En lag om socialdataregister (SoU27)

Utskottets ställningstagande

Riksdagen antar regeringens förslag till en lag om socialdataregister och förslagen till ändringar i socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den nya lagen och de ändrade bestämmel­serna utökar Social­styrelsens möj­lighet att behandla per­son­uppgifter och syftar till att bidra till en ökad kunskap för att utveckla och förbättra socialtjänsten och kom­munernas verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Riksdagen antar även en övergångsbestämmelse som gäller mål om särskild avgift enligt socialtjänstlagen.

Jämför det särskilda yttrandet (C).

Regeringen föreslår att det ska införas en ny socialdataregisterlag som komp­letterar EU:s dataskyddsförordning. Med EU:s dataskyddsförordning avses Europaparla­mentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av person­­­­­uppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Syftet med lagen är dels att ge Social­styrelsen möjlighet att behandla person­uppgifter i ett socialdata­register på ett ändamåls­enligt sätt, dels att skydda människor mot att deras per­sonliga integritet kränks vid sådan behandling. Förslaget utökar Social­styrelsens möj­lighet att behandla personuppgifter i nationella social­data­regis­ter. Ett social­data­­­register ska bidra till en ökad kunskap för att utveckla och förbättra social­tjänsten och verksam­heten enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS.

Det föreslås även en skyldighet för verksamheter som bedrivs enligt social­tjänstlagen (2025:400) och LSS att lämna de uppgifter som behövs i ett social­dataregister till Socialstyrel­sen.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026. Bestämmelserna om uppgiftsskyldighet föreslås träda i kraft den 1 augusti 2027.

I propositionen föreslås dessutom att en övergångsbestämmelse, som gäller mål om särskild avgift, införs i socialtjänstlagen. Ändringen är av rättelse­karaktär och föreslås träda i kraft den 1 juni 2026.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om statistik (bet. 2021/22:JuU26 punkt 48, rskr. 2021/22:293). Enligt tillkännagivandet vore det värdefullt om Socialstyrelsen skulle föra statistik om orsakerna till grund för anmälningar till socialtjänsten eller till att barn omhändertas. Enligt tillkännagivandet bör kriminalstatistiken även särskilja brott mot barn som begås inom familjen samt om gärningspersonen är en förälder eller annan om­sorgs­person. Hedersrelaterad brottslighet osynliggörs ofta i brottsstatistiken, vilket gör det svårare att identifiera om flera brottsanmälningar hänger ihop med en kollektiv hotbild där flera gärningspersoner är inblandade. Regeringen bör därför enligt tillkännagivandet vidta åtgärder för att förbättra statistiken på området (bet. 2021/22:JuU26 s. 80).

Regeringen bedömer att tillkännagivandet är slutbe­hand­­lat. Enligt reger­ingen är tillkänna­givandet tillgodosett genom det sär­skilda brottet hedersför­tryck som införts i brottsbalken och som trädde i kraft den 1 juni 2022, genom viss statis­tik och kartläggning av Brottsförebyggande rådet samt genom för­slaget i den nu aktuella pro­posi­tionen om en socialdataregisterlag (s. 70–72).

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.

Utskottet har vidare inget att invända mot regeringens redovisning av det tillkännagivande som regeringen anser är slutbehandlat genom bl.a. förslagen i propositionen.