2,3 miljarder till internationell samverkan (UU1)

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2023/24:1 i de delar som gäller utgiftsområde 5 Internationell samverkan och tre motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2023/24. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och motionsförslagen finns i bilaga 1.

I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2024 och beställningsbemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.

Under beredningen av ärendet fick utskottet vid sammanträdet den 26 oktober 2023 information om budgetförslaget inom utgiftsområde 5 av utrikesminister Tobias Billström med medarbetare från Utrikesdepartementet.

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2024 för utgiftsområde 5 Internationell samverkan till 2 273 924 000 kronor (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FiU1, rskr. 2023/24:47). I detta betänkande föreslår utrikesutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).

Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) i budget­propositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat­redovisning för utgiftsområde 5 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Riksdagen har beslutat att målet för utgiftsområde 5 ska vara att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder (prop. 2008/09:1 utg.omr. 5, bet. 2008/09:UU1, rskr. 2008/09:122). I årets budgetproposition anger regeringen att insatser som finansieras genom utgiftsområdet ska ses i ett sammanhang där även effekterna av andra offentliga insatser eller samverkan med berörda aktörer bidrar till utgiftsområdets måluppfyllelse. Det handlar om en bredd av samhälleliga kontakter och relationsskapande på olika nivåer, i olika forum och med diplomatiska, politiska och ekonomiska medel. Utlandsmyndigheterna spelar här en central roll.

En bärande del av verksamheten inom utgiftsområdet utgörs av de principer och politiska prioriteringar som vägleder den förda politiken. Dessa är bl.a. demokrati och mänskliga rättigheter, rättsstatens principer, det transatlantiska samarbetet, nordiskt samarbete, medlemskapet i Nato, stöd till Ukraina, fred och säkerhet samt jämställdhet, som kommer till uttryck, inte minst i regeringens årliga utrikesdeklaration.

För utgiftsområdet finns resultatindikatorer för följande fem områden:

• Sverigefrämjande.

Av regeringens resultatredovisning, som i huvudsak bygger på resultat under 2022, framgår att knappt 72 procent av utgiftsområdets medel användes till att finansiera avgifter till internationella organisationer som Förenta nationerna (FN), Nordiska ministerrådet, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

Svenska myndigheter bidrog under 2022 med utsänd personal till omkring 40 civila och militära krishanterings- och fredsfrämjande insatser och andra internationella koalitioner under ledning av EU, FN, OSSE och Nato. Myndigheter, vars deltagande i fredsfrämjande insatser finansierades inom utgiftsområde 5 var Försvarsmakten, Folke Bernadotteakademin och Polismyndigheten. Regeringen bedömer att Sveriges engagemang, genom diplomatiskt arbete, medling, fredsfrämjande och förtroendeskapande åtgärder, har bidragit till gemensam säkerhet.

När det gäller nedrustning och icke-spridning redogör regeringen för det fortsatta arbetet med Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning och arbetet med att värna Internationella atomenergiorganets (IAEA) viktiga uppdrag och uppmärksamma IAEA:s arbete.

När det gäller forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning redogör regeringen för det arbete som bedrivs inom området vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri) och Utrikespolitiska institutet (UI). Enligt regeringens bedömning har Sipri gett värdefulla bidrag till analys och diskussion om nedrustning och icke-spridning, särskilt när det gäller vapenindustri, vapenhandel och militärutgifter. UI har å sin sida bidragit till utgiftsområdets mål genom att vara ett forum för analys och informerad samhällsdiskussion inom området.

När det gäller exportkontroll redogör regeringen för verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter (ISP). En strikt och effektiv exportkontroll har bidragit till att tillvarata Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska intressen.

