernas uppfattning att frågan behöver utredas vidare.
Uppdraget att föreslå ett system för krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd
I USSMA:s delbetänkande Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap (SOU 2021:2) lämnas förslag om ett system för kunskapskrav för svenskt medborgarskap. Kunskaperna föreslås kunna visas genom godkänt resultat på ett särskilt framtaget digitalt medborgarskapsprov i svenska och samhällskunskap men det ska också vara möjligt att visa kunskaperna på andra sätt. Provet i samhällskunskap ska grundas på en för ändamålet särskilt framtagen bok med fokus på frågor som är centrala ur ett medborgarskapsperspektiv. Förslaget till att utveckla, förbereda och genomföra ett digitalt medborgarskapsprov består av många steg och är både resurs- och tidskrävande för de myndigheter som föreslås ansvara för provet. USSMA har uppskattat att det sannolikt tar minst fem år innan systemet kan tas i bruk men att det kan ske något tidigare med en gedigen planering.
USSMA:s delbetänkande har remitterats och många remissinstanser har framfört synpunkter på förslagen om kunskapskrav för medborgarskap. Förslagen behöver analyseras noggrant med beaktande av dessa synpunkter och kräver också ett omfattande förberedelsearbete med flera berörda aktörer. Syftet med att ställa krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd skiljer sig vidare i viss mån från kunskapskraven för svenskt medborgarskap som bl.a. syftar till att stärka medborgarskapets status. Även om det finns skäl att samordna kunskapskraven för permanent uppehållstillstånd med motsvarande krav för svenskt medborgarskap, är det angeläget att ett system för språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd är ändamålsenligt utformat och att det kan komma på plats så snart som möjligt. Det bör därför undersökas vilka möjligheter som finns att utforma ett enklare system för språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd än det som USSMA föreslagit för medborgarskap.
Konsekvensbeskrivningar
Utredaren ska säkerställa att de förslag som lämnas är förenliga med EU-rätten och Sveriges internationella förpliktelser. Utredaren ska genomgående ha ett jämställdhetsperspektiv och ett integrationsperspektiv i den analys som görs. Detta innefattar bl.a. en analys av hur förslagen påverkar de jämställdhetspolitiska målen. Om analysen visar att förslagen inte har betydelse för jämställdhetspolitikens genomförande ska även detta redovisas. En redogörelse för konsekvenserna för barn ur ett barnrättsperspektiv i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter ska göras i den mån förslagen berör barn.
Utredaren ska vidare lämna en redogörelse för offentligfinansiella, samhällsekonomiska, verksamhetsmässiga och andra konsekvenser som förslagen kan medföra för berörda myndigheter, för företag, för kommuner och för enskilda individer. Utredaren ska så tidigt som möjligt i arbetet analysera de offentligfinansiella effekterna av de förslag som utreds. Om de förslag som utredningen lämnar innebär offentligfinansiella kostnader ska förslag till finansiering lämnas. Om förslagen i betänkandet påverkar den kommunala självstyrelsen ska de särskilda överväganden som gjorts i enlighet med 14 kap. 3 § regeringsformen redovisas. Konsekvensanalysen ska löpa parallellt med det övriga arbetet.
Kontakter och redovisning av uppdraget
Utredaren ska samråda med andra relevanta utredningar samt beakta relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet. Utredaren ska också, i den utsträckning som bedöms lämpligt, samråda med och inhämta upplysningar från relevanta myndigheter, däribland Migrationsverket, Statens skolverk, länsstyrelserna och andra organisationer, inklusive företrädare för forskningsverksamhet och näringsliv, som berörs av frågorna.
Uppdraget ska redovisas senast den 22 maj 2023.
(Justitiedepartementet)
Regeringen beslutade den 22 juni 2022 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag som innebär att det ska ställas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att beviljas permanent uppehållstillstånd. Syftet är att främja integrationen och ett inkluderande samhälle där individen stärks och ökar sina möjligheter att aktivt delta i samhället.
I enlighet med utredningens direktiv föreslås i betänkandet att det ska införas ett krav på kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället för att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Kunskaperna föreslås visas genom ett godkänt prov för permanent uppehållstillstånd. Det ska tas fram ett särskilt kunskapsprov som består av två delprov; ett som avser det svenska språket och ett som avser det svenska samhället.
Kunskapskravet föreslås träda i kraft den 1 juli 2027 och regleras i utlänningslagen (2005:716) och i utlänningsförordningen (2006:97).
