Nej till motioner om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i det internationella biståndet (UU8)

I betänkandet behandlar utskottet nio yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2024/25 och 169 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2025/26. Av dessa bereds 164 motionsyrkanden om biståndsfrågor i förenklad ordning med hänvisning till att betänkandet har fokus på utvecklingsbistånd inom SRHR, vilket utskottet beslutade våren 2025.

Utskottet har under valperioden behandlat statens budget inom utgiftsområdet 7 Internationellt bistånd i betänkandena 2022/23:UU2, 2023/24:UU2, 2024/25:UU2 och 2025/26:UU2.

Vidare har utskottet berett motioner om biståndsfrågor och civilsamhällets roll i det internationella biståndet i betänkande 2024/25:UU8 samt motioner om regeringens reformagenda och bistånd till Ukraina i betänkande 2023/24:UU8. Under riksmötet 2022/23 bereddes motioner om biståndsfrågor inom handel, humanitärt stöd, fred och säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter, Agenda 2030, migration, klimat, jämställdhet samt fattigdomsbekämpning och stärkt hälsa i betänkande 2022/23:UU6. Där behandlades även frågor om avräkningar och villkor för biståndet, biståndsnivåer och OECD-Dacs regelverk för offentligt utvecklingsbistånd (official development assistance, ODA). Motioner om bistånd till Palestina kommer att beredas i betänkande 2025/26:UU15. Vidare kommer utskottet att behandla dels en resultatskrivelse om biståndet till Ukraina och dess närområde och dels en skrivelse om Riksrevisionens granskning av det humanitära biståndet. Yrkanden om sexuell och reproduktiv hälsa inom mänskliga rättigheter behandlas i betänkande 2025/26:UU14.

Under riksmötet 2025/26 har utskottet tagit emot företrädare för Globala fonden (besöksprotokoll 2025/26:1), Unicef (besöksprotokoll 2025/26:4 och 2025/26:8), UNDP (besöksprotokoll 2025/26:7) och UN Women (besöksprotokoll 2025/26:13).

En förteckning över de motionsyrkanden som bereds i förenklad ordning finns i bilaga 2. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i det internationella biståndet.

Jämför reservation 1 (S, MP), 2 (V), 3 (S, V, MP), 4 (S, V, C, MP) och 5 (C).

I partimotion 2025/26:2818 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 13 anförs att regeringen bör öka andelen bistånd som avsätts för arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) till minst 10 procent av den totala biståndsbudgeten samt verka inom EU och FN för att övriga biståndsgivare följer Sveriges exempel. I yrkande 14 anförs det att Sverige ska arbeta för att skydda, försvara och stödja det lokala civilsamhället i deras arbete för SRHR. I yrkande 16 anförs det att regeringen bör öka stödet till SRHR i det humanitära biståndet.

I partimotion 2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 43 anförs att Sverige ska vara en stark aktör för global hälsosäkerhet, inklusive stöd till vaccinationsprogram, hivprevention, vatten- och sanitetsprojekt (WASH) samt SRHR.

I kommittémotion 2025/26:3622 av Morgan Johansson (S) m.fl. yrkande 7 anförs att SRHR fortsatt ska vara ett prioriterat område inom svensk utvecklingspolitik.

I kommittémotion 2024/25:870 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) yrkande 7 anförs att regeringen bör öka andelen bistånd som avsätts för arbete med SRHR till minst 10 procent av den totala biståndsbudgeten samt verka inom EU och FN för att övriga biståndsgivare följer Sveriges exempel. I yrkande 8 anförs att regeringen bör öka stödet till SRHR i det humanitära biståndet. I yrkande 9 anförs att Sverige ska arbeta aktivt med att inkludera utsatta grupper inom SRHR i biståndet. I yrkande 11 anförs det att regeringen måste prioritera barns tillgång till SRHR och utbildning inom SRHR som en särskild fråga i biståndsarbetet.

I motion 2025/26:1916 av Mathias Tegnér (S) yrkande 1 anförs att biståndet för att motverka kvinnlig könsstympning bör stärkas.

