Riksflödet - Svensk politik direkt från källorna

I maj i år ställde jag en fråga till finansministern gällande om finansministern avsåg att vidta några åtgärder för att säkerställa att insamlingsorganisationer inte beläggs med felaktiga momskostnader på ett sätt som försvårar utvecklingen av återvinningen i Sverige. Svenska folket är bra på att återvinna. Fler än åtta av tio dryckesförpackningar i form av petflaskor och aluminiumburkar som konsumeras samlas in och återvinns. Men vi behöver bli ännu bättre. Ny EU-lagstiftning som trädde i kraft i augusti i år slår bland annat fast att senast i januari 2029 ska minst 90 procent av plastflaskor och dryckesförpackningar av metall för engångsbruk återvinnas. Det är angeläget att svensk återvinningsindustri har rätt förutsättningar för att öka insamling och återvinning. Därför är det problematiskt att insamlingsorganisationer som till exempel Returpack i dag beläggs med en felaktig momskostnad för dryckesförpackningar som lämnas in vid deras egna pantstationer. För deras del uppgår denna kostnad till cirka 30 miljoner kronor per år i dagsläget. Enligt gällande EU-lagstiftning ska ett pantsystem vara momsmässigt neutralt, det vill säga konsumenten ska återfå sin pantpeng när konsumenten väljer att panta förpackningar, utan att någon part i retursystemet drabbas av momskostnader. I dag uppnås momsneutralitet vid insamling av pantbelagda petflaskor och burkar genom att dagligvaruhandeln hanterar utbetalningen av pantpengen som en kundkreditering inklusive moms. Svaret från finansministern från den 20 maj i år var att ministern delade min uppfattning att det är angeläget att det finns ett välfungerande system för insamling och återvinning av förpackningar och att ärendet för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson: Har ministern initierat en beredning av ärendet i Regeringskansliet, och vad blev i sådana fall resultatet av beredningen?

Liberalerna Skåne söker en politisk sekreterare/senior rådgivare inför kommande mandatperiod (2027-2030). Vi söker dig som delar Liberalernas värderingar och som vill vara en… The post Politisk sekreterare/senior rådgivare för Liberalerna i Region Skåne sökes appeared first on Liberalerna .

Totalt 19 ledamöter från Sveriges riksdag deltog i Nordiska rådets 78:e session i Finlands riksdag i Helsingfors den 26–29 oktober. Årets tema, ”Nordisk övergripande säkerhet”, satte fokus på hur de nordiska länderna tillsammans kan stärka sin säkerhet, beredskap och förmåga att möta framtidens utmaningar. Nordiska rådets session är Nordens största politiska toppmöte och en viktig mötesplats för parlamentariker från de nordiska länderna. Genom sessionen ges möjlighet att diskutera gemensamma utmaningar, stärka det politiska samarbetet och utveckla gemensamma lösningar för framtiden. Sessionens öppningsdag inleddes med ett toppmöte mellan de nordiska statsministrarna och regeringsledarna och Nordiska rådet. Finlands president Alexander Stubb deltog som gästtalare och betonade betydelsen av ett starkt nordiskt samarbete i det rådande internationella läget. Säkerhet och fortsatt stöd till Ukraina i fokus Under toppmötet framhöll de nordiska statsministrarna och regeringsledarna vikten av ett fortsatt starkt stöd till Ukraina. De underströk även behovet av att fördjupa det nordiska samarbetet för att stärka beredskapen och säkerheten inom flera samhällsområden. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha deltog vid sessionens utrikespolitiska debatt och framhöll betydelsen av de nordiska ländernas starka och ihållande stöd för Ukraina. President Alexander Stubb lyfte fram att det nordiska samarbetet har ett starkt stöd bland befolkningarna och att de nordiska länderna har goda möjligheter att tillsammans bidra till utvecklingen även på den internationella arenan. Han efterlyste samtidigt mer konkret handling för att omsätta samarbetet i resultat. Nordisk beredskap och samhällssäkerhet Vid sessionen antog Nordiska rådet en uppdaterad strategi för samhällssäkerhet och beredskap. Nordiska rådet vill ha ett tydligare politiskt ansvar och ett närmare nordiskt samarbete kring beredskap, försörjningstrygghet och demokratisk motståndskraft. Den nya strategin innehåller konkreta rekommendationer till de nordiska regeringarna. Målet är en gemensam nordisk situationsförståelse, gemensamma riskbedömningar och en bättre förmåga att agera tillsammans före, under och efter kriser. I samband med sessionen samlades även rådets utskott och presidium för att diskutera gemensamma nordiska utmaningar och politiska initiativ. En aspekt som lyftes är att arbetet med att undanröja gränshinder behöver stärkas för att rusta Norden inför eventuella kriser. På agendan stod bland annat ökat samarbete mellan Norden och Kanada, Östersjöns miljö och hållbara fiske, Nordens konkurrenskraft och digitala självförsörjning samt frågor om välfärd, hälsa, utbildning och kultur. En fråga som lyftes i flera debatter var förnyandet av Helsingforsavtalet, som utgör grunden för det nordiska samarbetet. Grönland och Färöarnas regeringsledare framhöll vikten av att Färöarna, Grönland och Åland ska kunna delta i det nordiska samarbetet på lika villkor. Norsk dominans när Nordiska rådets priser 2026 delades ut I samband med sessionen delades Nordiska rådets priser ut inom litteratur, barn- och ungdomslitteratur, film, musik och miljö till 2026 års pristagare. Prissumman uppgår till 300 000 danska kronor och delades ut den 27 oktober. Litteraturpriset gick till Sigbjørn Skådens Láŋtdievvá / Planterhaug, medan Hilde Hagerup tilldelades barn- och ungdomslitteraturpriset för Du eneste – historien om Gunvor Hofmo og Ruth Maier. Filmpriset gick till Sentimental Value av Joachim Trier med flera, musikpriset till Elja av Kristine Tjøgersen och Benedicte Maurseth, och miljöpriset till ungdomsorganisationen Miljøagentene. Samtliga fem priser gick till norska pristagare. För första gången på 35 år tilldelades Nordiska rådets litteraturpris ett verk skrivet på samiska. Om Nordiska rådet I Nordiska rådet samarbetar de nordiska ländernas parlament och regeringar. Rådet arbetar som ett nationellt parlament – fast på nordisk nivå. Nordiska rådets roll är att ta initiativ där man ser problem som kan lösas på nordisk nivå eller där möjligheter kan tas tillvara genom samarbete. Vidare är Nordiska rådet rådgivande i frågor som rör två eller flera nordiska länder. Nordiska rådet grundades 1952. Det består av 87 valda ledamöter från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island och de självstyrande områdena Färöarna, Åland och Grönland samt av medlemmar från ländernas/områdenas regeringar. Mer information • Om Nordiska rådet på riksdagens webbplats • Ledamöterna i Nordiska rådets svenska delegation • Nordiska rådets session 2026 på Nordiska rådets webbplats • Vinnare av Nordiska rådets priser 2026 Kontaktperson för media Lena Eklöf, internationell senior rådgivare och delegationssekreterare, riksdagens internationella kansli, telefon: 070-993 47 82, e-post [email protected]

