Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården
- Tillsatt?Regeringens beställning av en utredning: vad som ska utredas, av vem och när det ska vara klart.
- Utreds
- Betänkande?Utredningens slutrapport, med analys och förslag. Publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU).1 jan 2022
- Remiss?Regeringen skickar betänkandet till myndigheter, kommuner och organisationer för synpunkter innan den bestämmer sig.
- Proposition?Regeringens lagförslag till riksdagen. Bygger ofta på ett betänkande och remissvaren.
- Riksdagen
Ändringar i uppdraget ?Ett senare beslut som ändrar uppdraget — oftast mer tid, ibland nya eller färre frågor.
- 29 okt 2020Dir. 2020:112 Den särskilda utredaren får nu i uppdrag att även se över behovet av att göra ändringar i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP-förordningen) samt, vid behov, föreslå nödvändiga ändringar av förordningen. Socialstyrelsen och E hälsomyndigheten möjlighet att behandla uppgifter i HOSP-registret för statistikändamål,
Utredaren ska bl.a.
- analysera de rättsliga förutsättningarna för att tillgängliggöra vissa personuppgifter i HOSP-registret genom direktåtkomst för Försäkringskassan, Läkemedelsverket, Universitets- och högskolerådet, privata vårdgivare och relevanta universitet och högskolor,
Utredaren ska därför
- analysera de rättsliga förutsättningarna för att tillgängliggöra vissa personuppgifter i HOSP-registret genom direktåtkomst för Försäkringskassan, Läkemedelsverket, Universitets- och högskolerådet, privata vårdgivare och relevanta universitet och högskolor,
- bedöma och föreslå vilka ytterligare statliga myndigheter och andra verksamheter som har behov av och bör ges sådan direktåtkomst,
- bedöma om det bör ställas några särskilda krav för direktåtkomst för eventuella ytterligare aktörer och om det kräver ändringar i ändamålsbestämmelserna,
- analysera de rättsliga förutsättningarna för hälso- och sjukvårdshuvudmännen att få direktåtkomst till vissa uppgifter i registret i syfte att skapa förutsättningar för att bemanna kommunernas och regionernas krigsorganisationer,
- efter en avvägning mellan behov och integritetsskydd föreslå vilka personuppgifter som ska få behandlas av de aktörer som har föreslagits,
- analysera och bedöma om Socialstyrelsen kan ges möjlighet att medge direktåtkomst till andra myndigheter som har behov av uppgifter för ändamål i enlighet med HOSP-förordningen,
- i frågor som rör direktåtkomst bedöma om det finns andra alternativ till automatiserat elektroniskt utlämnande än direktåtkomst och i så fall även bedöma för- och nackdelar med sådant alternativ,
- analysera behovet av att ändra i tillämpliga bestämmelser om sekretess och sekretessgenombrott utifrån utredningsfrågorna om direktåtkomst,
Utredaren ska därför
Utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg har utrett och lämnat förslag som rör personuppgiftshantering inom och mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård. Utredningen har också sett över behovet av att göra ändringar i förordningen om register över hälso-och sjukvårdspersonal (HOSP-förordningen).
Utredningen föreslår bland annat
- att vård- och omsorgsgivare ska få ge andra fysiska personer elektronisk tillgång till patientuppgifter och sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation
- att de flesta uppgifterna i Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ska göras öppet sökbara via internet
- en bestämmelse i patientdatalagen som gör det möjligt för vårdgivare att ge någon utanför hälso- och sjukvården elektronisk tillgång till patientuppgifter
- att det tidigare lämnade förslaget om lagstiftning för sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation kompletteras med motsvarande bestämmelser om ombuds elektroniska tillgång
- att Socialstyrelsen ska göra det möjligt för allmänheten att genom en sökfunktion på internet kontrollera en persons behörighet i registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal det så kallade HOSP-registret.