När det gäller samarbetet i Östersjöregionen har regeringen efter den ryska invasionen av Ukraina beslutat att inga insatser får innebära resursöverföring till ryska statliga aktörer och att verksamhet som stärker ryska statliga aktörers kapacitet inte får genomföras. Svenska institutet (SI), som i juni 2022 förklarades oönskat i Ryssland av den ryska regeringen, har med anledning av den ryska invasionen av Ukraina ställt om sin verksamhet inom området. Även verksamheten inom Arktiska rådet, Barentsrådet, Östersjöstaternas råd och Nordliga dimensionens Partnerskap för hälsa och socialt välbefinnande har anpassats utifrån att Ryssland inte längre deltar i dessa samarbeten. Regeringen bedömer att Sida och SI framgångsrikt har anpassat sig till de försvårade omständigheterna genom att bl.a. i högre grad arbeta med organisationer som tvingats fly Ryssland, men som har fortsatt att verka för mänskliga rättigheter och demokrati i Ryssland.

När det gäller det nordiska samarbetet hänvisar regeringen till att samarbetets resultat redogörs för i skrivelsen Nordiskt samarbete (skr. 2022/23:90). Sverige har bl.a. varit pådrivande för att Norden ska kunna hantera kriser och vara bättre rustat inför framtida kriser.

Ett samlat Sverigefrämjande har bidragit till att bibehålla ett högt rankat förtroende för Sverige. Insatserna inom Sverigefrämjande genomförs av SI och utlandsmyndigheterna.

När det gäller den konsulära verksamheten konstaterar regeringen att ökade internationella resesrestriktioner och covid-19-pandemins konsekvenser har gjort de konsulära utmaningarna alltmer komplexa och att den konsulära verksamheten bidrar till att säkerställa svenska intressen i förbindelserna med andra länder. År 2022 präglades även av ett förnyat fokus på konsulär krisberedskap, bl.a. på grund av den ryska invasionen av Ukraina.

Sammantaget bedömer regeringen att verksamheten inom utgiftsområde 5 har bidragit till att uppnå målet att säkerställa Sveriges intressen, även om förutsättningarna i många fall har försvårats av den ryska invasionen av Ukraina.

Utskottet konstaterar att den resultatredovisning som lämnas i samband med budgetpropositionen i huvudsak bygger på resultat som avser 2022 men att även resultatet av åtgärder som vidtagits under 2023 beaktas i resultat-redovisningen i den utsträckning relevant underlag har funnits tillgängligt. Utskottet konstaterar vidare att resultatredovisningen är ett viktigt underlag för utskottets beredning av budgetpropositionen. Regeringens redovisning och bedömning av de resultat som uppnåtts ska ha en logisk och tydlig struktur eftersom detta bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de får i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

Utskottet konstaterar att regeringen i vissa fall i resultatredovisningen redovisar verksamheter som finansieras inom andra utgiftsområden och anslag. Det gäller t.ex. anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 5 där resultat­redovisningen hänvisar till att det svenska deltagandet i internationell krishantering och fredsfrämjande insatser utöver utgiftsområde 5 även finansieras inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt och inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd anslaget 1:1 Biståndsverksamhet. Det gäller även insatser för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning som finansieras från anslagen 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet och 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning inom utgiftsområdet och även inom utgiftsområdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap och 7 Internationellt bistånd. Vidare redovisas inom avsnittet för Sverigefrämjande utöver resultaten kopplade till anslagen 1:9 och 1:10 inom utgiftsområde 5 även verksamhet som finansieras inom utgiftsområdena 7 Internationellt bistånd och 16 Utbildning och universitetsforskning.

En utgångspunkt för utskottets genomgång av regeringens resultat­redovisning är att det ska vara möjligt att följa kopplingen mellan mål, insatser, resultat och regeringens anslagsförslag. Utskottet har i flera tidigare budgetbehandlingar pekat på svårigheten att analysera resultat i förhållande till utgiftsområdets mål eftersom det övergripande målet är allmänt formulerat och inte i sig innehåller någon definition av vad som avses med Sveriges intressen (se bl.a. bet. 2021/22:UU1). Som utskottet tidigare anfört är anslagsmedlen inom utgiftsområde 5 inte en direkt orsak till avsedda effekter på Sveriges förbindelser med andra länder, men anslagsmedlen gör att verksamheten inom utgiftsområdet kan bedrivas och anslagens storlek påverkar naturligen omfattningen av den verksamhet som bedrivs, t.ex. inom freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. I sammanhanget kan tilläggas att större delen av medlen inom utgiftsområdet, knappt 72 procent under 2022, finansierar Sveriges obligatoriska avgifter till internationella organisationer. Nivåerna på dessa utgifter är framför allt beroende av förändringar i organisationernas arbete och av valutakurser. Över lag fastställs avgifterna gemensamt av medlemsländerna i de olika organisationernas övergripande organ. Sveriges deltagande i de aktuella internationella organisationerna utgör en plattform och är i praktiken en förutsättning för att få genomslag för svensk utrikespolitik och uppnå det mål som riksdagen antagit för utgiftsområdet.

