Nej till motioner om forskning (UbU13)

I detta ärende behandlar utskottet 77 motionsyrkanden om forskning från allmänna motionstiden 2025/26. Av dessa bereds 63 förenklat eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden. En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilaga 1. Motionsyrkanden som bereds förenklat finns i bilaga 2.

Motionsyrkandena tar upp vissa övergripande forskningsfrågor och sär­skilda forskningssatsningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottets ställningstagande

Utskottets ställningstagande

Riksdagen avslår motionsyrkanden om vissa övergripande forskningsfrågor.

Jämför reservation 1 (S) och 2 (C).

I kommittémotion 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 115 understryker motionärerna vikten av forskning och innovation som både svarar upp mot samhällsutmaningar och drivs av nyfikenhet.

I kommittémotion 2025/26:3189 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 18 framhåller motionärerna vikten av att stärka den fria forskningen genom att minska kraven på medfinansiering för statliga externa forskningsmedel till lärosätena och stärka möjligheterna att låta privata medel betala för forsk­ningen.

I motion 2025/26:1251 av Denis Begic (S) vill motionären se en årlig internationell konferens mot forskningsförnekelse, med syfte att bl.a. öka tilliten till vetenskapen och skapa gemensamma strategier mot desinformation.

I propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) presenterade regeringen forskningspolitiken för åren 2025–2028. Propositionen omfattar såväl forskning som innovation. Utgångs­punkten för satsningarna som presenteras i propositionen är excellens, interna­tionalisering och innovation.

Regeringen redovisar i propositionen satsningar på fri forskning av högsta kvalitet. Regeringen anger vidare bl.a. att vissa samhälls­utmaningar behöver fokuserade satsningar på forskning och innovation, inklusive praktiknära forskning. Det handlar t.ex. om bioekonomi, miljö och klimat, hälsa samt samhällsområden med stora behov av praktiknära forskning och ny kunskap, exempelvis inom brottslighet, socialtjänst, skola och vård.

I forskningspropositionen 2024 angav regeringen att det befintliga över­gripande forskningspolitiska målet ska fortsätta gälla: Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskaps­nation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrens­kraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.

Till det övergripande målet finns det delmål. Bakgrunden till de nu delvis justerade delmålen var enligt regeringen behovet av att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft och tydliggöra långsiktigt höga investeringar i forskning och utveckling (FoU) från både offentliga och privata aktörer samt att följa upp svensk forskningskvalitet och innovation. I propositionen pekade regeringen ut följande uppföljningsbara delmål för kommande tioårsperiod:

• Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och vara bland de främsta länderna vad gäller utgifter för forskning och utveckling som andel av BNP.

• Svensk forskning ska hålla hög kvalitet.

• Sverige ska vara ett av världens främsta innovationsländer.

Riksdagen fattade beslut om propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60, bet. 2024/25:UbU15, rskr. 2024/25:219) den 22 maj 2025.

Forskningens frihet är reglerad i grundlagen (2 kap. 18 § regeringsformen), där det framgår att forskningens frihet är skyddad enligt bestämmelser som meddelas i lag. En sådan bestämmelse finns i 1 kap. högskolelagen (1992:1434) som anger att det som allmänna principer för forskningen ska gälla att forskningsproblem får fritt väljas, forskningsmetoder får fritt utvecklas och att forskningsresultat får fritt publiceras (1 kap. 6 § andra stycket). Av högskolelagen framgår vidare att det i högskolornas verksamhet som allmän princip ska gälla att den akademiska friheten ska främjas och värnas (1 kap. 6 § första stycket).

Regeringen beslutade den 24 april 2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera det nuvarande regelverket och vid behov föreslå ändringar i regelverket som syftar till att stärka skyddet av forskares och lärares individu­ella akademiska frihet. Utredaren ska även undersöka behovet av att stärka stödet till forskare och lärare i frågor som gäller deras akademiska frihet. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2026 (dir. 2025:42).

Forskning i Sverige finansieras med en blandning av direkta anslag och externa medel från offentliga och privata finansiärer. Den största statliga utgifts­posten för forskning utgörs av de direkta anslagen till universitet och högskolor, där en majoritet av medlen är avsedda för att möjliggöra fri forskning. Externa forskningsmedel kräver i vissa fall s.k. medfinansiering från lärosätena, t.ex. när det gäller medel från EU och vissa privata finansiärer. Detta finansieras med de direkta anslagen (prop. 2024/25:60).