I ett brev till EU-kommissionen uppmanar Sverige kommissionen att se över viseringsreglerna för ryska medborgare som deltar i internationella idrottsevenemang. Syftet är att säkerställa en mer enhetlig och restriktiv tillämpning inom EU mot personer som representerar Ryssland och även Belarus. – Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell. – Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister Jakob Forssmed. I brevet betonar Sverige att det inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget. Sverige uppmanar kommissionen att skyndsamt presentera EU-gemensam lagstiftning som ger medlemsstaterna möjligheter att neka viseringar utifrån sökandes medborgarskap. Till dess sådan lagstiftning finns på plats efterlyser Sverige också gemensamma EU-riktlinjer för en mer restriktiv tillämpning och hantering av viseringsansökningar med dagens regler.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 aviserat ett högkostnadsskydd om priserna i ett elprisområde i genomsnitt blir högre än 1,50 kronor/kWh under en kalendermånad. Månadsmedelvärdet för spotpriset på el i elområde fyra överstiger den gränsen under oktober månad. Därför aktiveras nu högkostnadsskyddet för elområde fyra. Precis som tidigare behöver regeringen besluta om en stödförordning för att införa ett elstöd. Regeringen kommer återkomma i den frågan. Regeringen avser att besluta om ett förberedande uppdrag till ansvariga myndigheter för att säkerställa en effektiv och rättssäker utbetalning av stödet till hushållen.

Motion till riksdagen 2026/27:199 av Tobias Andersson (SD) Översyn av lagen om granskning av utländska direktinvesteringar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverigedemokraterna drev länge på för att säkerställa att vi i Sverige skulle ha möjlighet att granska och stoppa utländska direktinvesteringar i Sverige som utgjorde en säkerhetspolitisk risk. Att vi nu har en lag på plats för granskning av utländska direktinvesteringar och att Inspektionen för strategiska produkter (ISP) kontrollerar investeringar som kan utgöra en säkerhetsrisk är positivt. Samtidigt är det oerhört viktigt att utformningen och tillämpningen följs upp för att säkerställa att investeringsklimatet förblir gott för alla investeringar som inte utgör en säkerhetspolitisk risk – vilket är snudd på samtliga. Detta gäller inte minst givet att den svenska tillämpningen skiljer sig från EU-snittet. Ytterst få, runt 1–2 procent, av de inkomna anmälningarna går vidare till fördjupad granskning i Sverige, medan ungefär två tredjedelar går vidare i andra EU-länder (när man räknat bort Sverige ur statistiken). Detta beror förmodligen på att hela 40 procent av de totala anmälningarna till fas 1 inom EU skett i Sverige. Sverige sticker med andra ord ut på alla sätt i EU. Vi står för 40 procent av alla anmälningar, varav 98–99 procent inte granskas djupare, medan den siffran i övriga EU är runt 67 procent. Fler företag drabbas av byråkratin medan få investeringar granskas på djupet. Det innebär att vi belastar många företag med byråkrati i onödan samtidigt som vi riskerar att missa faktiska säkerhetsrisker när få granskas djupare. Mot denna bakgrund behövs en översyn följt av en förändring av UDI-lagen och tillämpningen av densamma. Tobias Andersson (SD)

Motion till riksdagen 2026/27:198 av Tobias Andersson m.fl. (SD) Krav på svenskt medborgarskap för all rösträtt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa rösträtt i region- och kommunval för invånare utan svenskt medborgarskap och tillkännager detta för regeringen. Motivering I efterdyningarna av riksdagsvalet 2026 pågår en intensiv nyhetsrapportering och debatt om klanröstning, valfusk, okända kryssraketer med utländsk bakgrund med mera. Frågorna är många, men i skrivande stund återstår det att se huruvida rättsliga åtgärder vidtas och ifall någon valkrets behöver genomföra omval. Det i särklass mest medialt bevakade fallet om misstänkt valfusk rör en okänd och nybliven svensk medborgare som personkryssat sig in i riksdagen. Hur någon som precis erhållit svenskt medborgarskap kan företräda svenska folket i Sveriges riksdag debatteras nu flitigt. En relevant fråga och kanske något som borde åtgärdas. Det är dock inte bara i riksdagsvalet som potentiellt valfusk och klanröstning ägt rum, utan det finns också exempel på kommunal nivå, och i de fallen behöver inte ens klanrösterna komma från svenska medborgare. Rösträtt i riksdagsvalet innehar den som fyllt 18 år, är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige. Rösträtt i regionval och kommunval däremot har även medborgare i ett annat land, eller statslös, som har varit folkbokförd i Sverige i minst tre år i rad före valdagen, samt är folkbokförd i kommunen eller regionen. Som om det inte vore illa nog att någon som nyss erhållit svenskt medborgarskap på tveksamma grunder kan bli riksdagsledamot så kan också kommunala och regionala val avgöras av invandrare utan medborgskap i landet de röstar i. Det finns EU-bestämmelser på området, varför fokus bör ligga på att begränsa rösträtten för medborgare i tredjeland. Detta behöver åtgärdas för att värna det svenska självbestämmandet och svenska medborgares inflytande över alla delar av sitt eget land. Tobias Andersson (SD) Leonid Yurkovskiy (SD) Josef Fransson (SD) Denice Westerberg (SD)

Motion till riksdagen 2026/27:197 av Tobias Andersson och Josef Fransson (båda SD) LNG-terminal till det västsvenska gasnätet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för en LNG-terminal till det västsvenska gasnätet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverigedemokraterna tror att gasturbiner kommer att spela en stor roll för att generera den el och effekt som behövs under en överskådlig framtid. Vi vet också att gas redan i dag är en viktig del av olika industriprocesser, inte minst för kemiindustrin. IKEM som samlar kemiindustrin såväl som andra näringslivsaktörer har uttryckt behovet av att inrätta en LNG-terminal längs det västsvenska gasnätet – något som tidigare regeringar har avslagit. Detta vore sannolikt direkt nödvändigt utifrån ett totalförsvarsperspektiv för att minska sårbarheten i vårt gasbehov. Det finns förvisso en LNG-terminal i Göteborgs hamn, men denna är i dagsläget inte ansluten till det västsvenska gasnätet. Oavsett detta finns det uppenbarligen ett behov av att ansluta en LNG-terminal till gasnätet. Tidöpartierna vidtog många bra åtgärder för det svenska energisystemet, men det finns mer att göra rörande gasrelaterade frågor. En ansökan om miljötillstånd för en LNG-terminal prövas av länsstyrelsen som första instans och det finns idag inga hinder för en aktör att ansöka hos regeringen om koncession för att ansluta en terminal till gasnätet. Med det sagt kan politiska åtgärder krävas för att det ska bli aktuellt i praktiken. Tobias Andersson (SD) Josef Fransson (SD)