I motion 2025/26:2639 av Elisabeth Thand Ringqvist (C) yrkande 1 anförs att Sverige bör vara ledande när det gäller att stödja insatser för att bygga motståndskraftiga globala system för att förhindra pandemier och hot mot global hälsa. I yrkande 2 anförs att regeringen bör arbeta för att Sverige ska initiera ett mer omfattande samarbete med privat näringsliv för att hitta innovativa och hållbara lösningar på immuniseringsutmaningar, inklusive för att mildra hälsopåverkan på klimatet. I yrkande 3 anförs att Sverige bör höja sitt finansiella understöd till den globala vaccinalliansen Gavi. I yrkande 4 anförs att Sverige bör utveckla ett system för s.k. matching funds för att ge incitament till privat sektor att samarbeta med Gavi.

Målet för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck (prop. 2013/14:1 utg.omr. 7, bet. 2013/14:UU2, rskr. 2013/2014:75). Riksdagen har också beslutat om mål för svenskt utvecklingssamarbete inom ramen för Sveriges genomförande av Agenda 2030 (prop. 2019/20:118, bet. 2020/21: FiU28, rskr. 2020/21:154).

Riksdagen beslutade den 16 december 2025 om budgeten för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd för 2026 (prop. 2025/26:1, utg.omr. 7, bet. 2025/26:UU2, rskr. 2025/26:120–122). Beslutet innebär att biståndsbudgeten för 2026 uppgår till 53 miljarder kronor varav 43,7 miljarder kronor gäller för utgiftsområde 7. Ledamöter från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet avstod från att delta i beslutet eftersom deras förslag till anslag inom utgiftsområdet översteg de ramar som beslutats av riksdagen och de därmed inte kunde reservera sig till förmån för sina förslag. Ledamöterna från dessa partier lade i stället fram särskilda yttranden om sin politik inom utgiftsområde 7. Samtliga dessa partier anförde i sina budgetmotioner att biståndsbudgeten skulle uppgå till minst 1 procent av BNI. Socialdemokraterna och Centerpartiet föreslog dock att anpassningen till enprocentsmålet ska ske stegvis.

Regeringen beslutade den 14 december 2023 om en reformagenda för biståndet kallad Bistånd för en ny era. Den ersätter Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt stöd (skr. 2016/17:60) och Strategi för multilateral utvecklingspolitik (UD2017/21055/FN). Reformagendan anger riktningen för biståndet under kommande år och utgör även grunden för flera nya processer för att förenkla, förtydliga och effektivisera styrningen och uppföljningen av biståndet som helhet och för att förbättra de resultat som uppnås.

Regeringen konstaterar i beslutet att utvecklingssamarbetet är ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen för att driva och värna om svenska intressen samt möta de utmaningar som vi och världen står inför. Svenskt bistånd ska skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Utgångspunkten är att svenskt bistånd klassificeras som ODA enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) biståndskommitté (Dac).

Svenskt bistånd ska enligt regeringen fokusera på att åstadkomma förändring och verka för fria, välfungerande demokratiska samhällen som genom ekonomisk utveckling och handel själva höjer sin levnadsstandard och därigenom skapar bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

Utvecklingssamarbetet ska utgöra en del av svensk utrikespolitik. Därför ska extern kommunikation till utländska målgrupper om svenska bistånds-finansierade insatser förtydligas och ökas där det är relevant. Det kan gälla i både internationella forum och samarbetsländer.

De säkerhetspolitiska, demokratiska och ekonomiska effekterna av den ryska aggressionen i det bredare närområdet är långtgående. Den ryska aggressionen har lett till en förnyad dynamik i arbetet med EU:s utvidgning. Regeringen avser att ha ett tydligt fokus på demokrati, mänskliga rättigheter och reformer för ett framtida EU-medlemskap för länder i närområdet som strävar efter det och bidra till stärkta förutsättningar för deras EU-integration. Regeringen arbetar också för att stärka civilsamhället i dess arbete med samhällsenlig utveckling och medborgerligt ansvarsutkrävande.

Regeringens styrning av det internationella biståndet ska vara strategisk och syfta till att regeringens prioriteringar får genomslag. Den ska också säkerställa att biståndet är en effektiv del av den samlade svenska utrikespolitiken. Verksamhet som finansieras av biståndsmedel ska genomsyras av tydliga krav på resultat, effektivitet, långsiktighet och transparens. Uppföljningen av resultatet ska stärkas. Det svenska biståndets resultat ska kunna redovisas mot tydliga och mätbara mål inom ramen för regeringens prioriteringar.