Medfinansiering (även kallat samfinansiering) kan beskrivas som ett explicit krav från en finansiär att den som ansöker om finansiering själv ska stå för vissa delar av projektets kostnader. Denna typ av krav är vanligt förekommande (och regleras delvis av statsstödsförordningar) när det gäller bidrag till företag. Det är däremot inte lika vanligt med krav på att lärosäten ska använda sin basfinansiering för medfinansiering av externt finansierade projekt (SOU 2023:59).

Den främsta finansieringskällan för forskning och utveckling (FoU) inom högskolesektorn är de direkta statliga anslagen som 2023 uppgick till 18,9 miljarder kronor, vilket motsvarade 39,5 procent av högskolesektorns totala finansiering. Den näst största källan är de statliga forskningsråden (Veten­skaps­rådet, Forte, Formas och Vinnova) som stod för 8,7 miljarder kronor, vilket utgjorde 18,1 procent av högskolesektorns finansiering. Den tredje största finansieringskällan för högskolans FoU är de privata icke vinstdrivande organisationerna. Dessa organisationer består av stiftelser och fonder i både Sverige och utlandet. År 2023 stod de för 7,5 miljarder kronor, vilket utgjorde knappt 16 procent av finansieringen (Vetenskapsrådet, Forsknings­barometern 2025).

Frågan om organisationen för statlig forskningsfinansiering har nyligen utretts. I oktober 2023 lämnades betänkandet Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation (SOU 2023:59). Betänkandet har remitterats. Regeringen angav i forskningspropositionen 2024 att den avser att innan nästa forskningspolitiska proposition återkomma i frågan om att säker­ställa att de statliga forskningsfinansiärerna bidrar till en ändamålsenlig och effektiv finansiering av forskning och ett innovationssystem med hög kvalitet.

Av förordningen (2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet framgår att myndig­heten bl.a. har till uppgift att ansvara övergripande för samordning av kommunikation om forskning och forskningsresultat samt för att ta initiativ till att etiska frågor uppmärksammas vid forskning och förmedla information om forskningsetiska frågor.

Vetenskapsrådet anordnar återkommande konferensen Forskningspolitiska dagen som vänder sig till aktörer engagerade i forskningsfrågor. Enligt programmet har årets konferens temat kompetens, kunskap och excellens där forskningens bidrag till ett öppet och robust samhälle står i centrum. Diskussion­erna kommer att omfatta forskningens roll för att bidra till ny kunskap för att lösa samhällsutmaningar, stärka konkurrenskraften och stödja kunskapsbaserat beslutsfattande (vr.se).

Utskottets ställningstagande

Det gällande övergripande forskningspolitiska målet anger att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskaps­nation där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrens­kraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.

I samband med riksdagsbehandlingen av regeringens proposition Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) uttalade utskottet att det var positivt till detta övergripande mål. Likaså välkomnade utskottet att utgångspunkten för angivna forskningssatsningar är excellens, internationalisering och innovation. Sammanfattningsvis ansåg utskottet att de principer som regeringen lyfte fram som utgångspunkt för de presenterade satsningarna var väl valda och det ställde sig bakom regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (bet. 2024/25:UbU15, rskr. 2024/25:219). Utskottet har ingen annan uppfattning än den som då redovisades. Utskottet kan också konstatera att regeringen i den nämnda propositionen bl.a. presenterade satsningar på fri forskning och på forskning och innovation inom vissa samhällsutmaningar, inklusive praktik­nära forskning.

När det gäller frågan om formerna för finansiering av forskning inom högskole­sektorn finansieras forskningen i dag av en mängd källor och finansiärer, såsom statliga direkta anslag, statliga forskningsråd men även bl.a. privata icke vinstdrivande organisationer. Frågan om organisationen för statlig forskningsfinansiering har nyligen utretts och utskottet har noterat att regeringen har angett att den avser att återkomma i frågan om att säkerställa att de statliga forskningsfinansiärerna bidrar till en ändamålsenlig och effektiv finansiering av forskning och ett innovationssystem med hög kvalitet.

Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet har i uppdrag att bl.a. ansvara övergripande för kommunikation om forskning och forskningsresultat samt uppmärksamma forskningsetiska frågor.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser samt pågående och aviserat arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1251 (S), 2025/26:3189 (C) yrkande 18 och 2025/26:3810 (S) yrkande 115.

Riksdagen avslår yrkanden om särskilda forskningssatsningar.

Jämför reservation 3 (S), 4 (V) och 5 (MP).

I kommittémotion 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 104 anser motionärerna att Sverige behöver flytta fram positionen i AI-utvecklingen. Det bör övervägas att ge ett lärosäte i uppdrag att leda ett resurs­centrum för AI-utveckling i syfte att forska på AI samt dess användande inom utbildningssektorn.

I motion 2025/26:1507 Jörgen Berglund (M) yrkande 2 önskar motionären en satsning på forskningen på Mittuniversitetet om s.k. fiberbankar och havs­miljögifter.

I kommittémotion 2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 40 uppmärksammar motionärerna behovet av forskning om hur vi människor påverkas av vår boendemiljö och hur den goda bostaden kan främjas.

I motion 2025/26:2199 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) vill motionären se över möjligheten att stödja forskning för att ta fram en screening för att upptäcka de typer av cancer som går att se på ett tidigt stadium.

I motion 2025/26:1169 av Anne-Li Sjölund (C) framhåller motionären behovet av forskning om behandlings- och rehabiliteringsinsatser vid s.k. cytostatika­inducerad neuropati.

Forskning om humaniora m.m.

I kommittémotion 2025/26:3365 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 20 uppmärksammar motionärerna vikten av samhällsvetenskaplig, humanistisk och konstnärlig forskning, bl.a. för att få en ökad förståelse för vårt samhälle och den generella allmänbildningen.

I motion 2025/26:933 av Jamal El-Haj (-) yrkande 2 efterfrågar motionären forskning om semitiska språk och dessas historiska betydelse.

I kommittémotion 2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 25 efterfrågar motionärerna ett forskningsprogram med särskild inriktning på idrott och fysisk aktivitet inom t.ex. områden som graviditet och idrottskarriär, parasport och intellektuell funktionsnedsättning. Enligt motionärerna är den efterfrågade forskningen ett sätt att investera i ett tryggare, mer jämlikt och mer hållbart idrottsliv.

I kommittémotion 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 125 efterfrågar motionärerna ökad polisiär grundforskning. Motionärerna anser att den svenska forskningen är eftersatt och menar att det behövs en stabilare akademisk grund för ett evidensbaserat polisarbete.

I kommittémotion 2025/26:2788 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 7 vill motionärerna se en utredning av möjligheterna att inrätta ett institut för polis­vetenskaplig forskning. Motionärerna önskar bl.a. att polisvetenskap ska vara ett eget forskningsämne, inom vilket poliser kan doktorera och forska.

Rymdforskning m.m.

I kommittémotion 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 95 uppmärksammar motionärerna vikten av att utveckla den nationella förmågan i rymdfrågor. Motionärerna anser bl.a. att detta bör göras i samspel med den nationella rymdstrategin.

De forskningsfinansierande myndigheterna ska stödja de forskningsområden som anges i myndigheternas instruktioner. Exempelvis anges i Vetenskaps­rådets instruktion att forskningsrådet ska ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Rådet ska också bl.a. stödja forskarinitierad forskning och initiera och stödja ämnes­övergripande satsningar på forskning. Av Veten­skapsrådets årsredovisning 2024 framgår att rådet under detta år betalade ut 8,5 miljarder kronor i stöd till i huvudsak grundforskning inom samtliga veten­skapsområden. I årsredovis­ningen anges även att i en majoritet av Vetenskaps­rådets utlysningar om stöd får forskarna fritt formulera forsknings­idéer i sina ansökningar, s.k. forskar­initierad forskning. Fria projekt­bidrag, dvs. bidrag som inte är avgränsade till ett särskilt forsknings­område eller en tematisk inriktning, är den bidragsform som omfattar flest ansökningar och mest pengar.

I de forskningsfinansierande myndigheternas regleringsbrev anges närmare detaljer om mål, uppdrag till myndigheten, återrapporterings­krav och hur anslagsmedlen får användas.