När det gäller resultatbedömningen av säkerställandet av Sveriges intressen bidrar det ytterligare till komplexiteten att Sverige som stat har många intressen i förhållande till andra länder och att de svenska intressena också sinsemellan kan vara motstridiga. Att verksamheten inom utgiftsområdet syftar till långsiktiga tillståndsförändringar i andra länder, till stor del genom deltagande i multilaterala organisationer, gör det än svårare att finna en koppling mellan mål, insatser, resultat och anslagens storlek.

Trots svårigheterna att direkt koppla anslagsmedel till effekter vill utskottet i detta sammanhang framhålla betydelsen av att resultatredovisningen har en tydlig struktur och så långt som möjligt redovisar resultaten av insatserna i förhållande till det övergripande mål för utgiftsområdet som riksdagen har antagit.

Formerna för regeringens resultatredovisning har utvecklats under åren och utvecklas fortfarande för att ge främst riksdagen men även regeringen bättre underlag för prioriteringsdiskussioner och göra det lättare att bedöma värdet av insatta resurser i förhållande till politiskt beslutade mål. I budget­propositionen för 2021 redovisades tydligare riktlinjer om att resultatredovisningens texter bör visa de mest centrala resultaten inom respektive område och disponeras efter centrala resultatindikatorer och bedömningsgrunder. Riktlinjerna innebär bl.a. att tabeller och diagram bör ha minst tioåriga tidsserier om möjligt, att en samlad bedömning av måluppfyllelsen bör redovisas samt att uppföljning och analys ur ett jämställdhetsperspektiv bör möjliggöras. (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget för 2021, finansplan och skattefrågor).

Regeringens resultatredovisning inom utgiftsområde 5 är sedan flera år uppställd på samma sätt och utgår från samma resultatindikatorer, vilket underlättar en uppföljning av verksamheten över tid. Det ligger i sakens natur att en mätbar resultatindikator ska bidra till att åskådliggöra det uppnådda resultatet, men att detta sällan kan åskådliggöras på ett fullständigt sätt. Utskottet saknar ett resonemang om valet av indikatorer och hur dessa är kopplade till det mål som riksdagen antagit för utgiftsområdet. Utskottet anser därför att resultatindikatorerna behöver kompletteras med regeringens analys och tolkning av utfallet för indikatorerna när det gäller uppnådda resultat i förhållande till mål.

Utskottet har detta år haft som ambition att genomföra en fördjupad granskning av regeringens resultatredovisning av Sverigefrämjande. Till stöd för utskottets granskning har riksdagens utvärderings- och forsknings­sekretariat tagit fram en promemoria i frågan som har överlämnats till utskottet.

Regeringen har för Sverigefrämjandet angett följande resultatindikatorer: Nation Brands Index, Svenska institutets stipendier, alumner och alumnverksamhet samt antal institutioner som undervisar i svenska.

När det gäller oberoende bedömningar av Sveriges varumärke hänvisar regeringen framför allt till Nation Brands Index för 2022. I detta index placerar sig Sverige på plats 9 av de 60 länder som finns med i indexet. Enligt detta index och även i en rad andra index bedöms Sveriges position enligt regeringen vara stabil över tid. Om regeringen skulle utveckla resultatredovisningen i denna del mer i detalj i framtiden anser utskottet att detta skulle kunna göras genom nyanseringar och genom att den med exempel utvecklar den kontext som Sverigefrämjandet bedrivs inom och förutsättningarna för att upprätthålla Sveriges anseende internationellt.

