Fler åtgärder för att bekämpa hedersrelaterat våld (JuU43)

Utskottets ställningstagande

Riksdagen antar regeringens lagförslag om fler åtgärder för att mot­verka hedersrelaterat våld och förtryck.

Jämför det särskilda yttrandet (S).

I propositionen framhåller regeringen att hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt samhällsproblem som ska bekämpas med kraft. Regeringen bedömer att det krävs ytterligare åtgärder för att stärka lagstiftningen och göra den mer heltäckande i syfte att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Det handlar närmare bestämt om att täppa till de luckor som finns i den befintliga lagstiftningen och om att stärka både det straffrättsliga och det civilrättsliga skyddet mot vissa former av äktenskap.

Regeringen föreslår därför att straffbestämmelsen om äktenskapstvång ska utvidgas till att träffa även den som genom vilseledande förmår en person att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Vilseledandet ska ta sikte på den omständigheten att det rör sig om ett äktenskap eller en äkten­skapsliknande förbindelse som ingås eller på förutsättningarna för dess upplösning.

Vidare lämnas flera förslag som gäller skyddet mot äktenskapsresor. Regeringen föreslår sålunda att straffbestämmelsen om vilseledande till äkten­skaps­resa ska utvidgas. Den ska omfatta även situationer där en person genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmås att resa till en annan stat än den där han eller hon bor för att utsättas för äktenskapstvång eller barnäktenskapsbrott. Brotts­beteckningen vilseledande till äktenskapsresa ska samtidigt ändras till äktenskapsresebrott.

Det ska också införas en ny straffbestämmelse om äktenskapsresebrott mot barn. Bestämmelsen ska träffa den som begår en sådan gärning som avses i bestämmelsen om äkten­skapsresebrott mot en person som inte har fyllt 18 år. Detsamma gäller den som i annat fall förmår eller tillåter en person som inte har fyllt 18 år att resa till en annan stat i syfte att personen ska utsättas för barnäktenskapsbrott. Bestämmelsen ska vara tillämplig även om den som begår en sådan gärning inte haft uppsåt till men varit oaktsam i fråga om den omständigheten att den andra personen inte fyllt 18 år.

När det gäller äktenskapsresor föreslår regeringen dessutom att försök till äktenskapsresebrott och till äktenskapsrese­brott mot barn ska kriminaliseras.

I propositionen lämnas också flera förslag som gäller straffskalorna för hedersrelaterade brott. Regeringen föreslår att straffskalorna för äktenskaps­tvång och barnäktenskapsbrott ska skärpas på så sätt att minimi­straffet höjs till fängelse i sex månader och maximistraffet höjs till fängelse i sex år. En följd av detta är att det särskilda undantaget från kravet på dubbel straffbarhet för grovt olaga tvång varigenom någon förmåtts att ingå ett tvångsäktenskap blir onödigt, och det ska därför tas bort. Vidare föreslås att straffskalan för äktenskapsresebrott (dvs. det som i dag benämns vilseledande till äktenskaps­resa) ska skärpas på så sätt att det för brottet föreskrivs fängelse i upp till fyra år. Straffskalan för äktenskaps­resebrott mot barn föreslås överensstämma med den för äktenskapsresebrott, dvs. fängelse i högst fyra år.

Regeringen lämnar också förslag om att hemliga tvångsmedel under vissa förutsättningar ska få användas i utredningar om äktenskapstvång och barn­äktenskapsbrott.

Utöver detta föreslår regeringen att otillåtna utländska äktenskap aldrig ska erkännas i Sverige. Detta innebär att förbudet mot att erkänna utländska mång­giften, barnäktenskap, tvångs­äktenskap, äktenskap mellan nära släkt­ingar och fullmaktsäktenskap ska gälla utan undantag. Den nuvarande möjlig­heten till undantag i form av den s.k. ventilen ska därmed tas bort. Trots att ett äktenskap inte erkänns ska det dock ha viss rättsverkan om det finns synnerliga skäl för det och båda parterna är över 18 år.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli 2026.

Regeringen föreslår också vissa övergångsbestämmelser kopplade till det nya, absoluta förbudet mot erkännande av otillåtna utländska äktenskap.

Regeringen redovisar att riksdagen våren 2020 gjorde ett tillkänna­givande till regeringen om att snarast möjligt återkomma till riksdagen med ett förslag till skärpt lagstiftning mot utländska polygama äktenskap (bet. 2019/20:CU17, rskr. 2019/20:235). I mars 2021 beslutade regeringen om propositionen Förbud mot erkännande av utländska månggiften (prop. 2020/21:149). I propositionen föreslogs bl.a. ett förbud mot att erkänna utländska månggiften. Regeringen bedömde i propositionen att tillkänna­givandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat genom förslaget. Riks­dagen ställde sig i maj 2021 bakom förslaget men delade inte bedömningen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbe­handlat. I stället riktade riksdagen ett tillkänna­givande till regeringen om att snarast möjligt återkomma med ett lagförslag som innebär att ventilen i fråga om månggiften slopas och att det i stället införs en ordning som innebär en möjlighet att – utan att erkänna äktenskapet som sådant – under särskilda omständigheter tillerkänna det vissa rättsverkningar (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317).

Regeringen bedömer nu att båda tillkännagivandena är tillgodosedda och därmed slutbehandlade genom förslaget i 2021 års proposition om förbud mot erkännande av utländska månggiften samt förslaget i den aktu­ella proposi­tionen om att otillåtna utländska äktenskap aldrig ska erkännas men att de under vissa förutsättningar ska ha viss rättsverkan.

Utskottets ställningstagande

Som anförs i propositionen är hedersrelaterat våld och förtryck ett allvarligt samhällsproblem som måste bekämpas med kraft. Utskottet delar regeringens bedömning att det utöver de lagstiftningsåtgärder som redan har vidtagits krävs fler åtgärder för att stärka lagstiftningen mot hedersrelaterat våld och förtryck och göra den mer heltäckande. Det aktuella lagförslaget syftar till att täppa till vissa luckor i den befintliga lagstiftningen och därmed stärka både det straffrättsliga och det civilrättsliga skyddet mot vissa former av äktenskap. Utskottet ser positivt på detta och konstaterar att det inte har väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser därför att riksdagen bör anta regeringens lagförslag av de skäl som anförs i proposi­tionen.

Vidare har utskottet inte några invändningar mot hur regeringen har redo­visat riksdagens tillkännagivanden om erkännande av utländska mång­giften i propositionen.