Motion till riksdagen 2026/27:196 av Tobias Andersson (SD) Översyn av riksintressen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagen ska pröva befintliga riksintressen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av ordningen för inrättande och avskaffande av riksintressen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa rennäringen som riksintresse och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det behövs en översyn av de befintliga riksintressena för att undvika nuvarande problem med återkommande intressekonflikter dem emellan. När två riksintressen ställs mot varandra väntar ofta långa tillståndsprocesser och domstolsförhandlingar. Pengar, tid och energi förbrukas och den svenska konkurrenskraften försämras. Mot denna bakgrund krävs politiska åtgärder för att ändra processerna kring hur riksintressen inrättas, utvärderas och försvinner. Idag åligger det myndigheter själva att tillföra och ta bort riksintressen – utan beslut av riksdag eller regering. Det är ett mandat och ett inflytande som borde tillhöra politiken. Därför bör samtliga befintliga riksintressen underställas riksdagen för prövning omgående ifall de ska finnas kvar, och förslag på nya riksintressen från myndigheter behöver i framtiden prövas av riksdagen. Ett riksintresse som skyndsamt bör upphävas är det för rennäringen. Detta för att minska konflikterna i norra Sverige mellan å ena sidan rennäringen och å andra sidan gruvorna, skogsbruket, industriutvecklingen, infrastrukturen, jakten, fisket, fjällvandringen med mera. Det är svårmotiverat att en kulturellt betingad närings- eller hobbyverksamhet ska generera långtgående särrättigheter på halva Sveriges geografiska yta för ett fåtal. Stödet till samisk kultur och historia kan ske på andra sätt utan att en våt filt ligger över halva Sverige. Tobias Andersson (SD)

Motion till riksdagen 2026/27:195 av Tobias Andersson m.fl. (SD) Stopp för svenskfientlighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att erkänna svenskfientlighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att stoppa svenskfientligheten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en åtgärdsplan mot svenskfientlighet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Hat, rasism, förtryck och diskriminering av olika slag motsätter sig de flesta. Det finns en välförtjänt social stigmatisering kring att se ner på andra människor utifrån faktorer likt hudfärg och bakgrund. På detta område råder inga politiska konflikter – tills svenskfientlighet kommer på tal. Politiker och debattörer som gärna motsätter sig islamofobi, antiziganism, afrofobi, antisemitism och alla andra begrepp som ska beskriva negativt laddade åsikter riktade mot en specifik grupp vill inte kännas vid svenskfientlighet. Orsakerna varierar säkert, men inte sällan nyttjas någon överdrivet teoretiserad woke-influerad förklaring om att ”omvänd rasism” inte finns och att rasism endast går åt ett håll i någon påhittad maktbalans mellan grupper. Utan att i denna motion framföra en utförlig argumentation om varför det är fel i sak konstaterar vi att svenskfientlighet inte får samma genomslag och sympati som andra former av rasism. Detta är extra provocerande då Sverige är det enda hemlandet för svenskar, den plats på jorden där vi ska vara som tryggast. Trots det förringas och förnekas den återkommande och uppenbara svenskfientligheten. I decennier har det funnits vittnesmål om hur invandrare sett ner på, föraktat och förtryckt svenskar. Det kan handla om allt från elever som beskriver sin skolmiljö till alla de åtskilliga domar i vilka man kan läsa om hur offer för vålds- och sexualbrott vittnat om att deras förövare under övergreppen uttryckt sig svenskfientligt. Få saker borde väcka större avsky än att en svensk pojke eller flicka, i sitt eget land, utsätts för misshandel eller våldtäkt där de valts ut av gärningsmannen på grund av sin bakgrund. Där de under övergreppet inte bara tvingas stå ut med brottet i sig utan också får höra att de är en ”svennejävel”, ”svennehora” eller liknande. Att veta att de sannolikt sluppit utstå brottet om de, likt förövaren, haft utländsk bakgrund. Som om detta inte vore illa nog får de sedan förklarat för sig att det är rasistiskt att påtala den rasism de själva nyss utsatts för. Enskilda sverigedemokrater, däribland undertecknade, har genom åren belyst och efterfrågat åtgärder mot svenskfientligheten. Det kan i praktiken handla om åtgärder kring hur lagstiftningen rörande hatbrott utformas, hur undervisning om rasism går till i skolan, hur myndigheter arbetar mot diskriminering, vilken statistik som förs kring begångna brott med mera. För att på riktigt motarbeta och stoppa svenskfientligheten krävs dock först att den erkänns. Utan problemförståelse kan inga lösningar mejslas fram. I nästa steg bör en åtgärdsplan mot svenskfientlighet tas fram av berörda departement och myndigheter. Mot denna bakgrund lyfter vi frågan om svenskfientlighet i olika forum och nu även genom denna motion. Detta med förhoppning om förändring och ett Sverige där alla svenskar kan känna sig trygga i sitt eget hemland. Tobias Andersson (SD) Pontus Andersson Garpvall (SD) Josef Fransson (SD) Denice Westerberg (SD) Leonid Yurkovskiy (SD) Jonas Andersson (SD)

