Maskinellt värde för vissa industribyggnader – ett undantag från fastighetsskatt

Maskinell utrustning i industribyggnader

Industrifastigheternas fastighetsbeskattning har varit föremål för kritik från industribranschen under en längre tid. Kritiken avser den omständigheten att den maskinella utrustningen i så kallade skräddarsydda industribyggnader kan anses utgöra byggnadstillbehör till byggnaden och ingå i dennas taxeringsvärde. Utrustningen, som inte sällan representerar stora värden i relation till byggnaden som den ingår i, påverkar på så sätt uttaget av fastighetsskatt. Industribranschen har i detta sammanhang anfört att det finns en skillnad i förhållande till sådan maskinell utrustning som utgör industritillbehör vars värde inte bestäms vid fastighetstaxering. Kritiken avser även maskiner som inte står i en byggnad, utan placeras direkt på marken. Dessa kan som byggnadskonstruktioner som inte har karaktär av hus anses utgöra allmänna fastighetstillbehör och värdet av dem beaktas vid fastighetstaxeringen. Enligt branschen innebär detta att företag drabbas av en snedvriden och orättvis fastighetsbeskattning, vilket i förlängningen kan påverka företagens investeringsvilja.

Industrierna och skatteuttaget

Fastighetsskatten för industribyggnader med maskinell utrustning som utgör byggnadstillbehör uppgår till som mest knappt 200 miljoner kronor årligen. Av det motsvarar som mest drygt 100 miljoner kronor, eller 60 procent av taxeringsvärdet, den maskinella utrustningen. Variationen är stor mellan branscher och inom samma bransch. Byggnaderna är inte sällan unika till sin karaktär. Den uppskattade övre gränsen baserad på genomsnittlig andel i enkätsvar ska därför tas med försiktighet. Olje- och pappersindustrierna står för de största byggnadsvärdena. Övriga industrier faller mestadels inom processindustrin och vad som brukar kallas Sveriges basindustri.

Utgångspunkter för utredningens överväganden och förslag

Industrins investeringar kan ge samhällsnytta och bidra till en förbättrad miljöutveckling. Fastighetsskatt på potentiella investeringar kan utgöra ett hinder som minskar benägenheten till investeringar, vilket riskerar missgynna samhället och miljön. Skattesystemets legitimitet stärks av likformighet och rättvisa i skatteuttaget. Att vissa typer av produktionsutrustning beskattas annorlunda än andra typer av produktionsutrustning kan uppfattas som orättvist. I förlängningen kan förtroendet och betalningsviljan minska om en uppenbar olikformighet som uppmärksammats inte hanteras på ett lämpligt sätt. För att staten som helhet ska upprätthålla förtroendet är det motiverat att hantera den aktuella olikformigheten.

Maskinell utrustning som kan hänföras till byggnadstillbehör är inte nödvändigtvis identisk med sådan egendom som hänförs till industritillbehör, men utrustningen kan trots detta medverka i den industriella verksamheten på ett liknande sätt som industritillbehören. Om utrustningen bedöms utgöra byggnadstillbehör kommer värdet av den att ingå i underlaget för fastighetsskatt, men det motsatta kommer att gälla för det fall utrustningen anses vara industritillbehör. Den civilrättsliga regleringen, i kombination med bestämmelserna i fastighetstaxeringslagen, innebär att maskinell utrustning i varierande grad ingår i en industrifastighets underlag för fastighetsskatt. Denna omständighet kan leda till olikformighet vid fastighetsbeskattning av industrifastigheter. Utredningen bedömer att det finns skäl att undanta värdet av maskinell utrustning som utgör byggnadstillbehör från fastighetsskatt. Värdet av byggnadstillbehör som normalt krävs för en byggnads bruk, som till exempel installationer för vatten och avlopp, värme, el, ventilation och hissar, bör dock fortfarande ingå i underlag för fastighetsskatt.

Undantag för maskinell utrustning i form av byggnadstillbehör

Utredningen har under arbetets gång övervägt flera olika sätt att införa ett undantag från fastighetsskatt för maskinell utrustning i form av byggnadstillbehör som ingår i en industribyggnads taxeringsvärde. Väsentligt för utredningen har varit att hitta ett alternativ som inte innebär oproportionerlig administrativ börda vare sig för berörda fastighetsägare eller för myndigheter. Det har också varit viktigt att föreslagna regler, som innebär en lättnad i beskattningen, ska kunna gå att kontrollera för framför allt Skatteverket. En utmaning har varit att en del av Sveriges industriers byggnadsbestånd som omfattas av den problematik som varit föremål för utredningens uppdrag utgörs av äldre industribyggnader och att tillgång till fullständiga och tillförlitliga uppgifter är osäker. Fastighetsägarna kan å ena sidan inte åläggas att lämna uppgifter som de inte har dokumenterade eller själva har svårt att kontrollera. Skatteverket kan å andra sidan inte åläggas att kontrollera uppgifter som inte går att verifiera.

Såvitt utredningen kan bedöma är det endast en begränsad krets av industribyggnader som berörs av den problematik som uppstår när jordabalkens regler om fastighetstillbehör kombineras med fastighetstaxeringslagens bestämmelser. Det är i de fall en industribyggnad skräddarsytts för att anpassas till den särskilda maskinella utrustningen som finns i byggnaden eller i de fall då byggnaden snarare utgör ett värdelöst skal runt sådan maskinell utrustning. Denna typ av industribyggnader värderas med ledning av produktionskostnadsberäkning. Utredningens förslag är utformat för att träffa dessa industribyggnader.