Regeringen konstaterar att svenskt bistånd är generöst men inte oändligt. I en värld med omfattande behov där finansieringsgapet växer är det nödvändigt att prioritera. Regeringens tematiska prioriteringar fokuserar på de områden där Sverige har intressen och kan bidra med störst mervärde genom en bred resursbas och upparbetad erfarenhet samt där det finns bäst förutsättningar att uppnå målen och behoven är som störst.

stärkt humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd.

Andelen bistånd som kanaliseras via kärnstöd till multilaterala organisationer ska begränsas och andelen bistånd som kanaliseras via civilsamhället ska öka. Det multilaterala samarbetet ska fokuseras till de organisationer som arbetar med de tematiska prioriteringarna, samt med humanitär flyktinghjälp och barns rättigheter. En särskild satsning görs på insatser för att skapa förutsättningar för fria val.

Regeringen utgår från de tematiska och geografiska prioriteringarna när den tar fram nya strategier eller uppdaterar befintliga strategier. Resultat inom biståndet uppnås över tid, och långsiktighet i styrningen är avgörande för biståndets möjlighet att få effekt. Regeringen avser därför att gå från bilaterala biståndsstrategier till det nya konceptet landstrategier. Dessa landstrategier föregås av strategiska analyser som ger en samlad bild av Sveriges relation till landet. Strategierna bör identifiera svenska intressen och målsättningar samt belysa tänkbara synergier mellan utvecklingsbiståndet och andra politikområden.

God hälsa och utbildning är en förutsättning för människor att nå sin fulla potential. Investeringar i hälsa och utbildning är viktigt för ett samhälles utveckling och välmående, och covid-19-pandemin har understrukit vikten av att skydda och främja hälsa. Detta kräver en kombination av fungerande hälso- och sjukvårdssystem, åtgärder för att förhindra och bekämpa hälsohot, förbättrade förutsättningar för tillgång till god hälsa samt att främja alla individers fulla åtnjutande av SRHR.

För att bidra till förbättrade förutsättningar för god hälsa avser regeringen att främja hälsoinsatser för de mest utsatta, vaccinationer, tillgång till livräddande behandling och insatser för psykisk hälsa, särskilt i humanitära krissituationer. Vidare vill regeringen bidra till motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem, särskilt kompetensförsörjning och utbildning inom hälso- och sjukvården. Regeringen avser också att säkerställa hållbar finansiering - inklusive ansvarsutkrävande, transparens och antikorruption i hälsosektorn - samt främja forskning, digitalisering och fungerande marknader för säkra och effektiva vaccin och läkemedel för att öka tillgången till hälso- och sjukvård samt SRHR.

I reformagendans andra tematiska prioritering, förbättrad hälsa för de allra mest utsatta, framgår det att regeringen avser att investera i stärkt beredskap mot hälsohot med fokus på förstärkt smittskydds- och folkhälsoarbete i låg- och medelinkomstländer och bidra till utvecklad lokal kapacitet i utvecklingsländer att tillverka vaccin och läkemedel.

I reformagendans femte tematiska prioritering, stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt, framgår det att regeringen ska stödja arbete mot alla former av sexuellt och könsrelaterat våld, utnyttjande i prostitution och människohandel och skadliga sedvänjor såsom könsstympning och tvångssterilisering.

Regeringen kommer att prioritera arbetet för alla individers fulla åtnjutande av SRHR genom att stödja insatser som stärker kvinnors och flickors självbestämmande, ekonomiska egenmakt och utbildningsmöjligheter. Vidare kommer regeringen att motverka alla former av sexuellt och könsbaserat våld och skadliga sedvänjor. Den kommer också att främja skydd av och stöd till offer för våld samt involvera män och pojkar i arbetet. Regeringen kommer att integrera SRHR-tjänster i utbildnings-, hälso- och sjukvårdssystemen, öka tillgången till utbildad personal, särskilt barnmorskor, och adekvat vård av gravida, mödrar och nyfödda samt stödja insatser som förbättrar tillgången till allsidig och tillgänglig sexualundervisning, hållbar familjeplanering, moderna preventivmedel samt säker och laglig abort.