- att Socialstyrelsen ska få besluta att medge en myndighet eller offentlig vårdgivare elektronisk tillgång till uppgifter i HOSP-registret genom direktåtkomst eller annat elektro-niskt utlämnande
- att Socialstyrelsen i enstaka fall ska få lämna ut uppgifter i registret genom annat elektroniskt utlämnande än direktåtkomst. Detta utan särskilt beslut och förhandssamråd med Integritetsskyddsmyndigheten.
- att tre nya ändamål för behandling av personuppgifter i HOSP-registret införs. Uppgifterna ska få behandlas:
- för att ge allmänheten upplysning om hälso- och sjukvårdspersonals behörighet.
- för att framställa statistik om hälso- och sjukvård enligt lagen om den officiella statistiken.
- för att kontrollera hälso- och sjukvårdspersonals identitet och behörighet vid handläggning av ärenden om dispens från begränsningar av förordnande och utlämnande av läkemedel.
Lagar och förordningar som föreslås
- Förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355)
- Förslag till förordning om ändring i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal
- Förslag till förordning om ändring i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641)
Utredningens sammanfattning
Många patienter och omsorgsmottagare behöver, t.ex. på grund av hög ålder eller funktionsnedsättningar, hjälp av någon annan för att klara det praktiska kring sina vård- och omsorgsprocesser. Utredningen föreslår därför att vård- och omsorgsgivare, med patientens eller omsorgsmottagarens medgivande, ska få ge andra fysiska personer (ombud) elektronisk tillgång till patientuppgifter och sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. I fråga om omsorgsmottagare handlar det om dokumentation av insatser för äldre och personer med funktionsnedsättningar. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2022.
Det är för bl.a. patientsäkerhetens skull viktigt att det är enkelt att kontrollera hälso- och sjukvårdspersonals legitimationer. Därför föreslår utredningen att de flesta uppgifterna i Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ska göras öppet sökbara via internet. Bara person- eller samordningsnummer ska få användas som sökbegrepp. Socialstyrelsen ska vidare enligt förslaget få medge andra myndigheter och vårdgivare elektronisk tillgång till uppgifterna i registret i de fall där tillgången via internet inte är tillräcklig. Förslagen innebär också att ändamålen för registret justeras något. Avsikten är att den som i dag har elektronisk tillgång till uppgifterna ska ha minst samma tillgång. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023.
Regioner och kommuner bör inte i dagsläget få elektronisk tillgång till uppgifterna i registret för att kunna bemanna sina krigsorganisationer. Det beror på att regioner och kommuner i dag i princip bara kan ha redan anställd personal i sina krigsorganisationer. Ändras det, kan det finnas skäl att ge sådan tillgång.
Ombuds elektroniska tillgång till patientuppgifter och sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation
Utredningen föreslår en bestämmelse i patientdatalagen som gör det möjligt för vårdgivare att, i enlighet med patientens medgivande, ge någon utanför hälso- och sjukvården (ett ombud) elektronisk tillgång till patientuppgifter. Bestämmelsen är frivillig för vårdgivare att använda.
Den elektroniska tillgången, genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande, får ges till en annan fysisk person som patienten uppger sig känna personligen. Den elektroniska tillgången får som mest omfatta de patientuppgifter som patienten själv får ha elektronisk tillgång till i dag. Den elektroniska tillgången ska på patientens begäran kunna begränsas till uppgifter registrerade efter ett visst datum eller vid en viss vårdenhet. Om någon inom hälso- och sjukvårdspersonalen får anledning att misstänka att patientens medgivande inte ger uttryck för patientens fria vilja eller att den enskilde varaktigt inte längre är i stånd att lämna ett sådant medgivande, är denne skyldig att genast anmäla detta till den vårdgivare som gett tillgången. Vårdgivaren har då att utreda om det finns skäl att avsluta den elektroniska tillgången. Motsvarande gäller om misstanken avser att patienten inte känner den som fått elektronisk tillgång personligen.