Lagar och förordningar som föreslås
- Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)
- Förslag till förordning om ändring i utlänningsförordningen (2006:97)
- Förslag till förordning om utredning i ärenden om undantag från kunskapskravet för permanent uppehållstillstånd
- Förslag till förordning om ändring i förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket
- Förslag till förordning om ändring i förordningen (2012:811) med instruktion för Universitets- och högskolerådet
Utredningens sammanfattning
I enlighet med utredningens direktiv föreslås i detta betänkande att det ska införas ett krav på kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället för att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Kunskaperna föreslås visas genom ett godkänt prov för permanent uppehållstillstånd. Det ska tas fram ett särskilt kunskapsprov som består av två delprov; ett som avser det svenska språket och ett som avser det svenska samhället. Kunskapskravet föreslås träda i kraft den 1 juli 2027 och regleras i utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL, och i utlänningsförordningen (2006:97). Nedan följer en sammanfattning av utredningens förslag.
Krav på kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället för permanent uppehållstillstånd
Krav på kunskaper för utlänningar mellan 18 år och upp till pensionsåldern
Utredningen föreslår att det ska ställas krav på kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället för att kunna beviljas permanent uppehållstillstånd. Kunskapskravet för permanent uppehållstillstånd föreslås omfatta den som har fyllt 18 år men som inte har rätt att uppbära inkomstgrundad ålderspension, garantipension eller äldreförsörjningsstöd enligt socialförsäkringsbalken. Kravet gäller dock inte en utlänning som ska beviljas permanent uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 2 § UtlL (kvotflykting) eller när en ansökan om permanent uppehållstillstånd ska göras av någon annan än utlänningen.
Undantag från kravet på att visa kunskaper om det finns särskilda skäl
Utredningen föreslår att kravet på att en utlänning ska visa kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället inte ska gälla om det finns särskilda skäl. Undantag från kunskapskravet ska i enlighet med det kunna göras i situationer när en utlänning inte har möjlighet att uppfylla kravet på att visa kunskap eller i fall där det inte är rimligt att begära att utlänningen ska uppfylla kravet, detta utifrån fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller andra personliga förhållanden. Det ankommer på den som gör gällande att det finns särskilda skäl för undantag från kunskapskravet att ge in underlag till stöd för detta, bl.a. i form av ett särskilt framtaget läkarintyg.
Läs hela sammanfattningen
Bedömningen av om det finns särskilda skäl för undantag ska ske inom ramen för Migrationsverkets prövning av en ansökan om permanent uppehållstillstånd.
Ett kunskapsprov med två delprov; ett i det svenska språket och ett om det svenska samhället
Ett digitalt prov i två delar
Utredningen föreslår att det ska tas fram ett särskilt kunskapsprov för permanent uppehållstillstånd. Kunskapsprovet ska bestå av ett delprov i det svenska språket och ett delprov om det svenska samhället. Båda delproven ska vara digitalt konstruerade.
Delprovet som avser det svenska språket, innehåll och nivå
Utredningen föreslår att delprovet i det svenska språket ska pröva hörförståelse på en nivå som motsvarar A2 enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk: lärande, undervisning och bedömning (GERS).
Delprovet som avser det svenska samhället, innehåll och nivå
När det gäller delprovet om det svenska samhället föreslås tyngdpunkten i det vara att testa sådana grundläggande kunskaper som man behöver ha för att kunna vara en del av det svenska samhället. Provet ska grundas på ett anpassat material som är baserat på materialet Om Sverige från webbplatsen Informationsverige.se. Materialet på webbplatsen används inom samhällsorienteringen, som anordnas av kommunerna enligt lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Provet ska testa kunskaper om följande områden.
• Att komma till Sverige.
• Att bo i Sverige.
• Att försörja sig och utvecklas i Sverige.
• Individens rättigheter och skyldigheter.
• Att bilda familj och leva med barn i Sverige.
• Att påverka i Sverige.
• Att vårda sin hälsa i Sverige.
• Att åldras i Sverige.
Vidare föreslås att provet ska vara utformat på svenska på en språklig nivå som motsvarar A2-nivå i GERS. Det ska även tas fram en särskild ordlista för de myndighetsbegrepp m.m. som inte ryms inom A2-nivån i GERS.
Genomförande av kunskapsprovet för permanent uppehållstillstånd
Provtillfällen och provavgifter
Utredningen föreslår att kunskapsprovet ska genomföras regelbundet under året. När proven ska genomföras beslutas av Trafikverket efter samråd med Universitets- och högskolerådet, förkortat UHR. Avgiften för att göra kunskapsprovet föreslås vara 700 kronor per provdeltagare, delprov och provtillfälle. För en provdeltagare som gör båda delproven vid ett och samma tillfälle blir avgiften 1 400 kronor. Den som är statslös och har fått flyktingförklaring eller resedokument från svensk myndighet föreslås dock inte behöva betala någon avgift.