Det finns även andra myndigheter som inom ramen för sin verksamhet fördelar medel för forskning och innovation. Förutom myndigheter finns det också olika typer av stiftelser och fonder som fördelar betydande belopp till forskning. Vidare finns det forskningsmedel att söka inom EU. Företags­sektorns utgifter för forskning och utveckling (FoU) utgör den största andelen av Sveriges totala utgifter för FoU.

Lärosätena avgör själva om fördelningen av sina anslag för forskning och utbildning på forskarnivå på olika forskningsområden och forskningsprojekt.

I forskningspropositionen 2024 presenterade regeringen forsknings­politiken för åren 2025–2028 med fördelning av anslagsökningar för lärosäten och forsknings­finansiärer och för olika forskningsområden (se samman­fattande tabell 4.1 i propositionen). Villkor för fördelning av medlen ges i regleringsbrev för de aktuella myndigheterna.

Regeringen framförde i propositionen att det är angeläget att ökade forskningsanslag, i likhet med andra satsningar på forskning, fördelas på ett sådant sätt att de bidrar till att de övergripande målen om excellens, innovation och internationalisering uppnås. Regeringens avsåg därför att fördela ökade medel till forskningsanslag till de områden och de lärosäten som bäst kan uppfylla målen. I syfte att höja kvaliteten eftersträvar regeringen en större konkurrensutsättning av de direkta forskningsanslagen till universitet och högskolor.

I forskningspropositionen 2024 redogör regeringen för införandet av de nationella forskningsprogrammen. Det var i den forskningspolitiska proposi­tionen från 2016 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50) som regeringen presenterade ett nytt finansieringsinstrument kallat nationella forskningsprogram. Syftet med instrumentet var att möta behovet av strategiska forskningssatsningar som kan bidra till att hantera olika samhällsutmaningar. De nationella forsknings­programmen bedömdes även kunna bidra till tvärvetenskaplig och tvär­sektoriell samverkan samt stärka sambandet mellan forskning och högre utbildning. Regeringen bedömde vidare att de nationella forsknings­programmen skulle vara tioåriga satsningar för att skapa långsiktighet i genomförandet, samt att de skulle genomföras i linje med en strategisk forskningsagenda.

I forskningspropositionen 2024 anger regeringen att inriktningen för några av de befintliga forskningsprogrammen kommer att justeras och tiden förlängs. Dessutom aviseras några nya forskningsprogram.

I forskningspropositionen 2024 redogör regeringen även för satsningen på strategiska forskningsområden, som aviserades i den forskningspolitiska propositionen 2008. Under 2024 fördelades ca 1,9 miljarder kronor till ett fyrtiotal forskningsmiljöer, öronmärkta i lärosätenas anslag till forskning och utbildning på forskarnivå. Motivet till satsningen var att det enligt regeringen behövdes en kraftsamling där svensk forskning fokuserades och speciali­serades på områden där den bedömdes ha särskilda möjligheter för att Sverige skulle kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Modellen med strategiska forsknings­områden innebar att det gjordes en kvalitetsgranskning av forsknings­finansiärerna innan beslut om medel fattades av regeringen. Resurserna tilldelades för en längre tidsperiod och blev en del av lärosätenas direkta forskningsanslag, vilket innebar att lärosätet stod bakom ansökan och hade gjort en strategisk prioritering, enligt regeringen.

Regeringen anger vidare att den fortfarande anser att de strategiska forsknings­områdena ger möjlighet till kraftsamling och profilering av svensk forskning och är ett viktigt komplement till forskningssatsningarna som kanaliseras via forskningsråden. Att fördela medel till strategiska forsknings­områden innebär också att delar av de ökade anslagen till forskning och utbildning på forskar­nivå fördelas genom sakkunniggranskning. Regeringen avser därför att införa nya strategiska forskningsområden som lärosätena får ansöka om i konkurrens, t.ex. området hälsa, life science och artificiell intelligens. Medlen för områdena ska fördelas i konkurrens där lärosäten får ansöka om dem (prop. 2024/25:60). Vetenskapsrådet har fått i uppdrag att utlysa, kvalitetsutvärdera och bedöma ansökningar till de nya strategiska forskningsområdena (Utbildningsdepartementet, pressmeddelande, 2025-03-10).