SRHR utgör en förutsättning för kvinnors och flickors egenmakt och aktiva deltagande i samhället. Regeringen ska arbeta aktivt för att kvinnor och flickor ska vara fria att själva bestämma över sina liv och kroppar genom att öka fokus på att stärka kvinnors och flickors fulla åtnjutande av SRHR och övriga mänskliga fri- och rättigheter. Vidare kommer regeringen att främja insatser för att motverka normer och sedvänjor som begränsar flickors och kvinnors frihet och självbestämmande, arbeta för kvinnors och flickors åtnjutande av lika rättigheter och likhet inför lagen i partnerländerna och arbeta för kvinnors politiska inflytande och deltagande. Regeringen ska även främja flickors utbildning, speciellt i kris och konflikt, och kvinnors deltagande i fredsprocesser samt stödja arbete mot alla former av sexuellt och könsrelaterat våld, utnyttjande i prostitution och människohandel och sedvänjor såsom könsstympning och tvångssterilisering. Regeringen kommer även att prioritera arbetet mot barnäktenskap i relevanta sammanhang på platser där det förekommer som sedvänja eller är lagligt, i syfte att stärka lagstiftningsarbete och ansträngningar som motverkar barnäktenskap. Regeringen avser också att bidra till ansvarsutkrävande i konflikt, inte minst för sexuellt våld och övergrepp i konflikt.

Utskottet konstaterade i betänkande 2023/24:UU8 att det svenska biståndet kan användas effektivare och välkomnade därför regeringens beslut om reformagendan. Av betänkande 2025/26:UU2 framgår det att utskottet anser att ett fortsatt genomförande av reformagendan är en central förutsättning för att öka biståndets relevans och effektivitet samt måluppfyllelsen för det riksdagsbundna målet. I betänkandet ställer sig utskottet bakom de övergripande prioriteringarna.

Regeringens strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter 2025–2029.

Regeringen publicerade den 14 januari 2024 ett pressmeddelande om att man beslutat att satsa 4,3 miljarder kronor på global hälsa och stärkt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) för perioden 2025–2029. Sida fick i uppdrag att genomföra en femårig strategi för Sveriges utvecklingssamarbete på området hälsa och SRHR med utgångspunkt i regeringens reformagenda. Hälsa och SRHR är prioriterade områden inom svenskt utvecklingssamarbete. Regeringen konstaterar i strategin att hälsa, SRHR och utbildning är grundläggande för mänsklig utveckling och avgörande för att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

Sverige har en bred erfarenhet av att bidra till att stärka hälsa, inklusive finansiell styrning, kontroll, transparens och anti-korruption inom sektorn. Dessutom är Sverige internationellt pådrivande för en jämställd och inkluderande samhällsutveckling och försvarar hbtqi-personer, kvinnors och flickors egenmakt, möjligheter och åtnjutande av mänskliga fri- och rättigheter. Med utgångspunkt i principerna för utvecklingseffektivitet ska Sveriges utvecklingssamarbete vara effektivt, relevant och katalytiskt och genom tydliga och realistiska krav stärka en långsiktig utveckling med brett ägarskap hos aktörer i samarbetsländerna. Strategins genomförande ska präglas av transparens och en tydlig verksamhetslogik, där kopplingen mellan identifierade behov, verksamhetsinriktning och önskade resultat är tydlig.

Stora förbättringar har skett de senaste årtiondena med en långsiktigt positiv trend mot förbättrad hälsa. Flera kriser, såsom en global pandemi, ekonomisk inflation och fler och utdragna väpnade konflikter har utmanat utvecklingstrenden. Konsekvenserna är särskilt allvarliga för människor som lever i fattigdom, eftersom grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster även de för SRHR, trängs undan. Detta har påverkat kvinnor och flickor oproportionerligt mycket. Det har medfört fler barnäktenskap, fler tonårsgraviditeter och ökat könsrelaterat våld.

Utbildning och andra sociala bestämningsfaktorer är avgörande för god hälsa och SRHR som i sin tur ger förutsättningar för minskad fattigdom. Det finns starka kopplingar mellan hälsa, SRHR, vatten, sanitet och hygien (Water, Sanitation and Hygiene, WASH) och utbildningsnivå bl.a. för att minska mödra- och barndödligheten och generellt motverka epidemier och minska smittspridning samt begränsa den ökande antibiotikaresistensen.