Provet ska kunna genomföras med anpassning
Utredningen föreslår att den som på grund av en funktionsnedsättning eller andra personliga förhållanden har behov av anpassning för att genomföra provet ska kunna medges anpassning. Att ett prov genomförs med anpassning kan t.ex. innebära att provtiden förlängs eller att text förstoras upp eller skrivs ut på papper.
Provresultat
Utredningen föreslår att ett godkänt resultat på kunskapsprovet för permanent uppehållstillstånd eller ett delprov ska gälla obegränsat i tiden och att UHR ska besluta om resultatet. Provresultat föreslås anges var för sig för de två delproven. Följden av det är att en person kan göra om det eller de delprov som han eller hon tidigare inte klarat.
Fördelningen av ansvar
Migrationsverket
Som en följd av utredningens förslag om krav på kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället kommer Migrationsverkets handläggning av ärenden om permanent uppehållstillstånd att innefatta en bedömning av om kunskapskravet är uppfyllt eller inte eller en bedömning av om det finns särskilda skäl för att medge undantag från kravet.
Universitets- och högskolerådet
Utredningen föreslår att UHR ska ha det övergripande ansvaret för kunskapsprovet för permanent uppehållstillstånd och samordna de inblandade myndigheternas arbete och insatser. UHR ska även ansvara för att ta fram och kontinuerligt utveckla provet samt för att fram rättningsinstruktioner och kravgränser för delproven. UHR ska besluta om resultat på kunskapsprovet. UHR ska även besluta om att en provdeltagare inte ska få ett resultat på provet och om att en provdeltagare inte får delta i provet på grund av fusk. De två sistnämnda besluten föreslås kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. UHR ska även ansvara för den webbplats som ska innehålla information om provet, förberedelsematerial till provet och övningsuppgifter.
Trafikverket
Utredningen föreslår att Trafikverket ska ansvara för genomförandet av kunskapsprovet för permanent uppehållstillstånd. Provet ska genomföras i Trafikverkets tekniska system.
Innehåll — 25 kapitel, 429 sidor
- Sammanfattning
- Summary
- 1 Författningsförslag
- 1.1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)
- 1.2 Förslag till förordning om ändring i utlänningsförordningen (2006:97)
- 1.3 Förslag till förordning om utredning i ärenden om undantag från kunskapskravet för permanent uppehållstillstånd
- 1.4 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket
- 1.5 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2012:811) med instruktion för Universitets- och högskolerådet
- 2 Utredningens uppdrag och arbete
- 2.1 Utredningens uppdrag
- 2.2 Utredningens arbete
- 2.3 Migrationskommitténs förslag
- 2.4 Regeringens proposition om ändrade regler i utlänningslagen
- 2.5 USSMA:s förslag
- 3 Kriterier för uppehållstillstånd i Sverige
- 3.1 Kriterier för uppehållstillstånd i Sverige
- 3.2 Uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder
- 3.3 Uppehållstillstånd med stöd av den s.k. gymnasielagen
- 3.4 Särskilda krav för permanent uppehållstillstånd
- 3.5 Undantag från de särskilda kraven för permanent uppehållstillstånd
- 3.6 Sammanfattning
- 4 Ansökan om uppehållstillstånd
- 4.1 Migrationsverkets handläggning
- 4.2 Ansökningsavgifter
- 4.3 Statistik över invandringen de senaste åren
- 4.4 Domstolsprocessen
- 5 Utbildning i svenska och samhällskunskap
- 5.1 Inledning
- 5.2 Det svenska skolsystemet
- 5.3 Kommunal vuxenutbildning
- 5.4 Etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare
- 5.5 Samhällsorientering
- 5.6 Utbildningsinsatser för den som inte har uppehållstillstånd
- 5.7 Andra utbildningsformer
- 5.8 Sammanfattning
- 6 Prov och provkonstruktion
- 6.1 Något om olika typer av prov
- 6.2 Kort om provkonstruktion
- 6.3 Särskilt om integrerade prov
- 6.4 Överväganden vid framtagning och genomförande av språktest för provdeltagare med kort eller ingen tidigare formell skolbakgrund
- 6.5 Några exempel på prov som mäter språkkunskaper
- 7 Kunskapskrav som integrationsverktyg
- 7.1 Inledning
- 7.2 Integrationspolicyer i Europa
- 7.3 Effekten av integrationspolitiska verktyg på ekonomisk, social och politisk integration
- 7.4 Faktorer som generellt sett påverkar inlärningen av andraspråk
- 7.5 Faktorer som påverkar inlärningen av andraspråk hos migranter som saknar utbildning
- 7.6 Kopplingen mellan utbildningsbakgrund och provresultat
- 7.7 Motivation till inlärning av andraspråk hos migranter som saknar utbildningsbakgrund
- 7.8 Betydelsen av kön som faktor för inlärning av andraspråk
- 7.9 Sammanfattning
- 8 Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning
- 8.1 Vad är den gemensamma europeiska referensram för språk?