Motion till riksdagen 2026/27:194 av Tobias Andersson (SD) Krav på planerbar elproduktion för AI Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur utbyggnaden av AI-infrastruktur och annan beräkningsintensiv verksamhet kommer att påverka Sveriges långsiktiga behov av el, effekt och nätkapacitet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur befintlig reservkraft i datacenter kan bidra till elsystemet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utredningen särskilt bör analysera kärnkraftens roll för AI-utbyggnaden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det pågår en global kapplöpning för framtidens innovationer och tekniska framsteg, vilket i grunden avgör respektive lands konkurrenskraft. För stunden är det AI och AI-relaterade bolag och tekniker som attraherar enorma summor i investeringar. Att AI redan har förändrat och kommer att fortsätta förändra såväl vardagsliv som affärsmodeller är uppenbart. Om Sverige och EU fortsätter att vara steget efter USA och delar av Asien när det kommer till investeringar i och utveckling av AI, appliceringar av AI i befintliga och nya företag och egen beräkningskapacitet (AI compute) kanske vi aldrig kommer i kapp. Inte minst beräkningskapaciteten kan vara avgörande för svensk innovationsförmåga, vår industriella konkurrenskraft och i förlängningen vår nationella säkerhet. Det finns redan ett flertal större projekt i Sverige kopplat till detta; många miljarder ska investeras i AI-datacenter, forskning och utveckling med mera. I Sverige har vi redan haft en negativt betingad debatt kring datacenter och den lär inte avta när allt större investeringar tycks ske i AI-infrastruktur och AI-relaterade datacenter. Den befogade kritiken bygger bland annat på att de kommer att konsumera enorma mängder energi, skapa förhållandevis få arbetstillfällen i första led och ta stora naturområden i anspråk. Befogade invändningar som i sin tur behöver ställas mot vår konkurrenskraft, innovationsförmåga, blivande skatteintäkter och arbetstillfällen i nästa led. Givet dessa svåra avvägningar kommer politiken, lokalsamhällena och de berörda företagen behöva föra nära dialog om de olika intressekonflikter som kan uppkomma. Sverige har förutsättningar att vara ledande i denna globala utveckling tack vare innovativa företag, duktiga entreprenörer, välfungerande riskkapitalmarknad och inte minst god tillgång till fossilfri el och ett historiskt stabilt elsystem tack vare vattenkraften och kärnkraften. Samtidigt är det inte självklart att det som näringslivet önskar på AI-området är samma sak som politiken och folket efterfrågar. För att fördelarna på den svenska marknaden inte bara ska slukas av utländska AI-bolag – med kraftigt stigande elpriser och drastiska konsekvenser för övrigt näringsliv som följd – bör politiken överväga att, likt till exempel USA, ställa ökade krav på egen produktion av el och smarta energisystemslösningar för värme, vatten, reservkraft etcetera när AI-datacenter byggs. Inte för att dämpa investeringsviljan utan för att minska intressekonflikter och slå vakt om vårt el- och energisystem. Idag byggs datacenter med olje- eller dieselgeneratorer som kraftreserv eftersom de kräver 100 % drifttid och därför inte kan riskera att bara vara beroende av väderberoende kraft. Denna kraftreserv skulle kunna utgöra en stor tillgång för vårt elsystem om det fanns incitament och strukturer på plats för att ansluta dessa fossila generatorer till nätet. Samtidigt vore det på lång sikt rimligare att kärnkraft utgör stommen av den planerbara kraftproduktionen för AI-infrastruktur, datacenter och annan beräkningsintensiv verksamhet. I USA finns flera exempel på hur AI-intensiva bolag investerar i kärnkraft för att tillgodose sin egen elförsörjning. Det vore en intressant utveckling i Sverige också. Mot denna bakgrund föreslår jag en utredning kring hur utbyggnationen av AI-infrastruktur och annan beräkningsintensiv verksamhet kommer att påverka Sveriges långsiktiga behov av el, effekt och nätkapacitet. Samt hur kärnkraft på bästa sätt kan skapa förutsättningar för den förväntade utbyggnaden av AI-datacenter med mera och därmed minska effekterna på det befintliga elsystemet. Tobias Andersson (SD)

Motion till riksdagen 2026/27:193 av Tobias Andersson m.fl. (SD) Krafttag mot otillbörlig påverkan vid röstning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krafttag mot klanröstning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Hur väljare kommer fram till vilket parti de ska rösta på varierar. En del har bestämt sig för många år sedan, andra utvärderar de senaste valplattformarna, principprogrammen och riksdagsmotionerna. Några låter partiledarnas prestationer i de sista tv-debatterna avgöra, andra bryr sig mer om vad vänner och bekanta ger uttryck för. Såväl ideologisk övertygelse som de praktiska konsekvenserna av respektive partis politik för den enskilde väljaren kan vara avgörande. Hur man än landar i sitt val av politiskt parti att rösta på ska det vara ett eget val. Då valhemlighet råder behöver man heller aldrig oroa sig för att ens röster offentliggörs. Trots detta har det sannolikt skett otillbörlig påverkan i mindre utsträckning runt om i Sverige i alla val. Det kan ha varit familjemedlemmar som försöker säkerställa att övriga i familjen ”röstar rätt” eller fackförbund som försöker utöva påtryckningar på medlemmar. Utan att förringa sådana incidenter ser vi nu omfattande problem med misstänkt så kallad klanröstning. Förenklat innebär det att grupplojalitet utifrån till exempel etnicitet/klan/religion avgör val av parti och kandidat snarare än ideologi, egna intressen etcetera. Denna företeelse åsidosätter den individuella och hemliga rösträtten och urholkar i förlängningen vår demokrati. När klanröstning genererar framgång och resulterar i att en kandidat blir vald – till exempel tack vare personkryss – väcks frågor om dennes lojalitet under ämbetsutövningen. Risken är att någon som väljs tack vare organiserad klanröstning primärt är lojal gentemot klanen – inte partiet, valkretsen etcetera. Om det är imamen som i moskén framfört vilka församlingens medlemmar ska rösta på och det säkrar rösterna för de berörda kandidaterna lär imamens åsikter väga tungt när de sedan utövar sitt ämbete. Sverige behöver dra lärdomar av 2026 års val och vidta adekvata åtgärder för att förhindra fortsatt klanröstning kommande val. Det kan handla om systemet med valsedlar, stärkta kontroller, ökade befogenheter för röstmottagare, skärpta straff, riktade insatser mot områden eller särskilda föreningar etcetera. Därför bör Valmyndigheten i nära samarbete med Polismyndigheten och Riksenheten mot korruption och eventuellt andra relevanta aktörer utreda detta och politiken därefter vidta åtgärder för att stoppa framtida klanröster. Tobias Andersson (SD) Josef Fransson (SD) Denice Westerberg (SD)

Motion till riksdagen 2026/27:192 av Tobias Andersson (SD) Avskaffande av bildregeln Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn och förändring av bildregeln och tillkännager detta för regeringen. Motivering I alkohollagens 7 kap. återfinns reglerna för ”marknadsföring av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat”. Den så kallade bildregeln härstammar från 5 § som redogör för att alkoholdrycker endast får marknadsföras via återgivning av 1. varan eller råvaror som ingår i varan, 2. enstaka förpackningar, eller 3. varumärke eller därmed jämförligt kännetecken. I praktiken har detta resulterat i flera domstolsprocesser och ganska oklar rättspraxis. Utan att i detalj redogöra för eller recensera enskilda domar i denna motion bör man ställa sig frågan om det är rimligt att reklam för alkohol inte får uppvisa alkohol i den miljö där den konsumeras. Personligen finner jag det till exempel betydligt mer rimligt att marknadsföra vin tillsammans med mat än utan mat. Inte minst givet att det torde vara bättre för folkhälsan att nu under höstens mörka kvällar inmundiga några glas Brunello di Montalcino till en smakrik viltgryta i stället för att bara hinka öl utan mat närvarande. En rimlig marknadsföring av de sammanhang där alkohol kan förhöja upplevelsen och tillfället utan att för den sakens skull uppmana till riskbruk eller missbruk borde vara tillåtet. Mot denna bakgrund bör den så kallade bildregeln i alkohollagen (7 kap. 5 §) ses över och förändras. Tobias Andersson (SD)