När det gäller resultatindikatorn som anger antalet stipendier skulle det bidra med ökad tydlighet ifall regeringen gav exempel på vilka studier som bedrivs av dem som tar emot stipendierna. Även när det gäller resultatindikatorn alumner och alumnverksamhet saknas det exempel på vad dessa aktiviteter har bestått i.

Utskottet konstaterar att resultatredovisningen, likt flera tidigare år, inte har följt de ovan nämnda riktlinjerna om tidsserier. Utskottet vill uppmana regeringen att bygga ut tabellerna till att omfatta tioåriga tidsserier. Utskottet ser också gärna att statistik samlas in och presenteras på ett sådant sätt att den, där det är möjligt och relevant, kan analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv.

När det gäller resultatredovisningen för utgiftsområde 5 gör regeringen en samlad bedömning där den konstaterar att verksamheten som har bedrivits inom utgiftsområdet har bidragit till målet att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder. Utskottet instämmer i denna beskrivning.

Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2024 inom utgiftsområde 5 avslås.

Jämför särskilt yttrande 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan består av elva anslag och omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Inom utgiftsområdet verkar två myndigheter: Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Svenska institutet (SI).

För budgetåret 2024 föreslår regeringen att riksdagen anvisar anslagen inom utgiftsområde 5 enligt den tabell som framgår av betänkandets bilaga 2.

När det gäller förändringar av de enskilda anslagen inom utgiftsområdet föreslår regeringen att anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer ökar med 145 miljoner kronor 2024 för kostnader för avgiften till Natos civila budget samt för engångskostnader för att få tillgång till Natos lokaler.

När det gäller anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet föreslås anslaget minska med 2,7 miljoner kronor för att finansiera en ökning av motsvarande storlek för anslaget 1:3 Nordiskt samarbete. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. Anslaget 1:2 minskas även med ca 1,9 miljoner kronor till följd av en generell besparing.

Vidare föreslår regeringen att anslaget 1:5 Inspektionen för strategiska produkter ska ökas med 2 miljoner kronor eftersom myndigheten har fått utökade uppgifter i och med uppdraget som behörig myndighet i anslutning till genomförandet av sanktioner, särskilt med hänsyn till sanktionerna mot Ryssland och Belarus.

När det gäller anslaget 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning föreslås anslaget öka med 4 miljoner kronor för att stärka och därmed behålla en tillfredsställande nivå på regeringens och Regeringskansliets tillgång till teknisk sakkunskap och policyrelevant stöd.

Vidare föreslår regeringen att anslaget 1:9 Svenska institutet minskas med ca 1,4 miljoner kronor till följd av en generell besparing.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen beslutar om två beställningsbemyndiganden som framgår av bilaga 3 till betänkandet.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 44 miljoner kronor 2025–2026 för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Regeringen anger att den i vissa fall behöver ingå fleråriga ekonomiska åtaganden i förhållande till organisationer som får årligen återkommande strategiska stöd.

Vidare föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 160,5 miljoner kronor för 2025–2031 för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen. Regeringen anger att Sida, SI och Regeringskansliet behöver besluta om bidrag i form av fleråriga stipendier, långsiktiga insatser på miljöområdet samt insatser inom mänskliga rättigheter och demokrati.

I partimotion 2023/24:2347 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslås att riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområdet enligt bilaga 2. Förslaget innebär att motionärerna ökar anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen med 20 miljoner kronor för 2024 för att stödja rysk och belarusisk opposition. Motionärerna anser att ett stöd till rysk opposition innebär ett stöd för demokratisk utveckling i Ryssland och att stödet skulle innebära bättre säkerhet för oppositionen och för Rysslands grannländer. Motionärerna föreslår även en sänkning med 6 miljoner kronor för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet eftersom de motsätter sig att Sverige ska ge stöd till Nato eller Natoanknutna tankesmedjor som en del av Sveriges freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet.

Motionärerna hänvisar även till att Vänsterpartiet i en annan partimotion 2023/24:2324 av Nooshi Dadgostar m.fl. avvisar den generella besparing på

1 procent som regeringen föreslår för statsförvaltningen utöver den årliga besparing som redan görs. I denna motion föreslår Vänsterpartiet därför ett nytt anslag inom utgiftsområde 2 med namnet Avvisa regeringens generella sparbeting.