I det följande beskrivs övergripande vissa forskningsområden och forsknings­satsningar som har koppling till de frågor som tas upp i ovanstående motions­yrkanden.

Vetenskapsrådet har i uppdrag att under åren 2026–2028 nationellt samordna arbetet med att främja användningen av artificiell intelligens inom forskningen genom att kartlägga behov, möjligheter och hinder. Syftet är att möjliggöra och säkerställa att användningen av AI-baserade lösningar genom hela forsknings­processen sker i enlighet med vetenskaplig excellens, forsknings­integritet, öppenhet, reproducerbarhet och forskningssäkerhet samt att säker­ställa att användningen sker inom ramen för befintliga lagar och regelverk. I uppdraget, som ska redovisas årligen, ingår också att genomföra en inter­nationell omvärldsanalys och verka för internationella samarbeten inom området (regeringsbeslut 2025-09-18, U2025/01836).

Nordiska ministerrådets forskningsorganisation Nordforsk har beviljat finansiering med ca 300 miljoner norska kronor för 17 forskningsprojekt inom området ansvarsfull användning av artificiell intelligens (Nordforsk, nyhet, 2025-12-02, nordforsk.org). Svenska Forte är en av elva forsknings­finansiärer som deltar i satsningen (forte.se).

Regeringen beslutade den 7 december 2023 att tillsätta en kommitté med uppdrag att identifiera behov av och lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen och användningen av artificiell intelligens (AI) i Sverige på ett hållbart och säkert sätt (dir. 2023:164). Kommittén, som antog namnet AI-kommissionen, överlämnade sin rapport AI-kommissionens Färdplan för Sverige i november 2024 (SOU 2025:12). Regeringen har aviserat att den våren 2026 kommer att lansera en nationell AI-strategi för att stärka Sveriges välfärd, konkurrenskraft och innovation. Denna strategi är en del av Digitaliserings­strategin 2025–2030 som presenterades i maj 2025 (Finans­departementet, artikel, 2025-12-09).

Av instruktionen för Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls­byggande, Formas, (förordning 2009:1024) framgår att myndigheten ska främja och stödja grund­forskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. På Formas webbplats anges att det nationella forskningsprogrammet om hav och vatten, som startade 2021, ska bidra till arbetet med att hantera utmaningarna på havs- och vatten­området. Vidare sägs att programmet ska vara ett komplement till bl.a. de nationella forskningsprogrammen om klimat, livsmedel respektive hållbart samhälls­byggande samt möjliggöra synergier med Sveriges olika engagemang inom EU:s ramprogram för forskning och innovation samt genomförandet av FN:s årtionde för havsforskning. Programmet har en s.k. strategisk forsknings­agenda som ligger till grund för utlysningar och andra aktiviteter (formas.se).

I den forskningspolitiska propositionen 2024 aviserar regeringen att det nationella forskningsprogrammet om hav och vatten ska förstärkas. Vidare anges att inom ramen för programmet får ytterligare fokus läggas på att stärka kunskapen om vattensystemen från källa till hav, i linje med propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske (prop. 2023/24:156). Regeringen anger att syftet är att motverka övergödning och spridning av farliga ämnen, ge säker tillgång till vatten av rätt kvantitet och kvalitet samt gynna och skydda biologisk mångfald. Den vetenskapliga basen behöver stärkas med kunskapsunderlag och verktyg för målinriktad havs- och vatten­förvaltning, effektiv övervakning och uppföljning av åtgärder, enligt regeringen.

Av Formas regleringsbrev för 2026 framgår att minst 80 miljoner kronor ska användas till det nationella forskningsprogrammet om hav och vatten (regeringsbeslut 2025-12-18).

Forskning om hälsa och välfärd m.m.

Forskning om byggande m.m.

Formas ansvarar för det nationella forskningsprogrammet om hållbart samhälls­byggande som inrättades 2017. I forsk­ningspropositionen 2024 anger regeringen att programmet ska förlängas med två år och ges en delvis justerad inriktning. En utvärdering av programmet ska dessutom genomföras 2027, som kan ge underlag för framtida satsningar på forskning och innovation. Av Formas webbplats framgår att programmet ska ta fram kunskap för nya lösningar inom samtliga samhällssektorer och bidra till att skapa ett säkert, tryggt, hållbart och inkluderande samhälle. I Formas strategiska forsknings­agenda för programmet från 2021 anges bl.a. följande prioriterade teman för programmet: hållbara boende- och vistelse­miljöer, människors hälsa och välbefinnande, säkerhet och trygghet för människor och samhällen.