Motion till riksdagen 2026/27:191 av Tobias Andersson m.fl. (SD) Kortare förordnanden för generaldirektörer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kortare förordnanden för generaldirektörer och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige är det i dag praxis att man tillsätter generaldirektörer för myndigheter på förordnanden om sex år, med två möjliga förlängningar om tre år. Det ger en generaldirektör tid att åstadkomma någonting på myndigheten, och man behöver inte vara orolig för att nästa regering per automatik avsätter en efter valet. Samtidigt innebär det begränsningar för politiken att omstöpa misskötta myndigheter. Regeringen äger fortfarande möjligheten att låta en generaldirektör gå i förtid, men förordnandet placerar då den eventuellt dåliga generaldirektören på den högavlönade elefantkyrkogården. Det resulterar i att det finns ekonomiska incitament för en regering att ha överseende med misskötsel på en myndighet därför att alternativet, att byta generaldirektör, innebär att ytterligare en gd-lön ska betalas ut. Vid flera behov av byten stiger kostnaderna snabbt, vilket även resulterar i att de som blivit placerade på elefantkyrkogården på nytt blir aktuella för statliga uppdrag – till exempel som generaldirektör på en ny myndighet eller som landshövding. Väljarna kan därför komma att se hur en misskött myndighets generaldirektör, efter att regeringen har avbrutit förordnandet, ges ett nytt högavlönat uppdrag i statens tjänst, något som onekligen kan komma att väcka irritation ute i landet. Att korta tiden för förordnandena skulle över tid minska antalet personer på elefantkyrkogården och underlätta för politiken att säkerställa att väljarnas mandat förvaltas även i verkställigheten på myndigheterna. Är man orolig för att färre skulle vilja åta sig ett uppdrag som generaldirektör när ”anställningstiden” blir kortare skulle man kunna kompensera detta med högre lön, vilket på sikt sannolikt ändock blir billigare än att ha en stor elefantkyrkogård. De samhällsekonomiska konsekvenserna av generaldirektörer som är dåliga på sitt jobb går dessutom inte att beräkna. Tobias Andersson (SD) Leonid Yurkovskiy (SD) Josef Fransson (SD) Jonas Andersson (SD)

Har du erfarenhet av att skapa långsiktiga mediestrategier kring kanalval, målgrupper och budskap samt att rent operativt se till att strategin omsätts i praktiken? Delar du Vänsterpartiets värderingar och tycker det känns som en kul utmaning att jobba nära den politiska ledningen och i tätt samarbete med både Vänsterpartiet och våra samarbetspartier? Då är du rätt person för oss. Vi söker dig som vill arbeta för att nå Vänsterpartiets väljare, nya och gamla, med vårt politiska budskap. Det är ett kreativt arbete med utrymme för egna initiativ och idéer i en arbetsgrupp med gemensam planering och struktur. Dina arbetsuppgifter: • Både självständigt och i nära samarbete med våra förtroendevalda producera och sprida budskap om vår politik, i så väl traditionella som sociala medier. • Utveckla och genomföra sociala mediestrategier för att öka synligheten och engagemanget • Bevaka och hantera våra sociala mediekanaler, inklusive hantering av kommentarer och meddelanden • Omvärldsbevaka såväl den politiska debatten som utvecklingen av digital kommunikation och sociala medier Du har: • Kompetens i att producera innehåll på sociala medier i alla dess former • Erfarenhet att av tolka och följa grafiska profiler och kommunikationsplaner. • God förmåga att uttrycka dig i tal och skrift • God förmåga att hålla deadline, även vid mycket kort varsel • God förmåga att samarbeta • God förmåga att arbeta självständigt och att organisera ditt arbete Det är meriterande om du också har: • God kunskap om Vänsterpartiets politik • Erfarenhet av att arbete inom en politiskt styrd organisation • Relevant utbildning • Några års arbetslivserfarenhet med sociala medier Praktisk information: Tjänsten är som politisk sekreterare på 50% och utgår från Sundsvall. En politisk sekreterare har lagstadgad rätt till ledighet från sin ordinarie anställning. Lön och anställningsvillkor är fastställda av kommunfullmäktige i Sundsvall. Oreglerad arbetstid, visst kvälls- och helgtjänstgöring ingår i arbetet. Ansökan: Din ansökan med eventuella arbetsprov lämnas till [email protected] senast den 22 november. Kontakt med kandidater sker löpande.

Vill du spela en nyckelroll i Vänsterpartiets organisering i Västra Götaland? Vi söker en självgående och engagerad ombudsperson. Du kommer att stärka vårt distrikts arbete för jämlikhet, klimat och rättvisa. Tjänsten innebär många kontakter med medlemmar och styrelser, vilket gör att en god samarbetsförmåga och ett lösningsfokuserat förhållningssätt får arbetet att gå lättare. Då det förekommer en hel del administrativa arbetsuppgifter och många aktiviteter att hålla reda på är det av vikt att du är strukturerad och initiativtagande. Arbetstid och tillträde • Heltid, 37,5 timmar per vecka – målstyrd arbetstid (oreglerad). Viss arbetstid kommer vara förlagd till kvällar och helger, även om merparten av arbetet är förlagd till dagtid. • Tillträde enligt överenskommelse. Dina arbetsuppgifter • Stödja distriktsstyrelsen och partiföreningarna i deras verksamhet. • Planera, samordna och delta i utåtriktade aktiviteter som kampanjer, dörrknackning, affischering, flygbladsutdelning och möten. • Aktivera och stötta medlemmar och aktivister i hela distriktet. • Bidra med kommunikation genom att skriva texter, producera material och använda sociala medier enligt partiets grafiska profil. • Ansvara för vissa administrativa uppgifter, inklusive kontakt med medlemmar, hantering av enklare ekonomi och medlemsregister. • Vara en länk mellan distriktsstyrelsen, regiongruppen, partiföreningarna och den centrala partiorganisationen. Arbetsplats Distriktets kansli i Kungälv. Arbetet sker till stor del självständigt och kräver god planeringsförmåga. Möjlighet till distansarbete finns enligt gällande policy. Kvalifikationer Vi söker dig som: • delar Vänsterpartiets värderingar och känner till vår organisation, • har erfarenhet från ideellt eller politiskt arbete, • är självständig, strukturerad och initiativrik och van att ta eget ansvar, • har god kommunikativ förmåga, både skriftligt och muntligt, • har digital kompetens och är van att hantera sociala medier, • är flexibel och beredd på arbete kvällar och helger. Meriterande • Körkort (B) och tillgång till bil – resor inom distriktet förekommer. Vi erbjuder • Ett omväxlande och självständigt politiskt arbete. • Möjlighet att påverka samhällsutvecklingen lokalt och regionalt. • Kollektivavtalsenliga villkor och semester. • En arbetsplats som drivs av engagemang, solidaritet och framtidstro. Så ansöker du Skicka CV och personligt brev till [email protected] med ämnesraden Ombudsperson Vänsterpartiet Väst. Urval sker löpande. Vid frågor, kontakta Jessica Gustafsson, distriktsordförande [email protected]