Läs hela sammanfattningen
Utredningen har tidigare föreslagit lagstiftning om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Utredningen föreslår nu att det förslaget kompletteras med motsvarande bestämmelser om ombuds elektroniska tillgång. Det innebär att omsorgsgivare får, med omsorgsmottagarens medgivande, ge någon utanför socialtjänsten tillgång till den dokumentation om insatser för äldre och personer med funktionsnedsättningar som är elektroniskt tillgänglig för andra omsorgs- och vårdgivare i systemet för sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation.
Eftersom det är frivilligt att anordna den elektroniska tillgången till vård- och omsorgsuppgifter bedöms förslagen i sig inte få några samhällsekonomiska konsekvenser. Fördelarna med förslagen överväger de integritetsrisker som finns.
Elektronisk tillgång till Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
En sökfunktion på internet för att kontrollera legitimationer
Utredningen föreslår att Socialstyrelsen ska göra det möjligt för allmänheten att genom en sökfunktion på internet kontrollera en persons behörighet i registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, det s.k. HOSP-registret. Socialstyrelsen bör tillhandahålla både en vanlig webbsida med en sökruta och ett öppet applikationsprogrammeringsgränssnitt, ett s.k. API, som gör det möjligt att automatiserat ställa frågor och få svar.
Bara person- och samordningsnummer ska få användas som sökbegrepp, eftersom det är viktigt att sökresultatet ger otvetydigt svar på om en viss person har en legitimation eller inte. Som resultat av sökningen ska bara få visas det angivna person- eller samordningsnumret och anknytande uppgifter i registret om namn, typ av legitimation och när den utfärdades samt omfattningen av legitimationen vid s.k. partiellt tillträde, yrke och specialitet. Sökresultatet ska vara begränsat till personuppgifter om den som har en gällande legitimation. Uppgifter om bl.a. folkbokföringsort, förskrivarkod, återkallade legitimationer, prövotid eller begränsningar av förskrivningsrätt ska inte vara tillgängliga på internet.
De behov av elektronisk tillgång till uppgifter i HOSP-registret som Försäkringskassan, Universitets- och högskolerådet och vissa universitet och högskolor har kan tillgodoses genom sökfunktionen på internet.
Socialstyrelsen får medge elektronisk tillgång när sökfunktionen på internet inte är tillräcklig
Utredningen föreslår att Socialstyrelsen ska få besluta att medge en myndighet eller offentlig vårdgivare elektronisk tillgång till uppgifter i HOSP-registret genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande. Direktåtkomst får medges bara om inte annat elektroniskt utlämnande är tillräckligt. Socialstyrelsen ska också få besluta att medge en privat vårdgivare tillgång till uppgifter i registret genom annat elektroniskt utlämnande än direktåtkomst. Den elektroniska tillgången får inte vara mer omfattande än vad myndigheten eller vårdgivaren behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.
Beslut om elektronisk tillgång ska fattas efter samråd med Integritetsskyddsmyndigheten och kan inte överklagas. Av Socialstyrelsens beslut ska framgå för vilka ändamål som tillgången får användas samt vilka uppgifter och vilka legitimerade yrken som tillgången får gälla. Om Socialstyrelsen fattat beslut om att ge elektronisk tillgång, är Socialstyrelsen skyldig att ge den tillgång som beslutats.
Den som medgetts elektronisk tillgång får inte behandla personuppgifterna för något annat ändamål än det för vilket de lämnats ut. E-hälsomyndigheten ska dock få behandla uppgifterna i den nationella läkemedelslistan i enlighet med ändamålen i 3 kap. 2–5 §§ lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista. Den som medgetts elektronisk tillgång ska se till att tillgången till personuppgifterna begränsas till vad varje användare behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter, att tillgång till personuppgifterna dokumenteras och kan kontrolleras samt att det görs systematiska och återkommande kontroller av om någon obehörigen kommer åt sådana uppgifter. Elektronisk tillgång får inte medges innan Socialstyrelsen har försäkrat sig om att frågorna om behörighet, åtkomstkontroll och säkerhet är lösta på ett sätt som är tillfredsställande ur integritetssynpunkt.