Enligt regleringsbrev för Formas 2026 ska minst 135 miljoner kronor an­vändas till det nationella forskningsprogrammet om hållbart samhälls­byggande i enlighet med den justerade inriktningen i forskningspropositionen 2024 (regeringsbeslut 2025-12-18).

Cancerforskning m.m.

Forskningsfinansiären Forte har enligt sin instruktion till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsstyrd forskning inom bl.a. social- och folk­hälso­vetenskap (förordning 2007:1431). Forskning inom hälsoområdet om­fattar förekomst av sjukdomar och vilka faktorer som påverkar risken för att drabbas samt insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa m.m. Även vårdforskning som syftar till att utveckla vården och omsorg ingår i området hälsa (forte.se).

I budgetpropositionen för 2026 föreslog regeringen en fortsatt satsning om ytterligare 500 miljoner kronor på cancerområdet, och totalt avsätts 1,5 miljarder kronor under 2026 på området. Medlen kommer att användas till att implementera den uppdaterade nationella cancerstrategin som ska lägga grunden för en förstärkning av cancervården i sin helhet (Socialdepartementet, artikel, 2025-10-08). Riksdagen fattade beslut enligt regeringens förslag (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9, bet. 2025/26:SoU1, rskr. 2025/26:114).

Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram rekommendationer om nationella screening­program. Det är dock upp till varje region att bestämma om och när ett screeningprogram ska startas (socialstyrelsen.se).

Regeringen presenterade i januari 2026 en ny nationell cancerstrategi. Ett av dess övergripande mål är att minska risken för cancer och öka tidig upptäckt. Flera myndigheter får nya uppdrag i samband med införandet av strategin, bl.a. ska Socialstyrelsen stärka arbetet med screening­rekommenda­tioner (Social­departementet, pressmeddelande, 2026-01-17).

Forskning om humaniora m.m.

På Vetenskapsrådets webbplats framgår att myndigheten ger stöd till forskning inom hela det humanistisk-samhällsvetenskapliga ­området, t.ex. rätts­veten­skap, religionsvetenskap, historia, språk, litteratur, filosofi, ekonomi, sociologi och statsvetenskap.

I forskningspropositionen 2024 angavs att det bildningslyft som startade 2021 och genomförs av Vetenskapsrådet ska förlängas i fyra år. Av Veten­skapsrådets regleringsbrev för 2025 framgår att myndigheten ska fortsatt utlysa medel för humanistisk forskning, i en förlängning och förstärkning av Bildnings­lyftet. Forskningen ska bidra till att hantera samhällsutmaningar som inte enbart kan lösas genom teknisk eller natur­vetenskaplig utveckling, utan som kan kräva en tvärvetenskaplig ansats och kunskaper inom humaniora, enligt regleringsbrevet (regeringsbeslut 2025-05-28).

Av Vetenskapsrådets regleringsbrev för 2026 framgår vidare att medel avsätts för forskning inom humaniora i flera avseenden. Forskning specifikt inom humaniora och samhällsvetenskap bör finansieras med minst 343 miljoner kronor från anslaget 3.1 Vetenskapsrådet: Forskning och forsknings­information och en satsning på ett bildningslyft inom humaniora ska finansieras med minst 35 miljoner kronor. För forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap ska minst 30 miljoner kronor avsättas (regeringsbeslut 2025-12-18).

Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) har i likhet med de övriga statliga lärosätena ett anslag för forskning och utbildning på forskarnivå (anslaget 2:38). Av den senaste årsredovisningen från GIH (2024) framgår bl.a. att idrotts­vetenskaplig forskning om människan i rörelse bedrivs på lärosätet utifrån i huvudsak medicinska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga frågeställningar inom ett antal kunskapsområden, såsom t.ex. fysisk aktivitet, hållbarhet och hälsa samt idrotten i samhället.