Sidas verksamhet ska, inom ramen för strategin och andra relevanta strategier, eftersträva synergier mellan hälsa, SRHR och WASH. Hälso- och sjukvårdssystem, inklusive SRHR-tjänster och WASH, behövs för att förebygga och hantera hälsohot. För att uppnå målet att stärka förutsättningar för god hälsa ska verksamheten bidra till mer motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem samt ökad tillgång till hälso- och sjukvård, inbegripet sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser. Verksamheten ska också bidra till hälsoinsatser för de mest utsatta i partnerländer. Vidare ska tillgång till, och kunskap om, tjänster av god kvalitet när det gäller t.ex. allsidig och tillgänglig sexualundervisning och information, moderna preventivmedel samt säker och laglig abort främjas för att öka åtnjutandet av SRHR. Flickors utbildning är ett av de mest effektiva sätten att direkt förbättra och stärka SRHR, skolhälsovård, sexualundervisning och vaccinationsprogram. Det är viktigt att mäns och pojkars roll, ansvar och perspektiv uppmärksammas i såväl pågående som nya initiativ för ökad jämställdhet. Verksamheten kan också innefatta förebyggande insatser, stöd och vård efter olika former av sexuellt och könsrelaterat våld och ska förhindra skadliga sedvänjor, t.ex. könsstympning och tvångssterilisering. Genom att integrera SRHR-tjänster i hälso- och sjukvården ska man göra tjänsterna mer tillgängliga. Då mödra- och spädbarnsdödligheten i stor utsträckning kan förhindras, ska verksamheten bidra till ökad tillgång till adekvat vård, inklusive ökad tillgång till barnmorskor. Tillgång till rent vatten, hygienåtgärder, sanitet och effektiv antibiotika är en förutsättning för säker vård och tillhandahållande av SRHR-tjänster.HR i

Regeringen framhåller att för att stärka den långsiktiga hållbarheten och effektiviteten i utvecklingssamarbetet ska klimatförändringar genomgående beaktas. Verksamheten ska även bidra till att minska digitala gap och påskynda den digitala omställningen. Vidare konstaterar regeringen att det finns möjligheter till synergier med svenska intressen och den svenska resursbasen när det gäller handel, exportfrämjande, livsvetenskap, forskning, klimatomställning, tillgång till energi, minska miljöpåverkan, stärkande av det civila samhället, anti-korruption samt humanitära insatser. När det är relevant ska Sida samarbeta inom Team Sweden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser liksom regeringen att god hälsa och utbildning är en förutsättning för människor att nå sin fulla potential. Investeringar i hälsa och utbildning är viktigt för ett samhälles utveckling och välmående. Detta kräver en kombination av fungerande hälso- och sjukvårdssystem, åtgärder för att förhindra och bekämpa hälsohot, förbättrade förutsättningar för tillgång till god hälsa samt att främja alla individers fulla åtnjutande av SRHR.

Utskottet konstaterar att biståndet till global hälsa via Utrikesdepartementet eller Sida under 2024 i nominella siffror uppgick till drygt 5,1 miljarder kronor. Biståndet till SRHR uppgick under 2024 till 2,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 5,5 procent av det totala biståndet. I interpellationsdebatt för interpellation 2024/25:587 konstaterar Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att Sveriges SRHR bistånd under 2023 uppgick till 2,8 miljarder kronor. Biståndet till SRHR kanaliseras främst via kärnstöd till UNFPA, Globala fonden och Unicef.

I 2025 års utrikesdeklaration från regeringen framgår det att Sveriges arbete är viktigt för att öka kvinnors och flickors egenmakt. Svenskt bistånd ska bidra till ökad tillgänglighet när det gäller vård för gravida och mödrar, allsidig sexualundervisning och åtgärder mot alla former av sexuellt och könsrelaterat våld. Det är en viktig del av Sveriges breda engagemang för global hälsa, vilket välkomnas av utskottet.

Utskottet välkomnar även att regeringen har SRHR som en av sju tematiska prioriteringar i reformagendan – Bistånd för en ny era. Vidare välkomnar utskottet att regeringen har tematiska prioriteringar om förbättrad hälsa för de allra mest utsatta och att stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt.

Vidare konstaterar utskottet att regeringen avsätter 4,3 miljarder kronor till strategin för global hälsa och SRHR för perioden 2025–2029 samt att det sedan 2022 finns en regional strategi för SRHR för Afrika och mål om SRHR i åtta bilaterala strategier. Vidare konstaterar utskottet att det i 2026 års biståndsbudget avsätts 680 miljoner kronor till strategin för SRHR och 570 miljoner kronor till strategin för SRHR i Afrika.