Utredningen föreslår även att Socialstyrelsen i enstaka fall ska få lämna ut uppgifter i registret genom annat elektroniskt utlämnande än direktåtkomst utan särskilt beslut och förhandssamråd med Integritetsskyddsmyndigheten.
De bestämmelser som i dag ger Inspektionen för vård och omsorg, Transportstyrelsen och offentliga vårdgivare möjlighet att ha direktåtkomst till uppgifter i registret ersätts av Socialstyrelsens möjlighet att besluta om elektronisk tillgång. Avsikten är att Socialstyrelsen, i de fall sökfunktionen på internet inte är tillräcklig, ska besluta att medge dessa myndigheter elektronisk tillgång i samma utsträckning som i dag. Även Läkemedelsverkets och E-hälsomyndighetens behov av elektronisk tillgång till uppgifter i registret bör tillgodoses genom ett sådant beslut av Socialstyrelsen.
Nya ändamål för HOSP-registret
Utredningen föreslår att tre nya ändamål för behandling av personuppgifter i HOSP-registret införs.
För det första ska uppgifterna, för att möjliggöra sökfunktionen på internet, få behandlas för att ge allmänheten upplysning om hälso- och sjukvårdspersonals behörighet. För det andra ska uppgifterna få behandlas för att framställa statistik om hälso- och sjukvård enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken. För det tredje ska uppgifterna få behandlas för att kontrollera hälso- och sjukvårdspersonals identitet och behörighet vid handläggning av ärenden om dispens från begränsningar av förordnande och utlämnande av läkemedel.
De ändamål som i dag möjliggör behandling av personuppgifter för utlämnande av uppgifter till E-hälsomyndigheten ersätts med ett ändamål om att lämna uppgifter som behövs för E-hälsomyndighetens kontroll av hälso- och sjukvårdspersonals identitet och behörighet i enlighet med författning eller regeringsuppdrag.
Justering i sekretesslagstiftningen
Den s.k. folkbokföringssekretessen enligt 22 kap. 1 § första stycket 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska enligt utredningens förslag inte vara tillämplig när Socialstyrelsen gör sökfunktionen tillgänglig för allmänheten eller ger den elektroniska tillgång som Socialstyrelsen beslutat om.
Konsekvenser
Ett genomförande av förslagen kommer att ha positiva effekter för patientsäkerheten, Socialstyrelsen och de som kontrollerar uppgifter i HOSP-registret.
Förslagen förväntas inte medföra några samhällsekonomiska kostnader, utöver vissa initiala kostnader för teknikanpassning och ändrade rutiner som uppvägs av de besparingar som effektiviseringen ger på lite längre sikt. Fördelarna med förslagen överväger de integritetsrisker som finns.