Centrum för idrottsforskning (CIF) är administrativt knutet till GIH och har till uppgift enligt förordningen (2002:787) om Centrum för idrottsforskning att initiera, samordna, stödja och informera om forskning inom idrottens område samt att ansvara för uppföljning av statens stöd till idrotten. CIF har även i uppdrag av regeringen att driva en kunskapsplattform för anläggningar och utemiljöer för idrott och fritid, samt att för idrottsområdet följa upp funktions­hinderspolitiken (GIH, Årsredovisning 2024).

Idrottsforskning bedrivs vidare vid ett flertal lärosäten, t.ex. Umeå universitet och Örebro universitet.

Brottsförebyggande rådet (Brå) har enligt sin instruktion (förordning 2016:1201) bl.a. till uppgift att bidra till kunskapsutvecklingen inom rätts­väsendet och det kriminalpolitiska området samt att främja brottsföre­byggande arbete. Myndigheten ska bl.a. bidra till att verksamheterna inom det kriminal­politiska området bedrivs kunskapsbaserat t.ex. genom att samman­ställa och till­gängliggöra nytillkommen forskning om svensk polis och svensk polis­verksamhet. Myndighetens senaste sammanställning av svensk polis­forskning, som finns tillgänglig på Brås webbplats, innehåller forskning fram till 2024. Två tredjedelar av publikationerna innehåller temat polisiära metoder och arbetssätt (bra.se).

Det finns ett antal lärossätesanknutna centrum för forskning om polisfrågor. Information om dessa ges vid respektive lärosätes webbplats. Exempelvis finns Centrum för polisforskning (SPF) vid Uppsala universitet vars syfte anges vara att tillvarata universitetets möjligheter att samordna polisforskning och högre polis­utbildning, i strävan efter att bli en nationell kunskapspartner och en internationellt ledande forskningsnod inom polisforskning och forskning som är relevant för polisen. Vid Linnéuniversitetet i Växjö beskrivs Centrum för polisforskning och utveckling (CPU) som en tvärvetenskaplig forsknings­miljö vid institutionen för kriminologi och polisiärt arbete där det bedrivs praktik­nära forsknings- och utvecklingsprojekt relaterade till polis­verksam­heten och andra myndigheter, exempelvis kommuner. Även Umeå universitet, Hög­skolan i Borås och Malmö universitet har särskilda enheter för forskning om polisfrågor.

Vidare ansvarar Vetenskapsrådet för ett nationellt forskningsprogram om brottslighet som pågår under perioden 2021–2030. Programmet inrättades mot bakgrund av ett stort antal utmaningar inom det brottsförebyggande, brotts­bekämpande och trygghetsskapande området, enligt regeringen i forsknings­propositionen 2024. Regeringen menar att forsknings­programmet fortsatt ska ha en bred inriktning och att det praktiknära perspektivet samtidigt ska stärkas. För det senare beräknas medel avsättas 2027 inom ramen för anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå till universitet och högskolor.

Av Vetenskapsrådets regleringsbrev för 2026 framgår att minst 75 miljoner kronor ska avsättas för satsningen på det nationella forskningsprogrammet inom brottslighet (regeringsbeslut 2025-12-18).

Rymdforskning m.m.

Myndigheten Rymdstyrelsen har till uppgift att främja utvecklingen av svensk rymdverksamhet och rymdforskning (förordning [2007:1115] med instruktion för Rymdstyrelsen). I detta uppdrag ingår flera delar, t.ex. att myndigheten ska fördela statligt stöd till rymdforskning, rymdtekniskt utvecklingsarbete och fjärranalysverksamhet. Rymdstyrelsen ska bl.a. främja svensk rymdrelaterad industri och forskning samt övrig användning av rymdtekniska tillämpningar, stödja insatser som ökar efterfrågan på svensk kompetens och svenska tjänster och produkter med anknytning till rymdverksamhet och rymdforskning.

Regeringen presenterade i maj 2018 en nationell strategi för svensk rymdverksamhet i skrivelsen En strategi för svensk rymdverksamhet. I skrivelsen redovisades långsiktiga strategiska mål för att stärka denna verksamhet och de insatser som regeringen avsåg att göra för att arbeta med målen. Riksdagen behandlade strategin i november 2018 (skr. 2017/18:259, bet. 2018/19:UbU3, rskr. 2018/19:45).