- 9 Internationell utblick
- 9.1 Inledning
- 9.2 Grundläggande regler inom EU
- 9.3 Danmark
- 9.4 Nederländerna
- 9.5 Tyskland
- 9.6 Norge
- 9.7 Sammanfattning
- 10 Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd
- 10.1 Bakgrund
- 10.2 Krav på kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället för permanent uppehållstillstånd
- 10.3 Reglering av kunskapskravet
- 10.4 Vilka ska omfattas av kunskapskravet?
- 10.5 Vilka ska inte omfattas av kunskapskravet?
- 10.6 Sammanfattning
- 11 Kunskapsprov för permanent uppehållstillstånd
- 11.1 Behov av ett särskilt prov i det svenska språket för permanent uppehållstillstånd
- 11.2 Behov av ett särskilt prov om det svenska samhället för permanent uppehållstillstånd
- 11.3 Kunskapsprovet för permanent uppehållstillstånd – ett prov med två delprov; ett i det svenska språket och ett om det svenska samhället
- 11.4 Provet i det svenska språket
- 11.5 Provet om det svenska samhället
- 11.6 Digitala prov
- 11.7 Informations-, utbildnings- och stödinsatser
- 11.8 Det ska inte vara möjligt att visa kunskaper på annat sätt än genom godkänt prov
- 11.9 Sammanfattning
- 12 Ytterligare undantag från kunskapskravet
- 12.1 Undantag från kunskapskrav
- 12.2 Undantag från kunskapskravet ska medges endast om det finns särskilda skäl
- 12.3 Utredning och standardiserat intyg
- 12.4 Sammanfattning
- 13 Handläggning av kunskapskrav
- 13.1 Handläggningen av ansökningar om permanent uppehållstillstånd
- 14 Ansvar för kunskapsprovet för permanent uppehållstillstånd
- 14.1 Inledning
- 14.2 Vad innebär ansvaret för kunskapsprovet för permanent uppehållstillstånd?
- 14.3 Vilka myndigheter skulle kunna vara aktuella för att ansvara för kunskapsprovet för permanent uppehållstillstånd?
- 14.4 Fördelning av ansvar för kunskapsprovet för permanent uppehållstillstånd
- 15 Genomförande av kunskapsprovet för permanent uppehållstillstånd
- 15.1 När och var ska provet kunna göras?
- 15.2 Identitetskontroll vid provets genomförande
- 15.3 Rättning och resultat på kunskapsprovet
- 15.4 Vad ska det kosta att göra kunskapsprovet?
- 15.5 Provet ska kunna göras med anpassning
- 15.6 Fusk
- 15.7 Sammanfattning
- 16 Personuppgiftsbehandling och sekretess
- 16.1 Personuppgiftsbehandling med anledning av förslagen i betänkandet
- 16.2 Sekretess
- 17 Överklagande och omprövning
- 17.1 När sökt anpassning inte medges
- 17.2 Överklagande vid beslut om att inte få delta i prov
- 17.3 Överklagande av beslut om att inte få något resultat på kunskapsprovet
- 17.4 Överklagande och ändring av underkänt resultat på kunskapsprovet
- 17.5 Överklagande av avslag på ansökan om permanent uppehållstillstånd för att kunskapskravet inte är uppfyllt
- 17.6 Sammanfattning
- 18 Återkallelse av permanent uppehållstillstånd och ställning som varaktigt bosatt i Sverige
- 19 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
- 19.1 Ikraftträdandebestämmelser
- 19.2 Övergångsbestämmelser
- 20 Konsekvenser av förslagen
- 20.1 Inledning
- 20.2 Allmänt om konsekvensanalysen
- 20.3 Ekonomiska konsekvenser
- 20.4 Övriga konsekvenser
- 20.5 Utredningens förslag i förhållande till noll-alternativet
- 20.6 Förslag till finansiering av reformen
- 21 Författningskommentar
- 21.1 Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)
- Referenser
- Bilaga Bilaga 1 Kommittédirektiv 2022:79
- 22 juni 2022Kommittédirektiv Dir. 2022:79
- 30 maj 2023Betänkande SOU 2023:25