I kommittémotion 2023/24:2673 av Jacob Risberg m.fl. (MP) föreslås att riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområdet enligt bilaga 2. Förslaget innebär att motionärerna vill öka anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer med 200 miljoner kronor för att Sveriges avgifter till internationella organisationer ska bibehållas på den nivå som de har varit de senaste åren. Vidare föreslår motionärerna att anslaget 1:9 Svenska institutet ska ökas med drygt 36 miljoner kronor för att Sverige ska stödja arbetet för att upprätthålla kultur och fria medier i Belarus. Motionärerna föreslår även att anslaget 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning ska höjas med 30 miljoner kronor för att kraftigt stärka forskning om nedrustning och icke-spridning vid bl.a. Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning och Totalförsvarets forskningsinstituts (FOI) verksamhet med nedrustning/ickespridning av kemiska vapen, biologiska vapen, radiologiska vapen och kärnvapen och andra projekt inom området i Sverige och utomlands. Anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet föreslås även höjas med ca 6,9 miljoner kronor för att Sverige ska fortsätta genomföra en feministisk utrikespolitik.

I kommittémotion 2023/24:2716 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) föreslås att riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområdet enligt bilaga 2. Förslaget innebär att motionärerna minskar utgiftsområdet med 2,1 miljoner kronor. Motionärerna föreslår en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar anslag som räknas upp med denna. Det innebär att anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet minskas med 600 000 kronor, anslaget 1:5 Inspektionen för strategiska produkter minskas med 700 000 kronor och anslaget 1:9 Svenska institutet minskas med 800 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att öka anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer med 145 miljoner kronor 2024 för att finansiera kostnader för avgiften till Natos civila budget samt för engångskostnader för att få tillgång till Natos lokaler. Att höja anslaget med 200 miljoner kronor som föreslås i motion 2023/24:2673 (MP) anser utskottet inte vara aktuellt. Därför avstyrker utskottet motion 2023/24:2673 (MP) i denna del.

När det gäller anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet föreslår regeringen att anslaget ska minskas med 2,7 miljoner kronor för att finansiera en ökning av anslaget 1:3 Nordiskt samarbete med hänsyn till att Sverige under 2024 är ordförande i Nordiska ministerrådet, N5 (nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet) och NB8 (nordisk-baltiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet). Denna minskning av anslaget 1:2 bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. Anslaget 1:2 minskas även med ca 1,9 miljoner kronor till följd av en generell besparing. Att minska anslaget med 6 miljoner kronor för att inte stödja Nato eller Natoanknutna tankesmedjor som föreslås i motion 2023/24:2347 (V) anser utskottet ska avstyrkas, liksom att minska anslaget med 600 000 kronor genom en sänkning av pris- och löneomräkningen som föreslås i motion 2023/24:2716 (C). Utskottet tillstyrker regeringens förslag som framstår som väl avvägt och avstyrker därmed även förslaget att öka anslaget med drygt 6,9 miljoner kronor, vilket föreslås i motion 2023/24:2673 (MP).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att öka anslaget 1:5 Inspektionen för strategiska produkter med 2 miljoner kronor mot bakgrund av att myndigheten har fått utökade uppgifter. Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:2716 (C) i denna del.

I motion 2023/24:2673 (MP) föreslås att anslaget 1:6 Forskning, utredning och andra insatser rörande säkerhetspolitik, rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning ska höjas med 30 miljoner kronor för att kraftigt stärka forskning om nedrustning och icke-spridning. Utskottet bedömer att den anslagsökning som regeringen föreslår om 4 miljoner kronor är väl avvägd. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:2673 (MP) i denna del.

När det gäller anslaget 1:9 Svenska institutet föreslår regeringen att anslaget minskas med ca 1,4 miljoner kronor till följd av en generell besparing. Utskottet tillstyrker regeringens förslag som framstår som väl avvägt. Utskottet ser därmed inte någon anledning att öka anslaget med drygt 36 miljoner kronor som föreslås i motion 2023/24:2673 (MP) eller att minska anslaget med 800 000 kronor som föreslås i motion 2023/24:2716 (C).