I forskningspropositionen 2024 angav regeringen att den genom flera initiativ stärker rymdförmågan för att Sverige ska kunna vara en konkurrens­kraftig rymd- och kunskapsnation. Regeringen beslutade sedan i april 2025 att ge Rymdstyrelsen i uppdrag att inrätta ett nationellt satellit­program, ett nationellt program för forskning och utveckling av rymdteknik med dubbla användnings­områden och ett nationellt rymd­dataprogram (Utbildnings­departementet, pressmeddelande, 2025-04-11, Vetenskaps­rådets reglerings­brev för 2025, regeringsbeslut 2025-04-10).

Regeringen angav vidare i forskningspropositionen 2024 att den långsiktiga kompetensförsörjningen inom rymdområdet och närliggande forsknings­discipliner behövde säkras och att en nationell forskarskola med fokus på Sveriges behov inom rymdområdet därför skulle inrättas. Rymdstyrelsen fick i april 2025 i uppdrag att förbereda finansiering av en nationell forskarskola med fokus på rymden. Satsningen anges bl.a. syfta till att stärka den svenska rymdforskningens internationella ställning och säkra den långsiktiga kompe­tensförsörjningen inom området (Utbildningsdepartementet, pressme­ddelande, 2025-04-11, Vetenskapsrådets regleringsbrev för 2025, regerings­beslut 2025-04-10).

Av Rymdstyrelsens regleringsbrev 2026 framgår att minst 10 miljoner kronor av myndighetens forskningsmedel ska användas för finansiering av en nationell forskarskola inom rymdområdet, i enlighet med vad som presenteras i forskningspropositionen 2024 (regeringsbeslut 2025-12-18).

Utskottets ställningstagande

När det gäller yrkanden med önskemål om forskningssatsningar kan utskottet konstatera utifrån informationen ovan att det finns flera exempel på pågående forskning och verksamhet inom de områden som efterfrågas i yrkandena. Utskottet kan också påminna om att forskning finansieras på flera sätt, bl.a. via anslag till universitet och högskolor och via anslag till de statliga forsk­nings­finansiärerna som ska fördela medel till angivna vetenskaps­områden. Av t.ex. Vetenskapsrådets instruktion framgår att myndigheten ska ge stöd till grund­läggande forskning av högsta kvalitet inom samtliga vetenskaps­områden. Därutöver finns myndigheter, som fördelar medel för forskning inom ramen för sina uppdrag. Vidare finns också ett antal stiftelser som finansierar forskning i enlighet med sina stadgar. Finansiering sker även genom EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa.

Våren 2024 presenterade regeringen forskningspolitiken för åren 2025–2028 i den forskningspolitiska propositionen, med satsningar på vissa forsk­nings­områden liksom på fri forskning. Flera av satsningarna omfattar bl.a. nationella tioåriga forskningsprogram för ett särskilt tema. Därutöver aviseras satsningar på t.ex. forskarinitierad forskning. Som har angetts ovan ställde sig utskottet positivt till regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken.

I den årliga budgetpropositionen lägger regeringen sedan förslag om den statligt finansierade forskningen, med medel till lärosäten och statliga forsk­nings­finansiärer. När riksdagen har beslutat om regeringens förslag ger regeringen lärosäten, forskningsfinansiärer och andra myndigheter närmare anvisningar för medelsanvändningen i respektive regleringsbrev. Lärosätena avgör själva fördelningen av sina anslag för forskning och utbildning på forskarnivå, på olika forskningsområden och forskningsprojekt. Forsknings­finansiärerna fördelar medel till forskning utifrån en utlysningsprocess där ansök­ningarna bedöms vetenskapligt.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser samt pågående och aviserat arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:933 (-) yrkande 2, 2025/26:1169 (C), 2025/26:1507 (M) yrkande 2, 2025/26:2199 (M), 2025/26:2788 (V) yrkande 7, 2025/26:3365 (MP) yrkande 20, 2025/26:3367 (MP) yrkande 25, 2025/26:3556 (S) yrkande 95, 2025/26:3586 (S) yrkande 125, 2025/26:3650 (S) yrkande 40 och 2025/26:3810 (S) yrkande 104.

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som beretts i förenklad ordning.

Utskottets ställningstagande

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:UbU11, 2023/24:UbU15 och 2024/25:UbU15. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.