Riksdagens talman Andreas Norlén lägger fredagen den 30 oktober fram Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist för riksdagen som sitt förslag till statsminister. Talmannen tog den 26 oktober emot Elisabeth Thand Ringqvists rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Talmannen har därefter diskuterat med partiföreträdare per telefon om hur regeringsbildningsprocessen ska tas framåt samt överlagt med de vice talmännen och informerat kungen. Fredagen den 30 oktober kommer talman Andreas Norlén att lägga fram Elisabeth Thand Ringqvist för riksdagen som sitt förslag till statsminister för en regering bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna. Förslaget till statsminister kommer att läggas fram samt bordläggas i kammaren en första gång fredagen den 30 oktober, vilket följs av en andra bordläggning måndagen den 2 november. Förslaget prövas sedan av riksdagen tisdagen den 3 november klockan 13.00. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Den 29 oktober tog regeringen emot slutbetänkandet från Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. I betänkandet finns bland annat förslag som rör resursfördelning för gymnasieskolan. Ladda ner: • Presentationsbilder från pressträff den 29 oktober 2026 om nationell skolpengsnorm (pdf 783 kB) I november 2023 tillsatte regeringen en utredning om skolans finansieringssystem. I ett delbetänkande i juni 2025 föreslog utredningen bland annat att det ska införas en vägledande norm för resursfördelningen till förskoleklass och grundskola i kommunens egen regi, och hur ersättningen till enskilda huvudmän ska se ut. Utredningen har nu lämnat sitt slutbetänkande och föreslår bland annat att • Skolverket ska ges i uppdrag att justera riksprislistan efter elevernas studieförutsättningar och att det ska ställas krav på att kommunerna i de primära samverkansområdena ska samråda om resurstilldelningen. • Det ska införas en möjlighet till undantag från principen om bidrag på lika villkor vid särskilda skäl. • Det ska ställas krav på att kommunerna i sina primära samverkansavtal ska ha villkor om ersättningen till strategiskt viktiga utbildningar. • Kommuner ska kunna ställa villkor, och återkräva medlen om villkoren inte uppfylls, när en högre ersättning lämnas till enskild huvudman endast under vissa förutsättningar. Utredningen föreslår att författningsförslagen ska träda i kraft den 1 oktober 2027.

Talmannen har idag meddelat att han föreslår mig som statsminister och att förslaget nu ska prövas av riksdagen. När jag avslutade mitt sonderingsuppdrag i måndags var mitt besked tydligt: det finns ett brett stöd för en politik i mitten, men förutsättningarna för att bilda en mittenregering saknas i nuläget. Låsningarna mellan partierna kvarstår. Det finns fortfarande behov av större tydlighet kring vilka regeringsalternativ inte minst Socialdemokraterna är beredda att medverka till. Det skulle underlätta arbetet med att föra regeringsbildningen framåt. Mitt uppdrag handlade aldrig om att jag själv skulle bli statsminister, utan om att undersöka möjligheterna till en mittenregering under Magdalena Anderssons ledning. Därför hade vi sett det som naturligt att talmannen nu föreslog Magdalena Andersson som statsminister eller gav Ulf Kristersson möjlighet att sondera. Efter våra samtal har talmannen gjort bedömningen att nästa steg i regeringsbildningen är att föreslå mig som statsminister. Jag har samtidigt framfört att det finns även andra möjliga vägar framåt. Centerpartiet kommer fortsatt att ta ansvar och bidra konstruktivt till att Sverige får en regering. Därför har jag accepterat att prövas som statsministerkandidat för en mittenregering bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna Elisabeth Thand Ringqvist Centerpartiets partiledare