Utskottet instämmer i att flickors utbildning är ett av de mest effektiva sätten att direkt förbättra och stärka SRHR, skolhälsovård, sexualundervisning och vaccinationsprogram. Utskottet instämmer även i att det är viktigt att mäns och pojkars roll, ansvar och perspektiv uppmärksammas i såväl pågående som nya initiativ för ökad jämställdhet. Likaså instämmer utskottet i att integration av SRHR-tjänster i hälso- och sjukvården kommer att göra dessa tjänster mer tillgängliga. Utskottet håller också med om att det finns synergier mellan hälsa, SRHR och WASH där hälso- och sjukvårdssystem, inklusive SRHR-tjänster och WASH, behövs för att förebygga och hantera hälsohot för att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom.

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) konstaterar i interpellationsdebatten för interpellation 2024/25:587 och i sitt svar på interpellation 2024/25:551 att Sverige i en tid av ökat motstånd mot jämställdhetsfrågor fortsätter att ta initiativ inom ramen för EU-samarbete och nordiskt samarbete. I FN:s befolkningskommission i april 2025 anslöt sig Sverige till ett anförande om vikten av att fortsätta arbeta för inkludering och icke-diskriminering i FN:s satsningar på hälsa och SRHR. På grund av motståndet mot SRHR i internationella sammanhang har regeringen särskilt prioriterat biståndet till SRHR. I mars 2025 beslutade regeringen om ytterligare kärnstöd om 75 miljoner kronor till UNFPA för att upprätthålla deras verksamhet för säker och laglig abort.

Vidare konstaterar ministern att medan motståndet mot kvinnors och flickors rättigheter ökar globalt är Sverige fortsatt en stark röst för alla kvinnors och flickors frihet och egenmakt. Vidare är Sverige den största bilaterala givaren till UN Women med 512 miljoner kronor för att stärka kvinnors och flickors åtnjutande av SRHR – något som är en förutsättning för ökad jämställdhet.

2023 beslutade Sida att utöka sitt bidrag med 190 miljoner till insatserna, som Sida har stöttat sedan 2018 med sammanlagt 375 miljoner kronor, för att motverka könsstympning genom sina implementeringspartner Unicef och UNFPA. Sidas stöd riktar sig till särskilt utsatta områden i 16 länder i Afrika.

Sverige är sedan starten för ca 25 år sedan en av sex ursprungliga givare till vaccinalliansen Gavi. Den 22 december 2025 presenterade regeringen ett omfattande hälsopaket för att skydda barn mot dödliga sjukdomar och för att stärka global hälsa. Paketet innehåller 332,5 miljoner kronor i kärnstöd till vaccinalliansen Gavi för 2026 och 683 miljoner kronor till Globala fondens arbete mot hiv/aids, tuberkulos och malaria. Med detta stöd visar regeringen sitt förtroende för Gavis och Globala fondens arbete. Genom riktade och effektiva insatser stärks den globala hälsan och den gemensamma beredskapen mot framtida kriser. Vidare framhöll bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) i sitt svar på skriftlig fråga 2025/26:42 att Sverige under 2025 utbetalat 332,5 miljoner kronor i kärnstöd till Gavi, vilket är lika mycket som 2024. I svaret framgår det även att Sverige har en stark resursbas när det gäller kunskap och innovation. Utöver politiskt och finansiellt stöd är samverkan mellan offentlig sektor, akademi och näringsliv, parat med reformer, avgörande för att säkerställa effektiva vaccinationsprogram och för att nå ut till ovaccinerade barn.

Riksdagen avslår de motioner som beretts i förenklad ordning.

Utöver de yrkanden som behandlas tidigare i detta betänkande finns det förslag i motioner som är föremål för förenklad motionsberedning enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr 2005/06:333-335) och i enlighet med promemorian Förenklad motionsberedning under valperioden 2023–2026 som utrikesutskottet fastställde i oktober 2023. Utskottet har under beredningen kommit fram till att de yrkanden som redovisas i bilaga 2 inte kan vara aktuella för något tillkännagivande från riksdagen, och ett enigt utskott avstyrker yrkandena. Detta kan innebära att partier vidhåller de synpunkter som framförs i motionsyrkandena men att de avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.