Utredningen föreslår att ett maskinellt värde bestäms för sådan industrienhet som omfattar någon av dessa två typerna av industribyggnad. Maskinellt värde är det samlade värdet av maskinell utrustning avseende sådana byggnader som finns på en industrienhet. Värdet ska beräknas genom schablon. För en värderingsenhet som omfattar en industribyggnad som värderas med ledning av produktionskostnadsberäkning enligt fastighetstaxeringslagen och som har endast begränsad användbarhet för annat ändamål än för vilken den utnyttjas och likande speciell industribyggnad, ska 50 procent av riktvärdet efter justering för säregna förhållanden ingå i det maskinella värdet för hela industrienheten. Det maskinella värdet ska beslutas vid fastighetstaxering och redovisas i taxeringsbeslut. Vid beräkning av fastighetsskatt ska det maskinella värdet undantas från en industrienhets taxeringsvärde.

Alternativa lösningar

Utredningens förslag innebär att underlag för fastighetsskatt minskas utifrån en schablon. Ett alternativ som utredningen övervägt är att för nyare investeringar låta nedsättningen utgå från faktiska nedlagda kostnader för maskinell utrustning som utgör byggnadstillbehör. När det inte är möjligt att utgå från faktiska kostnader skulle en schabloniserad beräkningsmodell kunna tillämpas. En metod som utgår från faktiska kostnader skulle ställa stora krav på fastighetsägarna att presentera korrekt information om förhållanden som förelåg vid uppförandet av industribyggnaden. Expertmyndigheterna har ifrågasatt om fastighetsägarna har möjlighet att göra det, medan industribranschen varit mer positiv till industriföretagens förmåga att presentera denna information. Det kan framhållas att fastighetsägarna redan i dag vid värdering med ledning av produktionskostnadsberäkning behöver ta fram ingående information om kostnaden för uppförande av en byggnad och i förekommande fall för om- och tillbyggnad. En alternativ lösning med differentiering för nyare investeringar skulle således inte innebära någon ändring av vilken typ av uppgifter som skulle användas vid värdering av de berörda industribyggnaderna, men konkretionsnivån skulle komma att öka. Det vore nödvändigt att efter ytterligare utredning göra en bedömning av om det underlag som fastighetsägare kan komma in med är tillräckligt. Ett sådant alternativ skulle innebära en stor kostnad för reglering och administration, trots litet antal berörda, samt kontrollsvårigheter.

Övriga alternativ som utredningen diskuterat men valt att inte gå vidare med är möjligheten att utforma skattelättnaden i form av avdrag eller att sänka skattesatsen för fastighetsskatt för industrienheter som omfattar de industribyggnader som utredningen bedömer berörs av den problematik som betänkandet behandlar.

Vidare bedömningar

Utredningen ska vid sin analys om skäl för ett undantag från fastighetsskatt för maskinell utrustning särskilt ta hänsyn till om det nuvarande rättsläget medför olikformiga och orättvisa underlag för fastighetsskatt för industribyggnader eller minskar incitament till nya investeringar. Uppdraget omfattar endast sådan maskinell utrustning som utgör byggnadstillbehör. Det kan dock inte uteslutas att en betydande del av den produktionsutrustning som utgör underlag för industrifastigheternas taxeringsvärde ingår i byggnadskonstruktioner som inte har karaktär av hus och därför inte skulle komma att klassificeras som byggnadstillbehör enligt jordabalken. Enligt utredningens mening finns det skäl att utreda och överväga om all produktionsutrustning som ingår i taxeringsvärdet för en industribyggnad bör undantas från fastighetsbeskattning.

Vidare har utredningen under arbetets gång upptäckt mer generella behov av att utvärdera och justera metoden för värdering med ledning av produktionskostnadsberäkning. En slutsats som går att dra är att fastighetsägarna uppfattar att det är svårt att göra rätt vid deklaration av industribyggnader som värderas enlig nämnd metod. Information och stöd till fastighetsägare kan således utvecklas. Det finns vidare potential att förbättra möjligheten att i register identifiera värderingsenheter som värderas med ledning av produktionskostnadsberäkning. Ytterligare uppgiftsinsamling skulle kunna ge förbättrade möjligheter till kontroll och rimlighetsbedömningar. Vidare är en översyn av erfarenhetstalen motiverad.

Konsekvenser av förslagen

Konsekvenser av utredningens förslag om nedsatt fastighetsskatt för vissa industribyggnader jämförs med konsekvenser av bibehållen reglering. Utan förändring påverkas företag och miljö i negativ riktning, medan offentliga finanser och myndigheter är i stort sett opåverkade. Den sammantagna konsekvensen av bibehållen reglering för samhällsekonomin väntas därför vara negativ. Förslaget om nedsättning av skatteunderlag utifrån schablon innebär, i förhållande till bibehållen reglering, positiva konsekvenser för företag. Berörda företags incitament till investeringar i produktionsutrustning ökar, deras skattekostnader minskar och deras förutsättningar att konkurrera förbättras. Skatteverket väntas få en engångskostnad för att introducera förändringen och därefter ingen ökad kostnad av vikt. De offentliga finanserna påverkas genom minskad statlig skatteintäkt om upp till ungefär 70 miljoner kronor per år utifrån nuvarande volymer och prisnivå. Miljön väntas påverkas positivt i och med att de förväntade företagsinvesteringarna i betydande utsträckning rör teknisk utrustning som gynnar eller minskar skadlig påverkan på miljön inklusive klimatet. Den sammantagna konsekvensen av förslaget för samhällsekonomin väntas därför vara positiv i förhållande till bibehållen reglering.