Innehåll — 18 kapitel, 325 sidor
- Sammanfattning
- 1 Författningsförslag
- 1.1 Förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355)
- 1.2 Ändring i förslaget till lag (0000:000) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning
- 1.3 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal
- 1.4 Förslag till förordning om ändring i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641)
- 2 Utredningens uppdrag och arbete
- 2.1 Utredningens uppdrag
- 2.2 Utredningens delbetänkande innehåller bakgrundsinformation
- 2.3 Utredningens arbete
- 2.4 Slutbetänkandets disposition
- BAKGRUND
- 3 Elektronisk tillgång till personuppgifter
- 3.1 Inledning
- 3.2 Innebörden av direktåtkomst och annat elektroniskt utlämnande
- 3.3 Elektronisk tillgång och dataskydd
- 4 Patientens elektroniska tillgång till sina patientuppgifter
- 4.1 Inledning
- 4.2 Allmänt om invånarnas användning av e-hälsotjänster
- 4.3 Användning av 1177 Vårdguidens e-tjänst Journalen
- 4.4 Inledning om gällande rätt
- 4.5 Skyldigheten att föra patientjournal
- 4.6 Innehållet i en patientjournal
- 4.7 Patientjournaler är allmänna handlingar
- 4.8 Patientuppgifter omfattas av sekretess och tystnadsplikt
- 4.9 Patientens rätt att medge annan tillgång till sina patientuppgifter
- 4.10 Sekretess och möjligheten att medge annan tillgång till patientuppgifter för patienter som har legala ställföreträdare
- 4.11 Patienters direktåtkomst till patientuppgifter
- 4.12 Direktåtkomst för patienter och deras ombud enligt lagen om nationell läkemedelslista
- 5 Tillgång till HOSP-registret
- 5.1 Inledning
- 5.2 Behörighetskontroll av hälso- och sjukvårdspersonal
- 5.3 Sekretess och sekretessbrytande reglering
- ÖVERVÄGANDEN och FÖRSLAG
- 6 Ombuds elektroniska tillgång till vård- och omsorgsuppgifter
- 6.1 Inledning
- 6.2 Integritetsanalys
- 6.3 Reglering i lag
- 6.4 Elektronisk tillgång för patienters ombud
- 6.5 Möjlighet att ge ombud elektronisk tillgång till sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation
- 6.6 Förhållandet till dataskyddsförordningen
- 6.7 Förhållandet till sekretess och tystnadsplikt
- 7 HOSP-registret på internet
- 7.1 Inledning
- 7.2 Allmänhetens behov av att kunna söka uppgifterna på internet
- 7.3 Andra positiva effekter av att uppgifterna kan sökas på internet
- 7.4 Integritetsrisker och integritetsstärkande åtgärder
- 7.5 Avvägning mellan behov och integritetsrisker
- 7.6 En sökfunktion på internet för att kontrollera legitimationer
- 7.7 Bara personnummer och samordningsnummer får användas som sökbegrepp
- 7.8 Vilka uppgifter bör visas i sökresultatet?
- 7.9 Ett nytt ändamål för HOSP-registret
- 7.10 Förhållandet till dataskyddslagstiftningen
- 7.11 Ändringar i sekretesslagstiftningen
- 8 Annan elektronisk tillgång till HOSP-registret
- 8.1 Inledning
- 8.2 Direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande
- 8.3 Socialstyrelsens möjligheter att medge elektronisk tillgång
- 8.4 Utlämnanden i enstaka fall genom annat elektroniskt utlämnande än direktåtkomst
- 8.5 Utökad elektronisk tillgång för vissa aktörer
- 8.6 De myndigheter som i dag får ha direktåtkomst
- 8.7 Nya ändamål för HOSP-registret
- 8.8 Ändamål om planering för bemanning av krigsorganisationer
- 9 Konsekvenser av förslagen
- 9.1 Inledning
- 9.2 Förslagen om ombuds elektroniska tillgång till patientuppgifter och sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation
- 9.3 Förslagen gällande HOSP-registret
- 10 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
- 10.1 Förslagen om ombuds elektroniska tillgång till patientuppgifter och sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation
- 10.2 Förslagen om elektronisk tillgång till HOSP-registret
- 11 Författningskommentar
- 11.1 Förslaget till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355)
- 11.2 Ändring i förslaget till lag (0000:000) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning
- Bilaga 1 Kommittédirektiv 2019:37
- Bilaga 2 Kommittédirektiv 2020:112
- Bilaga 3 Förordning (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal
- Bilaga 4 Frågeställningar för fortsatt utredning ur ett dataskydds- eller sekretessperspektiv
- 29 okt 2020Tilläggsdirektiv Dir. 2020:112
- 1 jan 2022Betänkande SOU 2021:39