Motion till riksdagen 2026/27:190 av Larry Söder och Mathias Bengtsson (båda KD) Nationella riksidrottsgymnasier Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda fler utbildningar till nationella riksidrottsgymnasier och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram ett nationellt regelverk för skolor så att barn och ungdomar som elitsatsar ges rätt till flexibel skolgång, distansstöd och förståelse för sitt tävlingsschema, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla en statlig samverkansmodell med näringsliv, civilsamhälle och träningscenter för att säkerställa en långsiktig, transparent och likvärdig tillgång till finansiering, träningsresurser och utvecklingsstöd för unga elitidrottare i hela landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Sverige betraktas ofta som en ledande idrottsnation. Men inom många individuella sporter – exempelvis tennis, simning, friidrott, gymnastik och konståkning – saknas det strukturer som krävs för att unga idrottare ska kunna utvecklas hela vägen till internationell nivå. Särskilt tydligt blir detta under junioråren, mellan 13 och 21 års ålder, då stödet för elitsatsning från både stat och förbund är begränsat eller helt obefintligt. Regeringen har gett (CIF) i uppdrag att analysera idrottsrörelsens villkor och förutsättningar att bedriva en konkurrenskraftig och hållbar elitidrottsverksamhet. Detta är viktigt. Regeringen har också gett i uppdrag att utreda frågan om skattelättnad för sponsring, vilket kan bidra till att elit- och landslag ska kunna nå idrottsliga framgångar. Att elitsatsa i en individuell idrott kräver omfattande resurser: specialiserad träning, fysträning, tävlingsresor, återhämtning och expertstöd. Inte minst krävs skolflexibilitet. I Sverige förväntas familjer själva axla hela detta ansvar. För många innebär det en ekonomisk belastning på flera hundra tusen kronor per år – utan vare sig förbundsstöd eller nationell struktur. Träningscenter som Good to Great och RQT erbjuder professionella miljöer och näringslivet visar vilja att bidra. Men för att dessa insatser ska få genomslag krävs en stabil grundstruktur från det offentliga. Även skolans roll är avgörande. I dag finns det två olika möjligheter för elever som vill kombinera studier med elitidrott på gymnasiet: riksidrottsgymnasium (RIG) och nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) (lokal/regional antagning). Riksidrottsförbundet följer upp och utvärderar kvaliteten på RIG, men har inget uppdrag avseende NIU. I dag saknas nationella riktlinjer för hur skolor ska stötta unga elitidrottare. Möjligheten till ledighet, anpassade scheman eller distansundervisning varierar stort mellan kommuner och skolledningar. Detta skapar ojämlika förutsättningar och leder till att unga idrottare tvingas välja mellan sin idrottssatsning och sin utbildning. Andra länder visar att det går att kombinera elitidrott och utbildning på ett systematiskt sätt. Frankrike har etablerade sportinternat där utbildning och träning samordnas. Italien kombinerar skolflexibilitet med regionala elitidrottsprogram. Storbritannien arbetar genom nationella idrottsakademier i samarbete med skolor och förbund. Resultatet syns i prestationerna. Dessa länder producerar kontinuerligt elitidrottare. Enligt en rapport från CIF, Centrum för idrottsforskning, 2024 är många landslagsprogram och utvecklingsmiljöer i Sverige underfinansierade, och Sverige riskerar att halka efter på vägen till världstoppen, i jämförelse med andra jämförbara länder som Norge, Finland, Schweiz och Nederländerna. Mot denna bakgrund finns det skäl att utreda hur Sverige kan skapa bättre och mer långsiktiga förutsättningar för unga elitidrottare. En sådan utredning bör bland annat analysera behovet av fler nationella idrottsutbildningar, ökade möjligheter till skolflexibilitet och former för samverkan mellan staten, idrottsrörelsen, näringslivet och utbildningsväsendet. Syftet bör vara att säkerställa att unga talanger kan kombinera utbildning och elitsatsning utan att behöva bära hela ansvaret för sin utveckling på egen hand. Larry Söder (KD) Mathias Bengtsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:189 av Dan Hovskär (KD) Möjlighet att köpa extra assistanstimmar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att personer som beviljats personlig assistans ska kunna köpa ytterligare assistanstimmar med egna medel från en godkänd assistansanordnare och tillkännager detta för regeringen. Motivering Personlig assistans är en viktig frihetsreform som ska ge människor med omfattande funktionsnedsättningar möjlighet att leva självständigt, vara delaktiga i samhället och själva påverka sin vardag. För många assistansberättigade är de beviljade timmarna avgörande för att vardagen ska fungera. Samtidigt kan det finnas situationer där den enskilde önskar ytterligare assistans för att kunna delta i fritidsaktiviteter, resa, umgås med familj och vänner eller genomföra andra aktiviteter som bidrar till livskvalitet och självständighet. Den som har ekonomiska möjligheter bör i större utsträckning kunna använda sina egna pengar för att komplettera det offentligt finansierade stödet. Försäkringskassan beskriver redan möjligheten att köpa personlig assistans från kommunen eller en privat assistansanordnare med erforderligt tillstånd. Däremot behöver förutsättningarna för att köpa extra timmar utöver det offentliga beslutet tydliggöras. Kristdemokratisk politik tar sin utgångspunkt i människovärdet och varje människas rätt att forma sitt eget liv. Personlig assistans ska inte bara handla om att klara de mest grundläggande behoven, utan också om att skapa förutsättningar för delaktighet och ett så självständigt liv som möjligt. Regeringen bör därför utreda hur personer med beslut om personlig assistans ska kunna köpa ytterligare assistanstimmar med egna medel från en godkänd assistansanordnare. Utredningen bör klargöra vilka rättsliga och praktiska hinder som finns, hur de extra timmarna ska finansieras och redovisas samt hur arbetsmiljö, kvalitet och den enskildes rättssäkerhet ska säkerställas. En sådan möjlighet ska inte minska den offentliga huvudmannens ansvar eller påverka den enskildes rätt till redan beviljad assistans. Den ska i stället ge större frihet för den som vill och har ekonomiska förutsättningar att själv bekosta ytterligare stöd. Målet är ett samhälle där människor med funktionsnedsättning får större inflytande över sina liv och där ekonomiska resurser, när individen själv väljer det, kan användas för att skapa större frihet, delaktighet och livskvalitet. Dan Hovskär (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:188 av Christian Carlsson (KD) Förbud mot surrogatarrangemang Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot surrogatförmedlingar som väljer att göra reklam och verka i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förbud mot surrogatarrangemang inom EU och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det är lätt att känna ödmjukhet och respekt inför människors längtan efter barn. Ofrivillig barnlöshet kan innebära en stor sorg och saknad. Men det finns de som väljer att utnyttja både människors barnlängtan och kvinnor i ekonomisk utsatthet, som ett sätt att tjäna pengar. Surrogatmödraskap handlar oftast om att mot betalning sätta ett barn till världen genom att låta en biologisk mamma bära barnet i nio månader. Det sker som regel i ett annat land, och alltid med syftet att kvinnan ska föda och sedan lämna bort barnet till någon annan, som sedan ska fungera som barnets förälder. Det gör surrogatmödraskap särskilt problematiskt. I Sverige är varken kommersiellt eller altruistiskt surrogatmödraskap tillåtet, men en surrogatindustri har vuxit fram och trots att surrogatmödraskap inte är tillåtet i vårt land så finns ändå företag som marknadsför sig och tillhandahåller dessa tjänster öppet i Sverige. Det är allvarligt. Att något är möjligt betyder inte att det är rätt. Förmågan att föda barn är något helt fantastiskt, men det är inte en handelsvara som bör kunna köpas eller säljas till högstbjudande på en marknad. Surrogatmödraskap är förbjudet i de flesta EU-länder och det bör fortsatt vara förbjudet i Sverige. Surrogatmödraskap innebär sällan ett avtal mellan jämbördiga parter. Det riskerar att leda till utnyttjande av socialt och ekonomiskt utsatta kvinnor, och det är inte rätt att fattiga och utsatta kvinnor utnyttjas som medel för andra människors längtan efter barn. Visst kan det finnas kvinnor som av altruistiska skäl och helt frivilligt vill bli surrogatmamma, men risken är ändå stor att människor utnyttjas. Detta eftersom även sociala påtryckningar från syskon eller vänner kan vara svårt att stå emot. Framförallt så bör man inte underskatta det starka och speciella band som skapas mellan mamma och barn under en graviditet. Om barnet direkt efter födelsen ska lämnas bryts bandet mellan mamma och barnet, anknytningen fördröjs och ingen kan på förhand bedöma hur stor saknaden av den biologiska föräldern kommer att bli hos barnen och på vilket sätt det kommer att påverka barnets utveckling. Surrogatmödraskapet kan skada kvinnorna både kroppsligt och känslomässigt, och det är fel utifrån barns rätt till sitt biologiska ursprung, och sina föräldrar. Surrogatmödraskap är därför varken rätt i förhållande till den biologiska mamman eller barnet. Med anledning av