I motion 2023/24:2347 (V) förslås att anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen ska höjas med 20 miljoner kronor för att öka stödet till rysk och belarusisk opposition. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagstilldelning och avstyrker därmed motionärernas förslag.

Sammanfattningsvis finner utskottet att regeringens förslag till medels­tilldelning är väl avvägt och utskottet föreslår därför att riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2024 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan i enlighet med regeringens förslag i bilaga 2. Utskottet tillstyrker därmed punkt 1 i propositionen och avstyrker samtidigt motionerna 2023/24:2347 (V), 2023/24:2673 (MP) och 2023/24:2716 (C).

Utskottet noterar att regeringen avser att föra en politik där Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska prioriteringar, i enlighet med utrikesdeklarationen, står i fokus och där de internationella samarbetena vidareutvecklas. Sverige står inför de största utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska prövningarna i modern tid. Säkerheten i vårt närområde har dramatiskt försämrats i och med Rysslands invasion av Ukraina. Invasionen visar på ett förakt för folkrätten och den europeiska säkerhetsordningen och för FN-stadgans mest grundläggande regler. Inom säkerhetspolitiken kommer utvecklingen i närområdet att ha en särställning. Att bidra till att stärka Europeiska unionen, fördjupa den transatlantiska relationen och att bli en aktiv, värdefull och solidarisk medlem i Nato är grundläggande målsättningar. Att värna svenska intressen liksom demokratiska värderingar kommer att vara kärnan i regeringens politik, och genomförandet ska bygga på aktiv diplomati och internationellt samarbete. Sverige ska stå upp för folkrätten, de mänskliga rättigheterna och FN-stadgan.

Utskottet konstaterar att regeringen i EU-arbetet avser att verka för att vidareutveckla flera av EU:s olika utrikespolitiska instrument såsom diplomati, handel, bistånd, stabiliseringsinsatser samt de civila och militära förmågorna och krishanteringsinstrumenten. Regeringen vill bl.a. stärka EU:s roll som en sammanhållande och strategisk aktör inom globala cyberfrågor och digitala frågor i nära samråd med Nato.

Sverige kommer enligt regeringen att fortsätta bidra till internationell civil och militär krishantering och fredsfrämjande insatser och till att skapa förutsättningar för fred och säkerhet. Sveriges tydliga röst för jämställdhet och kvinnors rättigheter och deltagande utgör en viktig del för att internationella fredsinsatser ska leda till hållbara resultat.

Regeringen avser att verka för ett närmare och starkare nordiskt och nordisk-baltiskt samarbete. Sverige är under 2024 ordförande i Nordiska ministerrådet och de informella nordiska och nordisk-baltiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetena (N5 och NB8). Regeringen avser vidare att verka för att samarbetet inom Östersjöregionen fortsätter på ett ändamålsenligt sätt.

Utskottet noterar att rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning av kärnvapen enligt regeringen kommer att förbli en svensk utrikes- och säkerhetspolitisk prioritering. Sverige ska vidare upprätthålla en strikt, effektiv och modern exportkontroll. Regeringens inriktning är att Sverige med stöd av FOI, Sipri och UI ska kunna bidra konstruktivt till det internationella samfundets strävan efter rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning.

Sverigefrämjandet ska enligt regeringen, på ett sätt som är lämpligt för mottagarlandet, öka kunskapen om och skapa intresse och förtroende för Sverige.

Regeringen avser vidare att upprätthålla och vidareutveckla en god konsulär krisberedskap och utveckla arbetsverktygen för stöd till enskilda med fokus på personer i särskilt utsatta grupper.

Utskottet avser att återkomma till frågor om långsiktiga prioriteringar för utrikes- och säkerhetspolitikens inriktning utifrån motioner från allmänna motionstiden i betänkanden under 2024.

Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår enligt vad som anges i bilaga 3. Därmed tillstyrker utskottet punkt 2 i propositionen.