ovanstående är det problematiskt att det finns förmedlingar i Sverige som uppmuntrar till, marknadsför och tjänar pengar på surrogatmödraskap. Vi i Sverige bör utreda möjligheten att förbjuda förmedlingar som i vårt land väljer att göra reklam för och tjäna pengar på surrogatarrangemang. Sverige bör också verka för ett förbud mot surrogatarrangemang inom EU. Christian Carlsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:187 av Christian Carlsson (KD) Starkare vårdcentraler och fast läkare till alla Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en starkare primärvård och fast läkarkontakt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om passiv listning, listningstak och ett nationellt listningssystem och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten för specialistläkare att dubbelspecialisera sig inom allmänmedicin och tillkännager detta för regeringen. Motivering För att hälso- och sjukvården ska fungera på bästa sätt krävs en välfungerande primärvård med starka vårdcentraler. Primärvården och inte minst vårdcentralerna behöver få vara navet i svensk hälso- och sjukvård för att sjukvårdssystemet ska vara effektivt, och därför behöver primärvården stärkas. Det behövs en kraftsamling för att få fram mer resurser till primärvården och satsas på kompetensförsörjning så att allmänläkarna blir fler. Vi måste säkerställa att de statliga satsningarna för att stärka primärvården når fram till personalen och patienterna på landets vårdcentraler, och primärvården behöver tilldelas en större andel av regionernas budget för hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens riktvärde på 1 100 invånare per specialist inom primärvården måste gå från riktvärde till realitet, så att fler patienter kan fångas upp i ett tidigare skede. Idag saknas hälften av alla specialister i allmänmedicin, vilket betyder att Sverige har en resa att göra, och att arbetet behöver påskyndas. Det som behövs är en nationell fastläkarreform. Det ska finnas en fast vårdkontakt med angiven läkare samt tak för antal patienter på en enskild vårdcentral, liksom för den enskilde allmänläkaren. Det skulle förbättra arbetsmiljön för personalen inom primärvården, men det skapar också den kontinuitet och patientkännedom som ger människor trygga möten med vården och bättre kvalitet. Att ha en fast läkare att vända sig till innebär att patienten får vård av någon som känner till din sjukdomshistoria och kan erbjuda en mer personlig vårdkontakt, men det leder också till en mer effektiv vård över tid och bättre vårdresultat och minskar onödig vårdkonsumtion genom tidig upptäckt. Kontinuitet är särskilt viktigt för personer med komplexa vårdbehov, men att återkommande få träffa samma läkare i primärvården är viktigt för alla. Omfattande forskningsstudier visar på den positiva effekt god kontinuitet har på minskat behov av akutvård, vård utanför arbetstid och dödlighet. Vi behöver därför en fastläkarreform som innebär att alla invånare listas på en fast och namngiven läkare som ansvarar för patienten. Det ska med andra ord finnas en fast läkare för alla, och de bör vara specialister eller blivande specialister i allmänmedicin. Passiv listning är ett sätt att säkerställa att fler får möjlighet till fast läkarkontakt och information om vem som är deras ansvariga läkare och vet vart de ska vända sig vid sjukdom. Det kommer i sin tur att minska trycket på akutsjukvården och specialistvården. Vi behöver därför ett nationellt listningssystem som är lättillgängligt för alla invånare och som innehåller transparent och väsentlig information. Vi behöver också fokus på kompetensförsörjning i hela landet samt en modell som möjliggör att specialistläkare ges bättre möjlighet att dubbelspecialisera sig inom allmänmedicin. Sverige behöver en ny fastläkarreform som på allvar gör att vi närmar oss målet om fast läkare till alla. Christian Carlsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:186 av Christian Carlsson (KD) En tryggare äldreomsorg Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökad registerkontroll och ett nationellt misstanke- och avstängningsregister inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som vårdas inom äldreomsorgen ska kunna välja om man vill vårdas av en person av samma kön vid intima vårdsituationer och tillkännager detta för regeringen. Motivering De senaste åren har rapporterats om hur äldre som borde ha behandlats med värdighet och respekt inom äldreomsorgen i stället har utsatts för sexuella övergrepp av någon som borde ha stått för deras trygghet. Våldtäktsanmälningarna och anmälningar om sexuella övergrepp från kvinnor som har varit i kontakt med äldreomsorgen har ökat lavinartat. I vissa av de rapporterade fallen har männen som gjort sig skyldiga till övergreppen fått jobba kvar ensamma i de äldres hem, trots tidigare larm om ofredande, och trots att arbetsgivarna kände till misstankarna. Varningarna har inte tagits på allvar, och det har fått förödande konsekvenser. Den borgerliga regeringen har förtydligat möjligheten till registerkontroll, men det är uppenbart att mer behöver göras för att skydda våra äldre och att Sverige behöver en utökad registerkontroll inom vård och omsorg. Kristdemokraterna vill införa obligatorisk registerkontroll av personal inför anställning. Vi anser också att registerutdrag ska kunna begäras ut löpande och med viss regelbundenhet. Vi vill därutöver inrätta ett avstängnings- och misstankeregister för att på ett bättre sätt öka tryggheten och skydda de äldre. Misstankar, orosanmälningar och avstängningar ska kunna fångas upp genom ett sådant nationellt register över vård- och omsorgspersonal. Den som har begått brott ska inte kunna anställas inom omsorgen utan den nya chefens vetskap om tidigare misstankar. Kristdemokraterna vill för det tredje införa en lagstadgad rätt för äldre att välja vårdare av samma kön i intima vårdsituationer. Socialdemokrater har avfärdat detta som populism, men vi kristdemokrater anser att det är hög tid att stärka de äldres rätt till makt och inflytande. Som äldre och i behov av vård och omsorg så ska man ha rätt att välja äldreboende eller vem som utför hemtjänsten, men man ska också ges rätt att välja att den intima vården ska utföras av en person av samma kön. Man ska kunna känna sig trygg med att mamma eller mormor behandlas med värdighet och respekt, och kan känna sig trygg i mötet med äldreomsorgen. Christian Carlsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:185 av Paul Sabo (KD) Skolavslutning i kyrkan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över och tydliggöra gällande riktlinjer för skolavslutning i kyrkan och tillkännager detta för regeringen. Motivering För många hör skolavslutningen i kyrkan till de starkaste minnena från skoltiden. Elever, lärare och föräldrar samlas för att avsluta läsåret, sjunga tillsammans och önska varandra en fin sommar. Det är en tradition som följt generationer och som fortfarande betyder mycket för många familjer. Kyrkorna är en självklar del av Sveriges historia och kulturarv. På många orter i landet har kyrkan länge varit en självklar samlingsplats vid skolavslutningar. Trots detta finns en osäkerhet om vilka inslag som får förekomma vid en skolavslutning i kyrkan. Frågor om psalmsång och medverkan av en präst kan göra att skolor tvekar inför att fortsätta en tradition som är uppskattad. När gränserna upplevs som otydliga finns en risk att skolorna avstår helt. Det behövs därför tydligare regler som ger skolorna trygghet i hur avslutningarna kan utformas. Att sjunga en välkänd psalm eller lyssna till några ord om gemenskap och det kommande sommarlovet bör kunna vara en del av en skolavslutning. Sverige är ett sekulärt land där religionsfriheten ska värnas. Samtidigt har kristendomen haft stor betydelse för vårt lands utveckling och satt tydliga spår i våra traditioner. Det arvet bör ha en naturlig plats även i dagens samhälle. Regeringen bör därför se över regelverket och klargöra hur skolavslutningar kan genomföras med kyrkan. Paul Sabo (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:184 av Paul Sabo (KD) Samlat huvudansvar för den personliga assistansen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur staten kan ta ett samlat huvudansvar för den personliga assistansen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Personlig assistans är en frihetsreform som ger människor möjlighet att bestämma över sin vardag. För kristdemokratin är varje människas okränkbara värde och rätt till ett värdigt liv grundläggande. Dagens delade huvudmannaskap mellan staten och kommunerna innebär att ansvaret för personlig assistans delas mellan olika aktörer beroende på den enskildes behov. Detta riskerar att skapa gränsdragningsproblem, otydlighet och olika bedömningar i olika delar av landet. Den som behöver personlig assistans ska kunna lita på att rätten till stöd bedöms likvärdigt och rättssäkert, oavsett var man bor. Staten bör därför ha ett samlat huvudansvar för den personliga assistansen. Ett samlat huvudmannaskap skulle kunna skapa bättre förutsättningar för enhetliga och rättssäkra bedömningar i hela landet samt minska risken för att enskilda hamnar mellan olika ansvarsnivåer. Ett statligt huvudansvar måste samtidigt förenas med ett fortsatt självbestämmande. Möjligheten att välja assistans och ha inflytande över processen ska värnas. Paul Sabo (KD)